Fotografier i politisk kommunikation

Hur ska ett parti använda fotografier i sin kommunikation? Jag upprörs av att de politiska partierna är så galet dåliga på att använda bilder i sin kommunikation. Undantaget är Sverigedemokraterna. Till Miljöpartiet och ni andra, kolla era Twitterflöden och bedöm hur stor andel av era bilder som följer mina två, enkla regler.

2 regler

  1. Vad vill ni ha mer av? Framställ det i positiv dager (glada människor och färger, ljus, lösningar)
  2. Vad ser ni för problem? Framställ dem i negativ dager (mörker, skador, ledsna människor och djur, problem)
  3. (Inofficiell regel nr 3) Förbjudet, se längst ner på sidan vad som är helt förbjudet.

1. Framställ det ni vill ha mer av i positiv dager

Till exempel en satsning på cykelvägar för barn. Vad innebär det? Visa en positiv bild av målet. Upprepa motivet många gånger, olika bilder men samma motiv.

eller en satsning på laddstolpar för elbilar. Återigen, visa en positiv bild av målet. Upprepa motivet många gånger, olika bilder men samma motiv.
Ett problem är att laddstolpar inte framkallar speciellt starka känslor men oavsett så gäller regel nummer 1) Vad vill ni ha mer av? Framställ det i positiv dager. Att ha med människor i bilden är nästan alltid bättre än att inte ha det.

2. Framställ problem i negativ dager

Framställ problem i negativ dager. Till exempel skogsskövling. Vad innebär det? Visa en negativ bild av problemet. Upprepa motivet många gånger, olika bilder men samma motiv.

3) Förbjudet!!

Det är vanligt att partierna visar bilder av sina politiker. Varför? Är det så målbilden ser ut? Allvarliga administratörer som pratar till en trött publik? Så ser väl inte framtiden ut, eller? Sluta genast upp med det och ta upp verkligheten istället, visa lösningarna och problemen!!!

Ömsesidig övervakning

När en medborgare har tillgång till lika mycket information om den som övervakar och omvänt, först då finns en möjlighet att skapa ett demokratiskt samhälle. Jag har skrivit om undervakning och idén växer i mig. Att rikta ljuset mot den som har makt är det bästa verktyget för att få demokratier att fungera.

Visioner i bild på Twitter – 17 april

Här fortsätter den mycket ovetenskapliga undersökningen av partiernas användning av bilder på Twitter. Se förra avsnittet här och förklaring vad det här går ut på.

Centerpartiet

Tåg, flygplan, lyftkranar, politiker

Feministiskt initiativ

Pensionärer som promenerar bort, politiker

Kristdemokraterna

Blomma, politiker

Moderaterna

Miljöpartiet

Jordklotet, vinternatur, solceller, rally, lagbok, väntar på tåg,, politiker

Vänsterpartiet

Buss, (amerikanska börsen), politiker

Liberalerna

Blomma, brev, polis, cyklar, politiker

Socialdemokraterna

Höghus, politiker

Visioner i bild på Twitter

Hur bra är partierna på att visa samhället de vill bygga? Jag tänkte göra en helt ovetenskaplig undersökning inför riksdagsvalet i höst. Min tes är att partier som visar samhället de vill bygga är de partier som gå framåt i opinionen. Orsaken till detta är att människor undermedvetet tar in bilder och associerar med partiet.

Glada bilder => glatt parti
Bilar på bilder => parti som gillar bilar
Politiker på bilder => parti som gillar politiker

Undersökningen genomförs på Twitter. Jag kollar regelbundet partiernas twitterflöden och ser hur många bilder de lägger upp som visar samhället de vill bygga. Om ett parti visar mycket bilder av samhället de vill bygga tror jag att de kommer gå framåt i opinionen.

Det här är inte en rättvis undersökning. Om det varit budgetdebatt för två timmar sen kommer det märkas i flödena men inte i folks huvuden. Om partierna inte lägger ut bilder på vad de vill så är det helt enkelt så, budgetdebatt eller inte.

Jag tog de första skärmdumparna 31 mars och andra omgången idag 17 april.

