Pappaledighet

pappaledigJämställdhet är en idé som kommit för att stanna. Idén är enormt kraftfull och inget ger mig så stort hopp för framtiden som att se alla pappor med barnvagnar. Varje dag aktiveras pappornas empati oavbrutet och deras syn på människan förändras för alltid. Följderna av detta kan inte överskattas, vi är på väg mot en väldigt annorlunda värld.

Den moraliska grunden för jämställdhet är att alla människor har samma värde, att vi känner empati för och tar ansvar för varandra. Värdet är medfött och inneboende, inte kopplat till prestationer.

När min dotter började på dagis gick personalen en sorts jämställdhetskurs. De upptäckte att de gjorde skillnad på flickor och pojkar i helt vardagliga situationer och började granska sitt eget beteende, de var förvånade över att de inte hade märkt hur de behandlade pojkar och flickor olika.

Till exempel att när barnen skulle gå ut och leka så sa personalen till pojkarna att klä på sig och samlas utomhus medan de tog flickorna i knät för att hjälpa dem klä på sig. Allt snack om genuspedagogik och dagis som ska klä pojkar i kjol, detta var vad det handlade om, små situationer som ingen märkte men som formar barnens syn på livet, något de har med sig resten av livet och som formar både dem själva och samhället.

Visst finns det många sidor av jämställdhet, genus och feminism men när jag såg denna process på nära håll blev jag för första gången medveten om våra handlingars effekt på samhället och att strukturerna vi lever i behöver förändras och utvecklas. Till att börja med måste bilden suddas ut, av hierarkier som det normala, av regeringens makt över riksdagen, av statens makt över medborgaren, av de kunnigas makt över de okunniga, av lärarens makt över eleverna, av fadern som överordnad modern.

Gröna sidor om jämställdhet

Hans lilla gröna – Religionsfriheten – ifrågasatt och ofta misstänkliggjord i humanismens namn

Gunvor om hälsa, jämställdhet och politik – Sabounis misslyckande

Miljöpartiet de grönas jämställdhetskommitté

Varför har vi ett samhälle?

Varför har vi ett samhälle? Det är frågan man bör ställa när Moderaternas chefsstrateg argumenterar för en stark stat.

Per Schlingmanns argumentation syftar till att etablera en debatt på konservativa villkor och jag önskar att Socialdemokraterna för en gångs skull kunde överlåta den debatten till någon annan, men sannolikheten att det ska hända är tyvärr väldigt liten.
Genom att diskutera huruvida Sverige borde ha en stark eller svag stat accepterar man dels ett kvantitativt synsätt, en linjär funktion, vilket utestänger annan diskussion. Dels accepterar man att statsperspektivet är huvudsak, att statens roll är det väsentliga. Medborgarnas roll är underordnad, den fungerar som en följd av statens roll, som en följd av auktoritetens roll. Medborgarna är barn till den vuxna staten. Följden blir att resonemang som utgår ifrån statens auktoritet känns mer begripliga och logiska medan medborgarnas inflytande över staten känns mindre viktigt, till och med lite konstigt.

Istället för att diskutera med Moderaternas inramning kan man ha medborgarna som utgångspunkt och se på frågorna ur ett folkstyreperspektiv. Då ställer man frågor som:

  • Varför har vi ett samhälle?
  • Hur organiserar och driver vi samhället effektivt?
  • På vilka sätt kan vi stärka och skydda varandra?
  • Hur kan vi se till att demokratin håller den kurs vi anger?

Medborgarna är utgångspunkten och staten underordnad, den är vårt verktyg för att samhället ska fungera, för att stärka och skydda både oss själva och varandra.

Per Schlingmann börjar alltså i fel ände när han diskuterar statens roll vilket inte är så konstigt, han ser på världen med konservativa ögon och värderingar vilket handlar just om den starka auktoriteten.

