Svenska värderingar

Svenska värderingar är i hög utsträckning demokratiska värderingar. Vi fokuserar på olika värderingar vid olika tillfällen, just nu till exempel står det individuella ansvaret högt i kurs.

Dessa värderingar genomsyrar den svenska kulturen, politken och samhället i stort:

  • Empati (solidaritet)
  • Socialt ansvar
  • Individuellt ansvar
  • Tillit
  • Gemenskap
  • Samarbete
  • Frihet
  • Förverkligande
  • Möjlighet
  • Strävan
  • Styrka
  • Öppenhet
  • Ärlighet
  • Hederlighet
  • Rättvisa
  • Jämlikhet
  • Jämställdhet

Om samarbete, fotboll, Tyresö och Marta

Idag gick vi på fotbollsmatch, min dotter, hennes fotbollslag och ett gäng föräldrar. Damallsvenskan hade premiär och för den som lyckats undgå nyheten så spelar världens typ bästa spelare, Marta, numera i Tyresö FF.

Det var en del snack i förväg, skulle Tyresö få ihop det, skulle laget kunna samarbeta eller skulle alla nyvärvade stjärnor köra lone-wolf. Det visade sig ganska snabbt att laget redan spelar sammansvetsat och väldigt effektiv fotboll. Passningarna satt hela tiden till skillnad från motståndarlaget Örebro som körde gärdsgårdsstajl, man undrar vad de gör i Allsvenskan (de nickade bland annat in ett självmål).

7-0, hurra!

Men eftersom jag är fixerad vid framing och kommunikation kunde jag inte hålla mig från att analysera mediernas rapportering av matchen.

Marta tvåmålsskytt i premiären!  (SVT)

Se Martas dubbla träffar i premiären (TV4)

Jag vet att sporthändelser alltid beskrivs genom en person eller en persons insatser men Marta var definitivt inte den som avgjorde matchen mellan Tyresö och Örebro. Jag kan inte beskriva det som något annat än ett väldigt effektivt samarbete, en bra laginsats där gruppen stod för anfall, försvar och allt däremellan. Jag får känslan att tv och tidningar kommer ta kål på sig själva genom sin oförmåga att rapportera verkligheten. När passningsspelet avgör en match så kan en bra journalist förmedla det.

Sveriges Radio gav en hyfsad beskrivning av matchen, i rubrik och ingress.

Naturen är vår moder

Progressiv moral ser på naturen bland annat som en moder, en helhet, ett gudomlig väsen, en levande organism, ett hem och ett skadat offer. Idag beskriver jag metaforen “naturen som en moder”.

Naturen när och försörjer oss. Förhållandet mellan ett barn och en närande moder handlar om tillgivenhet och kärlek, ett förhållande med inneboende värde som inte kan köpas eller säljas- en relation som ger livet mening. Vi visar naturen tacksamhet, ansvar och respekt. Var och en har ett ansvar att sörja för hennes behov så gott vi kan. Vi medger henne värdighet och visar tacksamhet med våra gärningar. Relationen präglas av ömsesidighet, av ömsesidigt beroende och det är en permanent förbindelse, inte ett svagt eller tillfälligt förhållande.

Läs mer i George Lakoffs bok Moral Politics

Energisamarbete

Igår handlade jag en utomhuslampa på IKEA. Den drivs av sol och vind och hänger fritt utan några sladdar.
Jag har umgåtts ett tag med tanken att energiverktyg ska kunna kopplas samman och att egenproducerad energi kan användas där den behövs, inte nödvändigtvis där den genereras.
Energiutvecklingen tror jag kommer ske på liknande sätt som Internet och webben. Verktygen kommer med största sannolikhet växa och utvecklas organiskt, inte med centraliserad planering och kontroll. Det här är energilösningar som kommer skapas utan inblandning från elbolag eller kraftjättar, det kommer ske av, för och med hushållen och öka både vårt självbestämmande och vår samarbetsförmåga.
Förändringen från energi som tjänst, att betala för varje använd kilowattimme, till energi som produkt, att vi köper produkten och får kilowattimmarna på köpet, kommer omforma samhället mer än vi kan föreställa oss.

