Månad: maj 2012 (sida 1 av 3)

Mångfald, en funktion

Är mångfald en värdering? Nej. Det känns som en värdering men begreppet handlar mer om funktion än mening. Det kan till exempel betyda att vi vill ha många olika kulturer i vårt samhälle.  Jag tänker att mångfald är en inramning mer än en värdering och jag tror vi borde formulera andra ramar som bättre förmedlar det vi vill.  Inte minst för att mångfald låter byråkratiskt och känslokallt för många människor.

Varför vill vi ha mångfald?

På vissa sätt har vi det redan. Världen är som en stor mångfald, nätet också, och i naturen så är mångfalden enorm.
Jag tror att för människor med en progressiv syn på samhället finns en koppling mellan samhället och den biologiska mångfalden. Man tänker att samhället utvecklas av en mångfald av idéer eller nåt åt det hållet.

Men det finns underliggande känslor och värderingar som är det verkliga skälet till varför vi gillar mångfald. Vi bryr oss om varandra, känner empati och ansvar, för oss själva och för varandra och vi agerar utifrån det ansvaret. Vi är alltså inte nöjda med att bara hjälpa oss själva, då tvingas vi konkurrera ut någon annan. Vi vill hjälpa alla; oss själva och andra människor och därför tycker vi att alla kulturer har betydelse och att vi hör ihop. Vi ser oss själva som del av en mångfald och att förneka den är att förneka oss själva.

Gröna bloggare om mångfald

Miljöpartister i Sundsvall – Koalitionen håller kursen trots tuffa tider

idéer & tankar; reflektioner – Remissvar – Borås 2025

SCHLAUG.SE – Grön revolt – eller kanske snarare ärofyllt återtåg till grön politik..?

Hans lilla gröna – Skolor med utbildningssyfte bättre än skolor med vinstsyfte

Akkomp’s blog – Ekoturism – om att färdas väl

Huddingeperspektiv – Låna inte ut Pride till intoleransen

Närmare varandra, åk buss!

Nu har vi kommit till del 3 av min serie om Stockholm, se det som en fortsättning på den förra som också handlade om bussar. Det här tänker jag skulle man använda för att marknadsföra investeringar i busstrafik eller som valaffischer. Inramningen är att vi ökar kontakten mellan människor, vänskap, att vi närmar oss varandra och det vilar på värderingar som gemenskap, tillit och empati.

Verklig effekt får detta när man kontrasterar med en kampanj som visar hur bilen isolerar oss från varandra, att motorvägar låser in oss i våra bilar, håller isär stadsdelar och forslar oss förbi varandra. Det är motsatsen till närhet och liv. Det är kyla, ensamhet och död.

Informationsasymmetri

I helgen deltog jag i Miljöpartiets kongress, en givande men stundvis mycket frustrerande upplevelse. Ur ett medlemsperspektiv känns kongressen som en kamp mellan partiledning och medlemsrörelse, ett omtalat fenomen som verkar förekomma i alla politiska läger.
Något som verkligen är irriterande är när styrelsemedlemmar eller andra veteraner använder sin politiska erfarenhet till att trumfa bort medlemsförslag, att utnyttja sitt informationsövertag på olika sätt.

För den som levt på internet kanske detta känns bekant. Chocken som etablerade spelare får när de möter nätet och tvingas stå till svars för sina handlingar och inte längre vet mer än sina motparter.
I svensk politik har inte denna förändring skett ännu. Jag säger ännu för det är en tidsfråga innan det sker.


I Miljöpartiet är denna informationsasymmetri känd för de flesta som försökt engagera sig i partiets politik via nätet.
Det finns ett intranät som drivs av…och det här kommer datorveteraner inte tro är sant, First Class! Ja du läste rätt, First Class! Gruppverktyget som hade sin storhetstid första halvan av nittiotalet och som var sopigt redan då. Ribban för att kunna delta är, på grund av detta, väldigt hög.