Ekots lördagsintervju med Fredrik Reinfeldt 9 juni 2012

Det verkar faktiskt som att Moderaterna inte förstår vad som är problemet med Fredrik Reinfeldts uttalande om etniskt födda svenskar. Om de förstod att det undergräver synen på dem som ett parti för alla så skulle de anstränga sig betydligt mer för att reglera skadan.

Idag intervjuade Tomas Ramberg statsministern i Ekots lördagsintervju och på frågan om han fortfarande inte ångrade sitt uttalande så svarade Fredrik Reinfeldt så här:

Det kanske är bättre att säga inrikes födda

Kanske?
Lyssna på intervjun (mp3) och berätta om det låter som att han gör skillnad på inrikes födda och etniskt födda, jag kan inte höra det. Han verkar på allvar inte förstå innebörden av att tala om etniskt födda svenskar, att allt tal om en välfärd för alla är ett påhitt, ett politiskt trick för att fånga röster, att M faktiskt gör skillnad på människor!

För att ge en föraning om vad detta leder till så kan man tänka sig att ett oppositionsparti säger så här:

Det var inte länge sen Moderaterna stoltserade med att de är ett parti för allmänintresset, för HELA Sverige. Men nu när retoriken ändrats och Fredrik Reinfeldt talar om etniskt födda svenskar så frågar vi oss, hur är det med sjukvården, är den till för alla medborgare eller bara för de priviligierade?

Detta att göra skillnad på människor går att koppla till vad som helst och varje gång Moderaterna talar om någon sorts allmänintresse så kan oppositionen spela etnicitetkortet.

Vi tror att människor i grunden är lika och ska behandlas lika. Vi bryr oss om varandra och tar ansvar för varandra, oavsett hudfärg, kön eller religion.
Så finns det partier som är i grunden lika men som inte vill behandla människor lika. Moderaterna och Sverigedemokraterna röstar likadant i nittio procent av fallen och nu vet vi även att de delar syn på människan, att människor i grunden är olika, att människors etnicitet är anledning att göra skillnad på hur de ska behandlas!
Hur var det ni sa, Ansvar för HELA Sverige, eller?

Andra bloggar om lördagsintervjun

Peter Andersson – med rätt att tycka – Reinfeldt i Ekots lördagsintervju: Det här är moderaternas stora misstag

Skattepolitik och samhällsfilosofi – Vad vill Reinfeldt?


Adblock++

Använder du Adblock när du surfar? Det är ett tillägg till din browser som tar bort all reklam. Ja…all reklam, borta! Här kan du hämta Adblock.

Före

Efter

Har du sett Googles nya VR-glasögon?

De lägger ett lager av information på den fysiska verkligheten, som att integrera nätet med världen runtomkring oss.

Tänk om man kombinerade dessa! Då skulle vi kunna markera och ersätta reklampelare med tavlor och löpsedlar med något trevligt. Det är dagens idé:-)

Per Schlingmann och den svenska egennyttan

Vad är den röda tråden när Per Schlingmann skriver om Sverige och landets nationaldag? Jo han beskriver oss och vad som är bra för oss, det handlar om egennytta. Här följer en ivrig och något hafsig analys av texten.

Rubriken är “Vår tillit till varandra är en stor tillgång”. Han skriver alltså om oss svenskar. Metaforiskt handlar det om egennytta, om vad som är bra för oss själva.

I ingressen skriver han “Den svenska modellen har tjänat oss väl” för att understryka att det är vår egennytta som är viktig, inget annat.

Bilden av Sverige är viktig för oss” – vad andra tycker om oss är viktigt, vår yta signalerar vårt värde för andra (pdf). Vi är alltså en produkt, något att marknadsföra och sälja. Återigen handlar det om vår egennytta, vad som är bra för oss.

Han tar upp “där vi kombinerar stabila statsfinanser, sysselsättning, ekonomisk tillväxt med ambitioner inom välfärd och klimat”, ambitioner alltså, inte resultat.

När man jämför Sverige med andra länder så kan vi konstatera att vi har en mycket hög tillit till varandra, men också till staten och institutioner. Vi har låg korruption och stor öppenhet och insyn. Detta gör samhället effektivt och bidrar till tillväxt och utveckling.