5 sätt att sprida ett progressivt synsätt

För att ändra vårddebatten i progressiv riktning krävs en stor insats över tid. Varje steg vi tar förändrar dock samhället och debatten. Här är fem steg mot en mer progressiv samhällsdiskurs.

  1. Formulera egna ramar utifrån progressiva värderingar
  2. Välj en metafor som stödjer dessa värderingar
  3. Sprid de egna ramarna
  4. Agera och samarbeta öppet
  5. Aktivera befintliga progressiva ramar

Utgå ifrån progressiva värderingar

Utgå ifrån progressiva värderingar. Vilka värderingar är relevanta i vårdsammanhang?

  • Empati för oss själva och för varandra
  • Ansvar för oss själva och för varandra
  • Tillit
  • Närhet
  • Samarbete

Välj en metafor som stödjer dessa värderingar

Ofta diskuteras vården som en kapacitetsfråga, antalet vårdplatser, antalet besök, antalet läkare eller vårdcentraler och så vidare. Logiken är att fler vårdplatser och läkare ger bättre vård, en form av direktkausalitet, mer = bättre.
I ett progressivt synsätt resonerar vi dock ofta med systemkausalitet, som rymmer stor komplexitet och många parametrar, och det ska vi aktivera med våra ramar.

En tänkbar metafor som bygger på progressiva värderingar och systemkausalitet är kontakten mellan människor.

Vi tror att människor mår bättre när vi närmar oss varandra. Därför vill vi vill öka kontakten mellan vårdpersonal och patient.

Sprida de egna ramarna

Använd de egna ramarna så ofta och så mycket som möjligt.

  • skriv debattartiklar
  • anordna seminarier
  • annonsera
  • blogga
  • twittra
  • facebooka
  • boka personer till tv-soffor
  • radio

Det handlar om upprepning. Ju oftare våra ramar aktiveras desto fler kommer vara mottagliga för progressiva idéer och argument.

Agera och samarbeta öppet

Genom att leva som vi lär kan vi använda det som ett sätt att förmedla vårt synsätt. Om vi visar bilder från träffar där folk håller varandra i händerna, skrattar, kramas och diskuterar öppet så stärker det budskapet.

Mahatma Gandhi brukade skicka sin argumentation i förväg till  debattmotståndare. Då skapade han ett debattklimat där alla förväntades agera öppet. Det verkade efter ett tag konstigt att inte göra det vilket gjorde folk misstänksamma mot Gandhis motståndare.

Aktivera befintliga progressiva ramar

Det är avgörande för vårddiskussionen att så mycket som möjligt av all samhällsdebatt sker med progressiva värderingar som grund. Människor är mer öppna för idéer som använder samma värdegrund som den de är vana vid. Eftersom dagens samhällsdebatt nästan uteslutande bygger på konservativa perspektiv och sker genom konservativa ramar så är det just nu mycket lättare att argumentera för konservativa lösningar.
Att skoldebatten är 100% konservativ bidrar till att Alliansen kan argumentera för sina synsätt i andra sammanhang och på andra områden, vilket jag ser som Jan Björklunds viktigaste insats i politiken. Tragikomiskt att han är partiledare för ett liberalt parti.

Några exempel på progressiva ramar:

  • papperslösa
  • allemansrätten, att vi tar hand om och har ett gemensamt ansvar för naturen
  • föräldraledighet, pappor med barnvagnar, pappor med barn

Och här andra perspektiv på vård som jag skrivit:

Demokratiska val handlar om tillit

Det handlar om tillit! Ett valförfarande som människor litar på är grunden för en fungerande demokrati.
I samma ögonblick som människor känner tveksamhet om ett val gått rätt till, funderar på om någon fuskat vid rösträkningen eller på annat sätt påverkat valutgången, då försvinner tilltron till demokratin och viljan att delta i den demokratiska processen. Människors deltagande i val är en central funktion i fungerande demokratier.

När rösträkningen är så enkel att alla medborgare kan förstå hur den går till och när alla har rätt att följa räkningen så är det väldigt svårt för någon att fuska i stor skala.