Så medlemmarna har inget bra sätt att diskutera politiken, processerna och partiet. Det finns ingen miljö som samlar medlemmarna.

Mp.se, partiets webbplats, är klart bättre än intranätet men även det har många svagheter. Det är till exempel svårt att:

  • hitta rätt dokument
  • se var man har hamnat
  • se vad man har för alternativ
  • urskilja olika funktioner och element
  • hitta kontaktinformation till rätt person

Kort sagt, webbplatsen är ganska normal.
Jag vill betona att det här inte beror på tjänstemännens insatser, de verkar göra ett bra jobb tycker jag. Johan Schiff, som är webbredaktör för mp.se, lyssnar och reflekterar över medlemmarnas situation och arbetet med den nya webbplatsen sker på ett föredömligt öppet sätt med stor lyhördhet för medlemmarnas intressen. I helgen pratade vi en stund på kongressen om nya lösningar för medlemskommunikation, vilket var givande.

Nej problemet är strukturellt, inbyggt i relationen mellan medlemmar och förtroendevalda. Partiledningen har helt andra behov och mål än medlemmarna. De befinner sig i en situation som präglas av konkurrens, ett vansinnigt mediaklimat och krav på perfektion. Medlemmarna vill prata av sig om hjärtefrågor, kanske skriva en motion, träffa andra medlemmar, driva en fråga man tror på och få känna sig sedd.

Partiledningen har alltså litet intresse av en medlemskår som

  • kan mycket
  • ställer höga krav på delaktighet
  • kräver de förtroendevaldas energi och engagemang i utbyte

Medlemmarna har å sin sida inte så mycket till övers för slipade, men uttjatade budskap som man inte varit med om att formulera, hemlighetsmakeri eller makthierarkier.

Nuvarande situation där partiledningen har ett informationsövertag över medlemmarna tjänar alltså partiledningen väl men frustrerar medlemmarna. Varför delta om man bara är ett transportkompani?

Så vad är lösningen för medlemmarna?

Idag insåg jag att det faktiskt inte är ett nytt intranät eller en bättre kanal för medlemmarna till partiledningen.

Lösningen är en grön infosfär som kontrolleras av medlemmarna; öppna diskussionforum som vi driver och kontrollerar, mailinglistor som alla kan vara med på, webbsidor där alla medlemmar kan publicera och så vidare. När medlemmarna kontrollerar sin egen information och sina egna kanaler kan partiledningen arbeta utan den ständiga kampen med medlemmarna och medlemmarna kan uttrycka sig gemensamt.

Andra gröna bloggar om kongressen

green plastic watering can – Mer ideologi, mer vetenskap, mindre flum

Pesto Silvestri – Tåg vs. Flyg – något är galet!?

Helene Öberg – Sammanfattning av kongressen

Bloggen för ett hållbart samhälle – Cykelarbete

Stina Bergström – Det är politikens fel att tåg är dyrare än flyg

Fredriks gröna hörna – Vart är vi på väg?

SCHLAUG.SE – Dagens åsiktspaket…:-)

Pesto Silvestri – Grön Ungdom och Klimatterapi!

Miss – Kongressen

Kognitiv och materiell policy

imageDet finns två sorters policy

  1. kognitiv
  2. materiell

Materiell policy är bekant för de flesta, det beskriver vad politiken ska göra, till exempel storlek på gränsvärden för utsläpp eller bullernivåer i trafiken. En materiell policy har en kognitiv dimension, ofta omedveten och implicit. Den kognitiva dimensionen består av idéer, ramar, värderingar och tankesätt som informerar den politiska förståelsen av den materiella policyn.

Arbetskraftsinvandringen är en materiell policy som bygger på två helt olika synsätt, två olika kognitiv policy.

Den ena, vi kan kalla den konservativ, ser på arbetskraftsinvandringen som en bra grej för Sverige, vi tjänar på det, får mer kvalificerad arbetskraft och know-how. Det är en policy som Fredrik Reinfeldt och Tobias Billström förmedlar varje gång de talar i media om arbetskraftsinvandring.

