Ett progressivt synsätt


Sverige handlar om gemenskap och samhörighet
. Vi är en empatisk och ansvarstagande familj där människor bryr sig om varandra, inte bara sig själva, och där vi tar ansvar genom att agera starkt och effektivt för varandra.

Skydd, självförverkligande och rättvisa

Att bry sig om någon innebär att du vill skydda personen från skada, du vill att deras drömmar blir verklighet och att de behandlas rättvist.

Frihet, möjlighet, välfärd

Välfärd ger människor bättre möjligheter vilket är en förutsättning för frihet och självförverkligande.

Gemenskap, tjänstgöring och samarbete
Barn formas av sin omgivning. Ansvar förutsätter tjänstgöring och att man hjälper till att skapa samhället, vilket bygger på samarbete.

Tillit, ärlighet och öppen kommunikation

  • Inget samarbete utan tillit
  • Ingen tillit utan ärlighet
  • Inget samarbete utan öppen kommunikation

Relaterat

Gröna bloggar om gemenskap

Hans lilla gröna – Dagens EM-koll: Nationalism och en vilsen Rödknapp

Emma Grön – Kulturpolitik lika viktigt som klimatpolitik

Börja alltid med DITT budskap

Inled med ditt eget budskap när du skriver eller talar för att övertyga. Därefter kan du kritisera motståndarens budskap.

Om det finns en sak som oppositionen i Sverige skulle behöva tillämpa så är det detta. När du kritiserar någon görs det bäst genom att lyfta det du vill och kontrastera med det du vill kritisera.

JA: Gör förnybar energi lönsam och sluta subventionera industrier som är på väg bort
NEJ: Billig kärnkraft är bara en myt

JA: Öka kontakten mellan människor
NEJ
: Regeringen vidgar klyftan mellan stad och landsbygd

JA: Närmare kontakt mellan läkare och patient
NEJ
: Skattepengar för välfärd får inte gå till kapitalister

Berätta alltså vad du vill istället för vad du inte vill. Det här är huvudbudskapet i George Lakoffs nya bok “The Little Blue Book”, en manual för att förmedla progressiva värden och synsätt. Boken påminner om hans bästsäljare “Don’t Think of an Elephant” men är mer genomtänkt och genomarbetad, mer ändamålsenlig, varje stycke är en njutning att läsa:)

Framtidens utrikespolitik

Julian Assange söker asyl i Ecuador. Nyheten är lika överraskande som typisk för Wikileaks frontfigur. Han låter inte systemet styra utan systemet ska omformas. Målet är öppna och samarbetande processer mellan länder. Studerar man Julian Assanges vision framgår att strategin för att nå detta mål är att göra det svårare för stater att konspirera, Wikileaks häller grus i det auktoritära maskineriet.

Jag är förvånad att inga politiker tagit upp den långsiktiga potentialen med öppna processer mellan stater, idén erbjuder såna möjligheter att vi har ett ansvar att utforska dem.

En annan sida av saken är att nätet kommer tvinga stater att öppna sig, Wikileaks är bara en instantiering av nätets grundmekanism och det kommer andra, sannolikt bättre tjänster, om Wikileaks försvinner.

Ett sätt att tänka kring denna fråga är att jämföra det som nu sker i utrikespolitiken med det som hände skivindustrin när Napster först dök upp. Internet tar ordet från auktoriteter och ger det till den enskilde. Följden kan mycket väl bli nationalstatens upplösning trots att de flesta människor kommer streta emot av rädsla för det okända.

En förutseende utrikespolitik innebär således att man arbetar för att samarbeta, inte bara med andra länder utan med regioner, kommuner och till och med enskilda individer. Ken Livingstones samarbete med Venezuela är ett exempel på hur städer och länder kan samarbeta.

Samarbeten ska givetvis göras med målet att det gynnar alla som deltar. Samarbeten ska bygga på ömsesidig öppenhet vilket skapar tillit och bidrar till ökad kontakt mellan deltagarna.


Andra bloggar om Assange

Nyheter24 – Julian Assange och fiendens fiende

Vård är en rättighet, både för människor och samhälle

Alla medborgare har rätt till vård. Vård ger medborgare liv och frihet. Men syftet med vården är även att stärka och skydda samhället.

När en människa skyddas av vården räddas liv vilket är vår gemensamma uppgift gentemot varandra. När en människa stärks av vården ökar friheten, man kan göra saker som är omöjliga som sjuk, och det är givetvis även bra för samhället, både funktionellt och socialt.

Vi måste visa, i debatten, vilken sorts vård som stärker och skyddar människor bäst. Ett exempel på när privatiseringen misslyckades var då svininfluensan snabbt blev ett samhällshot. Många människor besökte vårdinstititutioner och möttes av kaos och rädsla. Då borde oppositionen ha lyft problemet i debatten:

Vården ska se till att vaccination mot svininfluensa sker ordnat och efter behov. Då stärks och skyddas både människor och samhälle. Istället skräms nu människor av en vård som inte fungerar och samhället försvagas.”