Problemet med pappersvalsedlar är viss ineffektivitet med omräkningar och dylikt. Styrkan är att alla kan förstå och granska röstförfarande och rösträkning vilket skapar tillit till det demokratiska systemet.

Problemet med e- röstning är att verktygen är så komplexa att de allra flesta varken kan eller har förmåga att förstå dem. Ja e-röstning kan göras med öppen mjukvara (Linux) och verktyg som alla har teknisk möjlighet att granska. Problemet kvarstår, för de allra flesta är möjligheten att granska inte verklig, man får lita till de som förstår datorprogrammen. Då försvinner tilliten till valprocessen.

Peter Santesson skriver i Svenska Dagbladet:

Att införa e-röstning är att ersätta en transparent procedur som lekmannen kan följa, med en avancerad lösning som är helt ogenomtränglig för alla utom en exklusiv expertis.

Anders R Olsson fångar också problemet:

Röstning via Internet innebär att staten avsäger sig ansvaret för valhemligheten och de röstandes integritet. Vallokalens bås garanterar en avskildhet som är långtifrån självklar vid PC:n i vardagsrummet. I hem där någon utövar auktoritärt inflytande riskeras dessa värden. Barn kan tvingas rösta efter föräldrars vilja, kvinnor efter mäns vilja, den ekonomiskt beroende efter försörjarens.
Detta är allvarligt nog, men att man avskaffar den kontroll över röstande och rösträkning som medborgarna har kunnat utöva sedan demokratiska val infördes är ännu viktigare. Valprocessens hela trovärdighet riskeras.

Piratpartiets Christian Engström försvarar valsedlarna i en genomgång av frågan men han har inte helt klart för sig att tilliten är den springande punkten.

Det finns fördelar med elektronisk röstning, till exempel att räkningen sker automatiskt och direkt, att en del människor skulle rösta som annars hade legat på sofflocket och att datorer kan säkerställa att en röst är giltig.

I vissa sammanhang, till exempel i mindre grupper där man känner varandra och där ingen tvivlar på de som räknar rösterna, kan elektronisk röstning vara en bra lösning. Riks, regional- och lokalpolitiken är dock inte sådana sammanhang.

I länder med lågt valdeltagande kan man tänka sig att elektronisk röstning skulle kunna bidra till demokratin, kunde göra valet mer tillgängligt för delar av en befolkning. Kanske.

Den borgerliga regeringen är positiv till elektronisk röstning.

Max Andersson leder Miljöpartiets översyn av valsystemet.

Kollektivtrafik, varför det?

Nyligen kunde man läsa i tidningarna att Stockholms tunnelbana ska förlängas till Nacka. Satsningen är ett samarbete mellan de borgerliga partierna i Stockholm. Oppositionen fick genast ett sjå att förklara både att detta är jättebra, hurra det här är precis det vi alltid sagt, och att kritisera de borgerliga partierna för något, att visa att man har en egen agenda, en annan politisk vision. Men kritiken var inte speciellt spännande, man undrade hur projektet skulle finansieras. I detta läge blir det uppenbart att politik handlar om mer än sakfrågor. Miljöpartister tycker ju faktiskt om kollektivtrafik och även om vi kanske hellre satsar på bussar än tunnelbana så tycker flertalet att det här är bra.

I början av året utspelades ett liknande samtal mellan Mp och M i Stockholm, det gällde trängselavgifter och Förbifart Stockholm. M hade svängt när det gäller trängselavgifter och Mp fick svårt att kontra, plötsligt framstod M som balanserade och samarbetsvilliga trots att de tagit stans trafikbudget för de närmaste 30 åren och lagt på motorvägar. Mp argumenterade väl men samtalet handlade ändå om Moderaternas favoritämne, framkomlighet.

Den här typen av debatt förekommer även på riksplanet. I februari fick vi veta att kärnkraften är en återvändsgränd. Man talar om energifrågan som att den är rent funktionell, med förklaringar på hur vi kan producera och använda energi mest effektivt. Problemet är bara att alla vill ha förnybar energi men de borgerliga vill införa det “med förnuft” och “lagom snabbt”, och än en gång så framstår de som balanserade och samarbetsvilliga.