Den andra, den kallar vi progressiv, gillar arbetskraftsinvandring för att den hjälper människor som har det svårt, att vi bryr oss om varandra och tar ansvar för varandra.

Det är en policy som Miljöpartiet tyvärr förmedlar alltför sällan. Det får flera följder:

  • Människor tror att Miljöpartiet vill ha arbetskraftsinvandring av samma skäl som Moderaterna.
  • Varje gång det konservativa synsättet nämns och aktiveras i människor så stärks deras tro på det konservativa synsättet och konservativ moral, inte bara när det handlar om arbetsmarknadsfrågor utan i alla frågor, vi får lättare att tro på konservativa lösningar och svårare att tro på progressiva lösningar.

Istället borde Miljöpartiet aktivera ett progressivt synsätt och progressiva värderingar så ofta det går.

Privatisering styr uppmärksamheten mot individen

Debatten om skolan och privatisering styr uppmärksamheten mot individen och individperspektivet.

Vi talar om sånt som hur en skola fungerar, vilken kvalitet som en skola ska erbjuda och hur mycket pengar en skola ska återinvestera i verksamheten.

Frånvarande i debatten är skolans roll i samhället. Varför har vi en skola? Varför är skolan viktig för samhället?

Skolan är helt avgörande för samhällets överlevnad, för att stärka och skydda människor och för att vår civilisation ska utvecklas. Det är ingen liten grej.

Skolelever borde vara mer medvetna om det och förstå hur viktiga deras skolinsatser är, för oss alla. De har inte själva valt att gå i skolan, det har vi gjort, och de får inte höra varför de måste gå i skolan, för de måste gå, att lägga ner skolan är inte ett alternativ, det vet alla vuxna.

Men ändå är det enda de får höra att skolan är viktig för att få ett bra jobb och en bra lön, för att ha valmöjligheter sen och annat som bara har att göra med deras individuella utveckling.

Visst är det jätteviktigt att varje människa utvecklas och växer men lika viktigt för samhället är vår infrastruktur, näringslivet, offentliga sektorn och alla andra komponenter som utgör våra liv. Det borde barnen får höra oftare. 

/skrivet på MPs kongresståg till Umeå

Arbetskraftsinvandring

När Miljöpartiet gjorde upp med regeringen om arbetskraftsinvandring så gjorde man ett kardinalmisstag. Uppgörelsen är inte dålig, det är inte den som är misstaget.

Tobias Billström nämner arbetskraftsinvandringen ofta och poängterar hur bra den är för svenska företag, som får tillgång till mer kunnigt folk, och för svensk ekonomi som stärks av detta. I hans ögon verkar hela konceptet handla om att stärka Sveriges ekonomi och arbetsmarknad.

Miljöpartiets misstag är att, trots att man gjort en storstilad uppgörelse med regeringen och i praktiken berövat Sverigedemokraterna på deras viktigaste politiska idé, att man då inte har förmedlat varför arbetskraftsinvandring är bra ur ett grönt perspektiv.

Vi gröna bryr oss om mer än bara svensk ekonomi och arbetsmarknad. Det är viktiga frågor men anledningen till att vi överhuvudtaget sysslar med invandring är ju att vi bryr oss om varandra. Vi bryr oss om och tar ansvar för varandra och när någon har det svårt är det vår uppgift att hjälpa den, oavsett var hen kommer ifrån.

Moderaterna kan tala om människor som resurser, inte vi, men varje gång de gör det så måste vi se till att solidariteten och det sociala ansvaret hörs minst lika mycket.