31 mars

Centerpartiet

Sopor (kanske återvinning men det registrerar nog inte hjärnan, det ser sopigt ut, alltså känns det som sopor), politiker

Feministiskt initiativ

Folkgrupp, hamburgare, flygplan, politiker

Kristdemokraterna

Blomma, tidning, barn i sandlåda, brandvarnare, politiker

Liberalerna

Blomma, klassrum, roulette, vakt, rullstol, blommor, knäckebröd, hönor, kycklingar, gammaldags tågbiljett, politiker

Moderaterna

Storstad (suddig), lagboken, politiker

Miljöpartiet

Jordklotet, vinternatur, åker med traktor, bondgård, bilar, stängsel, politiker

Sverigedemokraterna

Blommor, teckning av naken kvinna, landsbygd, politiker

Vänsterpartiet

Trasiga rör, kaviar, korv med bröd, demonstration, politiker

Det här blev så långt att jag delade upp i två inlägg. Kolla dagens twitterflöden här.

Samarbete mellan lärare stärker jämställdheten i skolan

Hängde med på min sons skola under en dag. Lärarna samarbetar väldigt bra och jag får intrycket att det gör avtryck på jämställdheten för barnen. Inte mycket som är känsligt för dessa lärare. De är inte lika utsatta som när de står själva inför 25 elever. Följden blir att de ser varje människa, barnen och de vuxna, och könsstereotyper minskar i betydelse.

Naturvårdsverket måste bli bättre på att visualisera sina data

Överflöd av information och undermåliga verktyg att hantera informationen är ett av samhällets stora problem. Vi måste ändra beteende och hjälpa mottagaren ta till sig den information vi producerar. Det som förut betraktades som tråkigt och återhållet är nu helt nödvändigt och en verklig bristvara.

Jag reagerade på Naturvårdsverkets visualisering av data om klimatutsläpp. De gör det svårt att tolka och dra nytta av uppgifterna som de mätt så ordentligt.

Idag ska du få lära dig en sak:

Framhäv data

För er som läst Edward Tufte är idén bekant. Sluta använda grafiska medel på sätt som försvårar för läsaren. Låt data synas istället för att lägga visuell kraft på kringuppgifter och kompletterande element.

Naturvårdsverkets visualisering

Naturvårdsverket har tillgång till utmärkta data, noggrannt mätta och sammanställda. Sättet de presenterar uppgifterna synliggör dock inte de intressanta förändringarna. Jordbruket minskar sina utsläpp men alldeles för långsamt. Inrikes transporter och industrin har minskat sina utsläpp väsentligt sedan 1990 medan utrikes utsläpp ökat från strax under 4000 koldioxidekvivalenter till nästan 10 000, en katastrofal förändring! Men dessa insikter når vi inte när vi tittar på Naturvårdsverkets visualisering av utsläppen.

  • Det är svårt att tolka enskilda utsläppsområden. Hur har till exempel utsläppen från inrikes transporter förändrats sedan 1990?
  • Färgkoderna placerade på detta sätt är svåra att skilja åt.
  • De gör även ett vanligt misstag, strecken för x- och y-axel är tjocka och framträdande.

 

Rikards visualisering

Hur skulle det kunna se ut istället? Ja som jag nämnde förut, framhäv data och låt allt annat stå undan. Bara när det hjälper läsaren att förstå ska ett element få visuellt utrymme. Här har jag fuskat lite och bara matat in fyra parametrar men jag skulle kunna mata in tjugo parametrar, informationen skulle ändå vara mycket mer tillgänglig än i Naturvårdsverkets graf. Tricket är att hålla sig själv i kragen. Skit i all fernissa. Håll dig till saken och presentera uppgifterna så enkelt som möjligt. Jag har använt mac-programmet GraphSketcher för att göra denna graf, det är gratis och byggt med öppen källkod.

Klicka på bilden för att förstora

Visualisering av data är en nyckelkomponent i fungerande nyhetsrapportering

Ett av vår tids stora problem är överflödet av information och undermåliga verktyg för att hantera information. Facebooks stora svaghet är att det förvirrar och det har tjänsten gemensamt med de allra flesta nyhetsmedier. De bombarderar oss med tusen idéer samtidigt.