En jämförelse döljer försämringar, Per Schlingmann hänvisar till att vi är bättre än andra (konkurrens och egennytta). Han tar upp att vi har stor öppenhet och insyn, inte att öppenheten och insynen i Sverige minskat radikalt sedan 2006. Att ta upp att öppenheten och insynen bidrar till tillväxt och utveckling är intressant då Moderaterna jobbat hårt på att försämra just detta som förbättrar. Men han är inte sämre än att erkänna förtjänsterna, jag börjar få svårt att hålla mig för skratt.

Sen tar han upp att det är tack vare tryggheten i samhället som vi är kreativa –

Trygghet tillsammans med incitament och det faktum att vi i hög grad är ett icke-hierarkiskt land är viktiga förklaringar

Observera att han inte tar upp hur tryggheten skapats, att den är resultatet av ett helt annat sorts välfärdssamhälle än det han målar upp. Sen marknadsför han trygghet och “incitament” som receptet för ett bättre samhälle, här är vi inne på konservativt territorium igen. Avslutningen om det icke-hierarkiska landet döljer att Alliansen byggt hierarkier så fort och mycket man orkat sedan 2006. Samma retoriska trick som med öppenheten.

Han tar givetvis upp samhällets stabilitet, talar om fundament och att få människor att våga mer, realiteter i en konservativ värld där det blåser och man måste skydda sig.

Det nya Sverige är ett land i rörelse, även detta ett knep för att kompensera de konservativa svagheterna.

Per Schlingmann avslutar “Det här är vi, det här är Sverige. Och det är något att vara oerhört stolt över en dag som denna. Vi har stora utmaningar framför oss och vi ska ta tillvara våra styrkor för att möta dessa

Kanske ingen överraskning men ur ett moderat synsätt handlar Sverige alltså om vår egennytta, om att tjäna oss själva.

2012-06-10: Svenska jantelagens makt är bara en myt

Fyrtiotalisterna

Nu tänkte jag försöka förutspå samhällsutvecklingen, en spaning skulle man kunna säga.

Jag tror att fyrtiotalisterna, folkhemmets mest omtalade barnaskara, är på väg mot ett ganska jobbigt livsslut. Visst är det tråkigt att vi måste dö, alla människor dör, men vissa grupper har lättare att hantera det än andra. Fyrtiotalisterna gissar jag är sämre rustade än oss andra att klara av ålderdomen. Varför?

Det har gått bra för fyrtiotalisterna sen de föddes. De har växt upp i ett välfärdssamhälle som hela tiden utvecklats och växt. De har kunnat planera sina liv och förebygga problem.

Men på nittiotalet förändrades livet radikalt för oss alla. Globalisering, ekonomins ökade dominans och internet tog över nationernas roll som samhällets nav. Vi kan se hur nationer kämpar med att behålla kontrollen och därför sker politiska svängningar mot konservatism och stabilitet.

Människor förstår inte samhället som växer fram och är obekväma med känslan av att förlora sitt självbestämmande, möjligheten att styra över sitt eget liv. Trots att utvecklingen ger oss oöverträffade möjligheter till självbestämmande är känslan att vi blir mindre och världen större.

Mina föräldrar och deras vänner gillar nätet, de frågar ofta hur de kan göra olika saker och är glada över det som nätet erbjuder. Men de är ganska rädda. De har svårt för alla menyer, informationsöverflödet de exponeras för på varenda webbsida och att de inte har någon träning från TV, dataspel eller datorarbete. De är datorilliterata vilket påverkar hur de tänker, vad de bryr sig om och hur de röstar.

Det är i denna grupp, där många tidigare röstat vänster, som vi finner Nya Moderaternas väljare. Fyrtiotalisterna ser ingen annan utväg, trots att det är mycket smärtsamt att tvingas bevittna folkhemmets och välfärdssamhällets nedmontering.