Gröna bloggar om arbetskraftsinvandring

Anders Åkesson – Hur fel kan man gå

Maria Ferm – Sverige ska bli världsledande på medmänsklighet

Begrundat och plitat – Gör om – Gör rätt! Om arbetskraftsinvandring

Monarkins roll i Sverige

En dag som den här stärks min övertygelse om att Sverige måste avsluta monarkin. Idén om genetisk överlägsenhet är inte försvarbar. Att vi låter spektaklet fortsätta är ett tecken på något dåligt, att vi inte sätter stopp för det som värmer och underhåller men som vi vet är fel. 

Kanske är det som Lena Andersson skriver i Regenten som foster att det är dags för svenskarna att flytta hemifrån:

Ohjälpligt inneboende i monarkin finns de värden som så många äcklas av när Sverigedemokraterna bär fram dem: svenska krusbär, hembygdsgårdar, påbjuden kristendom, stabil nationell gemenskap, blodsmystik, konservativa familjevärden, könsroller, en ”trygghetsskapande” ledare som ger kontinuitet ovanför det ombytliga, opålitliga folket och dess käbblande politiker.

Monarkin gör nationen till en stor familj. En far och en mor håller sin skyddande hand över barnaskaran. Av flera uttalanden i fjolårets tv-dokumentärer framgick att de kungliga ser på sin ”roll” som förälderns inför barnen och deras behov, men också att de som moderna föräldrar vill arbeta hårt för att uppfylla sina plikter inför barnen och förtjäna deras respekt.

Att kapa banden till föräldrar kan vara skrämmande. Det är svårt att mista det man har och gå in i det man inte känner till. Men att seriösa människor anför som argument mot avskaffad monarki att de inte förstår vad vi ska ha i stället, det vill säga hur vi ska klara oss, är beklämmande. Man måste flytta hemifrån någon gång.

Vi är en stor familj som bryr oss om varandra, där allas lika värde är en självklarhet och där den enes bröd aldrig kommer att innebära den andres död. Moderaterna har fel som tror att svenskarna är beredda att skada andra för att ge sig själva mer pengar i plånboken. Inte så länge vi tvingas leva med sanningen.

Vi kan se våra starka reaktioner på främlingsfientlighet som ett budskap om oss själva och om vårt samhälle. Att Fredrik Reinfeldt tar upp vår etnicitet som argument för… ja vad som helst är inte ett tecken på rasismens intåg i svensk politik utan att vi går mot ljusare tider, han kommer få betala ett högt pris tills han erkänner att det han sa var fel. Svenskarna ser på den här sortens handlingar med klar blick och en väl utformad bild av hur vi vill att Sverige ska fungera. Ingen svensk politiker kommer få något större stöd för  argument om etniska svenskar.

För ett par veckor sedan tog jag upp svenskarnas låga nationalkänsla och att vi måste konfrontera vårt förflutna och acceptera oss själva som vi är, att vi duger som vi är, att Sverige duger som det är, oavsett om vi förlorar i OS eller får sämre resultat i internationella välfärdsmätningar.

Så idag slog mig tanken att monarkins avslut kan vara den handling som åstadkommer just det, som får oss att acceptera oss själva, som får svensken att gråta ut och för första gången älska sig själv.

Enkel telefon

Ibland funderar jag på att starta ett nytt företag och försöka utveckla något galet. Häromdagen pratade vi om mobiler på kontoret och jag kom på att jag ville ha en Apple Remote som telefon. Inga menyer, knappar och val att lära sig.

  1. Ring/ lägg på knapp = mittknappen
  2. Höj och sänk volymen genom att klicka upp och ner.
  3. Bläddra i din adressbok med höger-vänsterknapparna.

På datorn har du en kontaktlista med namn och nummer. Du väljer vilka som ska finnas på telefonen, max 30 pers. Telefonen matas via datorns usb-jack. Du bläddrar bland dina kontakter och trycker på Ringknappen för att ringa en person. När du bläddrar så spelar telefonen upp namnen i hörluren så du hör vilken person som är vald. Das ist alles. Inga funktioner, bara ring.

En utveckling är att man kan slå ett nummer genom att bläddra från 0 och 9 med volymknapparna.