Vi ser samma fenomen i grafer och diagram. Det vi förut betraktade som tråkigt och alldeles för återhållet är nu helt nödvändigt och en verklig bristvara. Se på diagrammet jag ritat upp. Det är inte speciellt konstigt, kräver inte expertis i grafisk formgivning och kan produceras med vanliga konsumentverktyg.

Det är nödvändigt att vi alla ändrar beteende och gör ett bättre jobb för mottagaren av den information vi producerar.

Vi är fast i en hierarkisk idé om demokrati och det ger populismen spelrum

Travel vector created by Freepik

Världen fungerar inte som den gjorde när vi först skapade och formade våra demokratiska institutioner. Vi lever i ett nätverkssamhälle men demokratin är utformad för ett industrisamhälle. Populism och högerextrema framryckningar beror inte på att de är galet bra politiker (det är de inte) och har svaret på dagens problem (det har de sällan). De skördar framgångar för att vi andra inte gör vårt jobb och driver demokratiska processer som är tidsenliga.

Mobilen och internet är dagens verklighet men partierna vågar knappt ta i den med tång. Att vi lever i ett nätverksamhälle med kopplingar mellan alla individer, grupper och fenomen är närmast osynligt i politiken. Maktskiftet som det innebär att gå från industrisamhälle till nätverkssamhälle är fundamental och berör samhällets alla delar. Varför fokuserar vi till exempel inte på att bygga samarbetsnätverk mellan myndigheter och medborgare? Varför kunde inte de som engagerade sig i flyktingmottagandet 2015 fungera som en del av myndighetsarbetet?  Vi ser världen med hierarkier istället för nätverk och det innebär att vi bygger lösningar för fel verklighet.

Vi måste lösa klimatfrågan, den undergräver samarbeten av alla slag och skapar en rädsla i människor som försvårar alla politiska processer. Jag nämnde en helhetsplan för klimatet för att medborgare behöver se problemet och dela upp det i mindre delar. Då har vi möjlighet att lösa problemen utan att fastna vid politiska låsningar inom eller mellan nationer. När medborgare förstår problemet och får en plan för att helt bli av med klimatutsläppen och ser hur det globala samhället tar sig an de viktigaste delarna först, då minskar människors rädsla och klimatfrågan slutar undergräva andra politiska processer.

Jag började skriva det här inlägget som en kommentar till Olle Wästbergs oro över högerpopulismens framgångar i politiken.

”Här bör varningsklockan ljuda också i Sverige. I en undersökning vi redovisade i Demokratiutredningen framgick att nästan 85 procent av svenskarna ansåg sig sakna inflytande över politiken mellan valen. Och Sverige är den demokrati som har längst mellan valen.”

Olle Wästberg: Italien skickar en varning till hela Europa

Så ser det ut i en hierarkiskt organiserad demokrati. I en nätverksbaserad demokrati deltar medborgarna och skapar sitt samhälle. Ulf Bjereld kommenterar också Wästbergs inlägg:

”Jag hoppas att den här typen av reflektioner kan få utgöra grund för en djuplodande samhällsdebatt om hur vi bäst värnar den svenska demokratin”

Ulf Bjereld: Hur allvarliga är hoten mot demokratin?

Att värna demokratin aktiverar känslor och tankar som att vi är innestängda och att fiendesoldater attackerar vår borg. Men jag tror att vi kommer längre med andra metaforer. Demokratin finns inuti oss, inte bara i institutionerna, och behöver leva och utvecklas. Vår inriktning ska vara att få demokratin att växa och frodas.

En hierarki relaterar till människor utifrån och in. En hierarki måste värnas och skyddas. Men ett nätverk börjar inifrån människor och låter det styra utformningen av utsidan. I en nätverksdemokrati arbetar vi hårt med att få alla människors röster att höras kontinuerligt och det samtalet utgör byggställningen när vi bygger vårt samhälle. Givetvis är detta svårt men det är ingen anledning att undvika frågan. Vi har inga fungerande forum där alla medborgare deltar motsvarande folkrörelserna och veckomöten i Folkets hus i förra århundradet. Våra medier är inriktade på emotionella sensationer, inte lugn planering. Vi använder Facebook och tror att det kan ge samma resultat som ett avskalat diskussionsforum byggt med öppen källkod. Vi lever i ett nätverkssamhälle men hanterar det som en hierarki. Först när vi utgår ifrån verkligheten kommer vi lösa problemen.