Vi måste visa varför vården är avgörande för samhället, att den är en förutsättning för

  • det fria samhället
  • låg brottslighet
  • en dynamisk arbetsmarknad
  • en växande ekonomi
  • att kunna skydda varandra
  • med mera

När vi överlåter ansvaret för vården till individen ifrågasätter vi vårdens roll för det gemensamma, för samhället. Ansvaret ska inte vila på den enskilde, en implicit följd av att man gör ett val.

Vård är inte en kommersiell tjänst. Vård är inte något man tjänar ihop pengar till och handlar på affären. Vård som tjänst är en metafor. Metaforen antyder att ett företag kan utföra vården lika bra som staten. Metaforen signalerar även att vårdföretagets uppgift är avgränsad till ett antal handlingar och om någon går hem därifrån sjuk, då är det personens eget ansvar att välja en bättre leverantör eller köpa fler tjänster.
Företaget har inget moraliskt ansvar gentemot den sjuke. Det handlar endast om en transaktion.
Medborgare är en del av staten och har en roll i dess utformning. Ett företag är inget som medborgare är delaktiga i att utforma, tvärtom ska man akta sig för inblandning i företagets privata angelägenheter.

När man tar upp vård ur ett progressivt perspektiv får man direkt frågor om hur denna förändring ska gå till, “kommer vården återförstatligas” och andra konservativa frågeställningar. Genom att formulera ramarna och frågeställningar proaktivt kan man skapa en parallell debatt som stärker progressiv politik och försvagar det konservativa synsättet.

Undvik

  • ramar om vård som en marknad
  • ramar som ser på vård som en fråga för individen

Rekommenderas

  • tala om vårdens betydelse både för människor och samhälle

Prata om utbildning, arbetsmiljö och infrastruktur

Restaurangmomsen är den minsta men kanske mest exponerade idén i svensk politik det senaste halvåret.

Trots att den borgerliga regeringen har lagt en riktig skambudget, helt utan satsningar och investeringar, pratar alla om denna jävla momssänkning. Kan inte svenska oppositionspolitiker kommunikation? Vet de inte hur politisk kommunikation fungerar?

Om oppositionen förstod hur människor tänker så hade de inte nämnt restaurangmomsen en enda gång. Då hade de betonat sin egen politik och kritiserat regeringen ännu hårdare för sin stelhet och för frånvaron av handling.

Nu talar medier och politiker istället om vilka prissänkningar som faktiskt skett som en följd av momsändringen. Alla talar om prissänkningar som regeringens politik lett till!!! Låter det som bra oppositionspolitik? Nej det gör det inte och det är det inte.

Oppositionen borde tala om utbildning, arbetsmiljö, järnväg, bredband och satsningar på förnybar energiproduktion. De borde säga:

Vi tror att en ekonomi för alla måste röra på sig. Därför tänker vi investera i utbildning, i järnväg och förnybar energi. Då får vi hjulen att snurra och Sverige kan ta sig ur krisen. Men borgerlig politik 2012 gör ingenting, noll, den gör inget alls för att Sverige ska ta sig ur hålet vi befinner oss i, vi står still! I en budget brukar det finnas någon sorts satsning, någon sorts utveckling och investering, något som driver landet framåt. Men inte i den borgerliga budgeten år 2012.

Genom att säga att de inte gör några investeringar överhuvudtaget tvingar man regeringen att bevisa hur mycket momssänkningen ger och då blir det uppenbart för alla att den inte är mer än en droppe i havet.
Då visar man även att man är beredd att ta strid för en bättre politik och ett bättre samhälle, att man inte är rädd för att syna den borgerliga politiken.

Andra bloggar om restaurangmomsen

Eko-bloggen – Måste blogga

Grön, grinig gubbe – Nej till sänkt krogmoms

Ringborgs blogg – Dags för Fridolin att bekänna färg!

Hur kan du bidra till samhället?

Du kan

Hur ser framtidens TV-tittare ut?

Små barn tycker inte om TV, de har faktiskt väldigt lite tålamod att titta på TV. De accepterar sällan sånt de inte kan bestämma över. Det slöa TV-tittandet är ett inlärt beteende, inte något vi föds med.

I min och tidigare generationer finns en tro att det slöa TV-tittandet är närmast biologiskt betingat, grundmurat i människans natur, något som aldrig kommer att förändras.

Men till skillnad från när jag var liten börjar svenska barn idag med att titta på Play och DVD-filmer innan deras föräldrar slår på TVn. Och den förändringen får dramatiska följder. Barn vänjer sig nu vid att kunna pausa, spola, titta när de vill och bestämma vad som ska visas. När Bolibompa introduceras är det oftast för sent, barnets makt över mediet är etablerat. Jag har inte sett något 2000-talsbarn gå tillbaks till ett 1900-talstittande.