En annan variant är att telefonen är helt röststyrd. Då kan man tänka sig att du talar in namn som lagras och att du läser in 0-9 så att telefonen känner igen din röst när du läser in ett nummer. Den helt röststyrda varianten är ju klart cleanare men jag är osäker på om den skulle vara så användarvänlig, kan behövas någon sorts visuell eller taktil återkoppling, svårt att bedöma.

Vad tycker du, skulle du vilja ha en sån telefon? Den skulle inte kosta särskilt mycket att tillverka och borde få tillräckligt med exponering för att få spridning. Apple kanske skulle stämma men det kan man ju undvika genoma att inte sno deras design rakt av.

Agenda i SVT med Fredrik Reinfeldt den 20 maj 2012


Moderaterna kommer ta skada av Fredrik Reinfeldts uttalande om etniska svenskar. Varför är det allvarligt? Jo det krockar med människors bild av Nya Moderaterna.

Nya Moderaterna handlar om att ha samma mål som Socialdemokraterna, ett välfärdssamhälle, folkhemmet, där alla är lika, där alla räknas, där alla ska ha samma chans att lyckas, att Sverige handlar om oss alla tillsammans. Skillnaden handlar om hur man ska nå målen.

Men om Fredrik Reinfeldt gör skillnad på människor, inte vad de presterar utan vad de är, ja då skickar han en helt ny signal. Och det går inte. Då krävs att han startar ett helt nytt parti. Den här frågan kan de inte hålla fast vid. Det handlar inte om att varsebli ett samhällsproblem, det handlar om synen på människor vilket är grunden till all politik.

Frågan är, hur ser vi på människor, är vi i grunden lika eller olika?

I kvällens Agenda försökte Fredrik Reinfeldt slingra sig när han använde uttrycket utrikes födda som en annan vinkel av samma sak. Motsatsen till utrikes födda är inrikes födda, inte etniska svenskar.

Problemet för Fredrik Reinfeldt är givetvis att tala om etniska svenskar vilket är att säga att det finns grundläggande skillnader mellan människor som inte handlar om var vi är födda utan vad vi har för biologi.

Att Mats Knutson svalde betet och förde en diskussion om utrikes födda är svagt, en person i hans ställning måste förstå frågans betydelse och vad som är den springande punkten. Undrar om Mats Knutson gjorde en deal med Moderaterna att inte använda uttrycket etniska svenskar? Jag uppfattade inte han nämnde etniska svenskar en gång.

Det oppositionen måste göra nu är att ställa Fredrik Reinfeldt till svars så ofta de kan. Det viktigaste är att visa hur svagt han agerat, att han inte är en stark auktoritet, att han inte klarar av saker.

  • Varför står du inte för det du säger Fredrik Reinfeldt? Först gör du skillnad på människor och talar om etniska svenskar Fredrik Reinfeldt, sen vågar du inte stå för det du sagt utan börjar använda helt andra uttryck. Klarar du inte av att stå för det du säger?
  • Varför säger du inte att alla människor är lika? Tycker du inte det eller klarar du inte av att stå för dina ord?
  • Ska vi göra skillnad på människor utifrån vilken ras de tillhör? Inte? Varför talar du då om etniska svenskar?

För övrigt tyckte jag det var intressant när han sa  “Arbetsutbudet, hur många som vill jobba, har vuxit”. Högre arbetslöshet är alltså något positivt, ett större utbud på en marknad. Det han gör är att vända på kakan och beskriva frågan ur företagets, arbetsgivarens perspektiv, istället för den som söker jobb.

Andra bloggar om detta ämne

Huddingeperspektiv – Arbetslös oavsett etnicitet

Hållplats Hådén – Vad säger karln?

Vägen hem

I min serie om Stockholm presenterar jag del 2, bussar. Det handlar om att visa att varje stadsdel är vårt hem, att vi vill öka kontakten mellan människor och att Stockholm är en stad att leva i.