Författare: Rikard Linde

Varje dag, från morgon till kväll, matar du dig med Brexit, Trump, krig och lidande i världen. Det du stoppar i dig formar dig och dina tankar. Allt du stoppar i dig blir som ett filter för det som kommer ut. Tips till kompisar om något vansinnigt du just såg på YouTube. Ilskan över deportationer. Frustrationen över lögner och förvirring från de högsta politiska företrädarna. Det tar inte slut. Det tar inte slut förrän du slutar mata dig själv med skit.

Börja behandla din hjärna och dina känslor med omtänksamhet. Ditt inre är en öm varelse att ta hand om. Meditera en kvart om dagen. Kolla nyheter bara en kort stund. Ekot är bättre än Twitter. Ta inte del av något som Trump säger, allt är inriktat på att manipulera dina känslor, precis allt! Tänk igenom vilka frågor som är de stora viktiga frågorna och ägna dem lite mer tid och energi, hjärt- och kärlsjukdomar till exempel. Meditera en kvart till. Krama någon.

En bättre värld börjar inuti dig och ju lugnare och mer kärleksfull du känner dig desto bättre blir världen runtomkring.

Kram.

Vad är egentligen skillnaden mellan den diplomati som media ofta rapporterar om och verkligt fredsarbete? Birger Schlaug skriver idag om fredsarbete och ger en inblick.

På många sätt lever vi i en ond tid, där begreppet ”gemensam säkerhet” omtolkats från att ha varit en fråga om att söka dialog och gemensam säkerhet med de som kan uppfattas som fiender till att istället söka säkerhet genom att närma sig ”sina vänner”. Effekten är given: det blir mer tal om krig än om fred, fler strategier för upprustning än för nedrustning, mer konfliktbyggande än konfliktlösande.

Alltså, fredsarbete präglas av

• Sök dialog (med de som kan uppfattas som fiender)
  
• Sök gemensam säkerhet (med de som kan uppfattas som fiender)
• Strategier för nedrustning
• Fokus på konfliktlösning

Precis som med all politik är det viktigt att ha klart för sig vart en strävar, att formulera klara mål eller klara processer. Vill vi ha fred krävs genomtänkt arbete och rätt målsättningar.

När en människa får chansen att berätta om sina tankar, känslor och upplevelser så blir hen en del av ett vi.

Den gemensamma världen är ett myller av jag, av individers berättelser som visar hur världen ser ut, hur det står till med människor och samhälle.

Folkhemmet, välfärdssamhället, civilisationen är strukturen som vi varseblir när varje människas berättelse materialiseras.

Skriver idag ett debattinlägg om problemet med vårdköer.

Idén om vårdkö ignorerar det faktum att läkare gör bedömningar och ställer diagnoser, att de kan mer om vård än du och jag. Vi fattar hur kön till korvkiosken funkar men har ingen aning om vad neuroendokrinologi är för något. Idén om vårdköer placerar alla patienter i en lång linjär kö oavsett vad de har för sjukdom eller behov. Döende cancerpatienter bredvid förkylda och inbillade sjuka. Lika för alla.