Utvecklingen kommer dock vända och nätets roll kommer bli oändligt mycket viktigare än vad den är idag, och nej det är ingen gissning, nätets utveckling har rört sig tydligt i den riktningen sen starten och det finns inga tecken på att det kommer förändras.

Allt som fyrtiotalisterna är rädda för håller på att ta över samhället och det kommer ske det närmaste decenniet. Denna utveckling kommer de mäktiga fyrtiotalisterna inte ha något inflytande över och trots feta pensioner kommer man tvingas leva med en värld man inte förstår och som blir mer och mer obegriplig. Samtidigt kommer andra generationer anamma det nya samhället och integrera sina liv i det. Fyrtiotalisterna kommer för första gången i deras liv stå ensamma utan makt eller inflytande.

Arbetslinjen

Arbetslinjen handlar inte om ett visst antal arbeten. Det insåg jag idag när jag funderade över vad som är ramens huvudpoäng. Arbetslinjen kan metaforiskt ses som en tallinje där vi antingen har fler arbetande eller färre.

Inbyggt, men dolt, i denna ram är ett synsätt, en logik:

  1. Antalet arbetande är det som är betydelsefullt.
  2. Samhället ska ägna sig åt antalet arbetande, inte något annat!
  3. Allt annat än antalet arbetande, till exempel god arbetsmiljö och hög lön är belöningar.
  4. Den som disciplinerar sig och arbetar blir belönad.
  5. Varje individ har ansvar för att arbeta och disciplinera sig.
  6. Individer får själva ta konsekvenserna av sina prestationer, både positiva och negativa konsekvenser.
  7. Om samhället till exempel lägger sig i hur arbetsmiljön ska utformas eller sköter löneförhandling åt en individ så tappar personen incitament att anstränga sig.

Allt detta är införstått!! När Anders Borg säger att arbetslinjen är framgångsrik så är det detta han syftar på, inte att den minskat arbetslösheten, det har den inte. När Fredrik Reinfeldt hävdar att vi inte har massarbetslöshet så bygger även han sitt resonemang på denna logik.

De menar att samhällets utveckling går i rätt riktning, att vi rör oss mot en arbetsmarknad där varje människa konkurrerar med alla andra om att göra karriär, att samhället ska bygga på prestation och belöning eller frånvaron av båda.

Av dessa anledningar ska vi, enligt den konservativa logiken, bara bry oss om antalet arbeten och undvika att utforma det samhälle och den arbetsmarknad vi tror är bäst. Utformningen av arbetsmarknaden ska ske via en marknad där det råder konkurrens.

Arbetslinjen liknar Förbifart Stockholm. Staten ska inte ägna sig åt stadsplanering utan endast se till att människor kan ta sig dit de vill. Sedan är det medborgarnas ansvar att välja var de bor och att ta konsekvenserna av det valet.

Arbetslinjen innebär att staten/medborgarna endast ska se till att det finns vägar till arbete men inte ägna sig åt utformningen av arbetet. Arbetsmiljö, arbetsvillkor, facklig representation, löneförhandling och arbetsskador är exempel på sånt arbetslinjen utelämnar och det är poängen.

Arbetslinjen är konservativ politik!

Gröna bloggar om arbetslinjen

SCHLAUG.SE – Grön revolt – eller kanske snarare ärofyllt återtåg till grön politik…?

Hållplats Hådén – Vad säger karln?

Hållplats Hådén – Miljölinjen vs arbetslinjen

Hur fungerar kontraster i politik?

I media gillar man kontraster och partier jobbar hårt med att framhäva skillnader mellan de egna idéerna och politiker och motståndarnas.

Det finns kontraster som partierna framhäver utan skam, som Moderaternas arbetslinje och bidragslinje eller Jan Björklunds ordning och reda kontra sjuttiotalets flumskola.