Den röda tråden i dessa inlägg är att Miljöpartiet argumenterar sakligt men utan riktning, utan att ange var den gröna politiken ska föra samhället.

En lösning är att aktivera empati och närhet med en annan inramning, om att öka kontakten mellan människor:

En tunnelbana till Nacka är jättebra. Den stärker Nacka och gör Stockholms västra söderorter bättre stadsdelar att leva i, det ökar kontakten mellan människor och vi kommer närmare varandra. Miljöpartiet vill fortsätta detta arbete och se till att alla stadsdelar är bra platser att leva på, att vi gör Stockholm till en ännu bättre stad att leva i, ett hem för oss alla.

Slutet för privatisering av vården

Människor lider och dör. Vi attackeras av virus och sjukdomar, vi försvagas. Trots att vi lever med dessa monumentala problem, som berör alla människor, handlar vårddebatten i Sverige om privatiseringar och skattefrågor. Vad håller vi på med? Varför kan vi inte prata om rätt saker och lösa rätt problem?

I politiken är ett av de vanligaste misstagen att man argumenterar för sin sak utifrån motståndarens synsätt, motståndarens inramning. Vårddebatten är ett bra exempel. Dagligen läser jag om vårdval, om för- och nackdelar med privatiseringen av vården och om hur vården ska finansieras. Denna inramning gynnar den som vill privatisera och den som vill skapa opinion för sänkta skatter. Varför?

Vi tänker i ramar, ett av hjärnans verktyg för att förstå världen. En ram knyter ihop personer, skeenden och miljöer till en meningsfull helhet. För att hjärnan ska förstå några fakta måste de passa in i befintliga ramar. Ramar vinner över fakta! När fakta motsäger ramarna, ser hjärnan ramarna men ignorerar fakta.

Om du diskuterar vård i en privatiseringsram så stärks tilltron till privatisering, oavsett om du säger bu eller bä.

Så vad ska du göra om du tycker att privatisering är ett problem? Använd en annan inramning, som bygger på ditt synsätt och dina värderingar.

En ny inramning av vården

Hur kan vi formulera effektiva ramar för vården som bygger på ett progressivt synsätt? Idag tänkte jag bara nämna några utgångspunkter, några observationer att ta hänsyn till då vi skapar en ny inramning av vården.

  1. Samhällets roll är att stärka och skydda alla medborgare. Staten har alltså ett moraliskt ansvar att skydda sina medborgare och det klarar man inte av just nu.
  2. Empati, ansvar för oss själva och varandra, gemenskap, närhet, tillit och samarbete är den progressiva värderingsgrunden för vården. Vår ram ska aktivera dessa värderingar.
  3. En av vårddebattens skickligaste vändningar är att de borgerliga partierna säger att de är för samma saker som oppositionen, ett välfärdssamhälle med god vård och omsorg för alla etcetera. Om man accepterar detta, att alla partier vill åstadkomma ungefär samma sak (och det har oppositionen gjort) ja då handlar diskussionen plötsligt om hur det ska gå till. Då hamnar frågor om vårdformer och finansiering i centrum.
    Ett sätt att komma ur det är att omformulera vad vården är till för och varför. Då kan debatten skifta ifrån dagens privatiseringsfokus till något mer konstruktivt.
  4. All natur har inneboende värden som en marknad inte kan hantera, människan är inget undantag. Dessa värden måste framhävas.
  5. Vård handlar om ansvar. Ska läkare och vårdpersonal bedöma vilken sorts vård och skydd en människa behöver eller ska det ansvaret vila på den enskilde?
  6. Vård är en del i ett större sammanhang som påverkar och påverkas av människors hälsa, arbetsmiljö och förhållanden, luftkvalitet, motion, mat med mera.


Relaterat

Begrundat och plitat: Hönor och ägg… Och socialpolitik

Peter Andersson: Filippa Reinfeldt och en ojämlik sjukvård i Stockholm

Gunvor om hälsa, jämställdhet och politik: Alliansens sjukskrivningsreform en bolla runt kedja

Alliansfritt Sverige: Trenden har vänt – sjukskrivningarna ökar igen

Hans lilla gröna: Försäkringskassans nya (?) giv: Sparka på den som ligger

Dagens Arena om vård