Vad betyder det? Jo det betyder att TV kommer försvinna! TV kommer ersättas av Play, YouTube, Twitter, livesändningar på nätet och tusen saker vi inte kan föreställa oss ännu. Nästa generation TV-tittare kommer vara målinriktade när de tittar på TV, kanske är målet att se en film eller något annat slött, men tittandet kommer präglas av fokus och målinriktning i motsats till dagens strötittande som är ett inlärt beteende som inte sitter speciellt djupt i oss.

Att straffa de som skött sig

Fredrik Reinfeldt uttalar sig idag om euron och hur den kan räddas. Han varnar för att det kan skada Sveriges egennytta att hjälpa till.

Så här skriver Dagens Nyheter:

Reinfeldt menar att förslag på en gemensam insättningsgaranti för europeiska banker och euroobligationer bygger på idén att utjämna skuld och räntenivåer över Europa.

– Det är att straffa de som skött sig.

De som skött sig? Vad menar han med det? Finns det en auktoritet, en mamma eller pappa, som länder sköter sig för? Vem är i så fall det?

Statsministerns uttalande handlar om marknaden, om att sköta sig gentemot marknaden. Ur hans perspektiv så har vissa skött sig, disciplinerat sig och hållit fast i sina pengar, och då förtjänar de marknadens belöning. Belöningen kan man inte ta ifrån dem, då har de ju inte längre någon anledning att sköta sig och då går allt åt helvete.

I konservativ moral är marknaden den yttersta auktoriteten, den som alla har att lyda. Om alla följer marknadslogiken så kommer de som disciplinerar sig och arbetar att bli belönade medan de som slöar och ägnar sig åt fel saker att bestraffas. Det handlar om konservativ rättvisa (vilket är något helt annat än progressiv rättvisa). På det sättet skapar vi ett fungerande, konservativt, samhälle.

Enligt samma logik är skatter en bestraffning. Den som arbetat förtjänar en belöning och beskattning tar bort från det som människor förtjänat. Om staten höjer en skatt så minskar man människors incitament att anstränga sig och arbeta vilket undergräver både arbetsmarknad och ekonomi.

Vad är den progressiva synen på detta?

Idag skriver George Lakoff om ekonomin och Paul Krugman och beskriver den progressiva synen på samhällsbyggande väl:

Most Democrats, consciously or mostly unconsciously, use a moral view deriving from an idealized notion of nurturant parenting, a morality based on caring about their fellow citizens, and acting responsibly both for themselves and others with what President Obama has called “an ethic of excellence” — doing one’s best not just for oneself, but for one’s family, community, and country, and for the world. Government on this view has two moral missions: to protect and empower everyone equally.

The means is The Public, which provides infrastructure, public education, and regulations to maximize health, protection and justice, a sustainable environment, systems for information and transportation, and so forth. The Public is necessary for The Private, especially private enterprise, which relies on all of the above. The liberal market economy maximizes overall freedom by serving public needs: providing needed products at reasonable prices for reasonable profits, paying workers fairly and treating them well, and serving the communities to which they belong. In short, “the people the economy is supposed to serve” are ordinary citizens. This has been the basis of American democracy from the beginning.

Där finns förklaringen till varför vi har ett samhälle och anledningen till att vi betalar skatter, att det ska finnas förutsättningar för människor att leva och företag att fungera. Utan en allmänning har vi ingen möjlighet  att bedriva verksamhet överhuvudtaget, vi har inte ens något samhälle!

När alla kan övervaka

Utvecklingen går mot ökad öppenhet och transparens. Många politiska diskussioner handlar om krocken mellan samhället vi har med oss och teknikens utveckling. Varningsrop hörs från de som försvarar människors rätt till ett privatliv och integritet. För att hantera det nya läget utökar stater övervakningen av samhället. Vem har rätt?

David Brin är en amerikansk science-fiction författare som skrivit en hel del om den här frågan och i boken Transparent Society beskriver han en sannolik utveckling, att alla kommer få tillgång till bättre övervakningsverktyg; företag, organisationer, stater och individer. I den situationen kommer den som inte är övervakad ha makt över de andra och ur det perspektivet är individer, företag och stater lika bra eller dåliga kålsupare.

Frågan är alltså, vem övervakar vem? David Brins svar är enkelt, den enda rimliga lösningen är att alla kan övervaka alla, att makten att övervaka är ömsesidig. Då kan vi se att någon övervakar oss vilket tvingar alla att använda övervakningen restriktivt, vi vet att vi blir sedda när vi själva ser. Till viss del bekräftar det den utveckling som John Perry Barlow beskriver i The Economy of Ideas, att vi kommer förlita oss mer på teknologi och samhällsnormer än på lagar för att driva vårt samhälle.

Andra sidor om övervakning

Occupystream

Sen. Rand Paul proposes bill protecting Americans from drone surveillance

Occupy Wall Street’s New Drone: ‘The Occucopter’

FRA-lagen