Det finns kontraster som ramar in en hel debatt, till exempel papperslösa och illegal invandring, två ramar som berör samma ämne men ur olika perspektiv, människans och myndighetens. Ju mer debatten handlar om papperslösa desto svårare blir det att argumentera för hårda gränskontroller och att sjukvård endast är för svenskar. När vi förstår en fråga som huvudsakligen en fråga om människor i nöd så styr det vilken politik som når framgång. Om vi däremot tar upp illegal invandring så verkar statens utmaningar mer begripliga, vi får lättare att tänka på hur systemet ska utformas än hur vi behandlar den enskilda människan.

Ett annat exempel hörde vi häromveckan när Mats Knutsson intervjuade Fredrik Reinfeldt som uttryckte att det är positivt att arbetsutbudet ökat! Arbetsutbud är i princip synonymt med arbetslöshet ur ett företagsperspektiv.

Men vad är motsatsen till välfärdens kärna? Välfärdens frukter? Välfärdsäpplet?
Ordet kärna aktiverar ett komponentperspektiv, att delarna är det viktiga när man diskuterar välfärd. Inramningen för in diskussionen på kostnadsfrågor och vilka delar som hör hemma i välfärdssamhället, ett samtal om kvantiteter.

Motsatsen till välfärdens kärna är att tala om varför vi har välfärd.

  • “Vi tror på ökad kontakt mellan vårdpersonal och patienter”
  • “I ett friskare Sverige är människor gladare och lever lyckligare liv”
  • “Utbildade medborgare stärker både sig själva och alla andra”

Motsatsen måste handla om något annat än komponenter, kvantitet och hur välfärden ska byggas.

Att svara på ett politiskt budskap handlar om att använda en ram som bygger på det egna synsättet och de egna värderingarna, och att undvika motståndarens inramning, synsätt och värderingar.

 

Gröna bloggar om kontraster

SCHLAUG.SE – Så är det då utrett: Mindre klasser ger bättre kunskap och större intresse för utbildning

Hans lilla gröna – Religionsfriheten – ifrågasatt och ofta misstänkliggjord i humanismens namn

Om forskningens betydelse (till min syster)

Idag disputerade min syster och jag tänkte säga några ord om forskningens betydelse på disputationsmiddagen ikväll. Hon är läkare och skriver om genuttryck i fettceller (eller något åt det hållet:)

Kristina, det är en sån här dag som vi är stolta över dig och känner tacksamhet för det du åstadkommit.

När jag funderade över vad jag skulle säga så började jag med att försöka läsa din avhandling och kunde snabbt konstatera att högstadiebiologin inte räckte speciellt långt. Det gjorde mig fundersam, hur kommer det sig att jag tycker det här är viktigt, för det gör jag, och varför bryr jag mig?

Till viss del beror det på att du är min syster och jag är stolt men det är något mer. Du är forskare och forskningen har betydelse. Men varför? Varför har vi forskning?

Forskningen är grunden för mycket i vårt samhälle. Den ger oss

  • friskare luft
  • renare vatten
  • ett rättsväsende som hjälper medborgarna att hålla demokratin på kurs
  • ett bankväsende som betalar ut löner
  • vägar att färdas på
  • internet för att distribuera information och 
  • sjukvård som skyddar och stärker oss

Utan forskningen har vi inte ett fungerande samhälle. Utan forskningen stannar utvecklingen upp.

På grund av forskningen

  • ser vi världen klarare
  • tänker vi snabbare
  • tänker vi bättre
  • lär vi oss mer, bättre och snabbare

och i skolan så ser forskningen till att alla får lära sig om samhället som vi förstår det idag, utöver tidigare insikter.

Grunden för forskning är att vi bryr oss om varandra och tar ansvar för det. Att vi stärker och skyddar oss själva och varandra.

Därför är det du skapat så betydelsefullt.

Därför är det ni gjort, alla som forskar, så betydelsefullt.

Därför är det ni kommer att göra så viktigt och därför ser vi fram emot det du har framför dig Tina.

När vi pratade om vad man kan säga en sån här kväll, din andra bror Fredrik och jag, så kände vi båda stolthet över att du är vår syster, glada för att du är en så fantastisk syster och tacksamma för det du ägnar dig åt.