Vi (medborgare) behöver en helhetsplan för naturen

Bilden får återanvändas men ej modifieras

Jag har varit medlem i ett antal politiska partier och jobbat på en politisk tankesmedja och genom alla dessa grupper löper en röd tråd. De styckar upp problem i små delar och ta sig an delarna isolerade från varandra på bekostnad av helhetssyn.

Medborgare i Sverige och i andra länder behöver en plan för klimatet som klargör vad som behövs för att avsluta de skadliga utsläppen och sätta naturens kretslopp i rörelse. En plan visar riktningen för vårt arbete och hur det är avgränsat. Vi kan se till helheten oavsett vilka relationer som finns mellan länder. Med en plan kan medborgare påverka partier, organisationer och företag att samarbeta i nätverk över nationsgränser.

En plan visar riktningen för vårt arbete och hur det är avgränsat. Att byta glödlampor till LED eller att ta cykeln istället för bilen kan kännas lönlöst och futtigt när delarna inte är kopplade till större mål. Genom att klargöra alla delar som behövs för att få bukt på utsläppen stärks känslan av att varje steg räknas, ett steg närmare målet, en uppgift mindre att lösa. Med planen ser vi också tydligare vilka delar som är viktigast.

Den globala miljörörelsen har svårt att enas om åtgärder för varje land har sina utmaningar. Men när vi jobbar med idéer finns inga nationsgränser om vi väljer att fokusera på helheten. Oavsett vilka politiska relationer som styr överenskommelser mellan länder kan vi klargöra vad de gemensamma målen och planerna är. Då ser vi lättare hur ett land kan bidra till lösningen även om det gäller åtgärder utanför nationsgränserna. Vi kan se till helheten oavsett vilka relationer som finns mellan länder.
När vi ser helheten kan vi påverka partier och organisationer att samarbeta i nätverk över nationsgränser. Vi kan etablera medborgarsamverkan mellan alla möjliga nätverk, till exempel att agera som konsumenter med krav på ekologiska produktionsmetoder och nollutsläpp i industrin för att vi ska välja just deras produkter.

Vilka åtgärder krävs för att minska de globala kolidioxidutsläppen och få naturens kretslopp att fungera igen? Här är ett utkast (pdf) som en tidigare Greenpeace- chef skrivit med insatser som behövs för att vi ska lösa vår tids stora utmaning:

  • Minska skogsskövlingen globalt med 50%
  • Stäng 1000 kolkraftverk inom fem år
  • Ransonera elektricitet globalt och få igång arbetet med energieffektivisering
  • Bygg om 1000 kolkraftverk med CCS
  • Res ett vindkraftverk eller anlägg en solenergianläggning i varje stad
  • Bygg vind- och solfarmer i  öknar
  • Återvinn och återanvänd begagnade material
  • Ransonera användning av fossildrivna bilar med 50%
  • Förbered för bio-utvecklingen med CCS
  • Halvera flygtrafiken i världen
  • Fånga eller bränn metan
  • Sluta med klimatovänliga proteiner
  • Bind 1 gigaton koldioxid i jorden

Utifrån en sån här lista kan vi dela upp arbetet i mindre delar, synliggöra vilka delar som bör prioriteras och jämföra insatserna med helhetsplanen. Vi behöver en plan för klimatet som klargör hur vi avslutar de skadliga utsläppen och som får naturens kretslopp att fungera igen.

Steg 1 mot ett mer progressivt samhälle

Hej vänner! Vad kul att ni vill vara med och förändra den svenska samhällsdebatten, ja egentligen hela samhället, hurra för oss 😀

Så här är läget. För små partier som kämpar för riksdagsmandat är det avgörande att samhällsdebatten tar upp rätt frågor och att de får vara med i debatten. Vi (som grupp) ska inte kampanja åt ett parti men däremot är en poäng med en progressiv bloggosfär just att styra debatten mot andra frågor än idag.

Sveriges Radio: Brottslighet i topp i medierna – går om invandring
Frågan om invandring har minskat både i press, radio och tv och på sociala medier. I stället är det lag och ordning det ämne som dominerar. Det visar den mätning som Sifo gör för Ekot.

Jag har sett det två gånger nu, hur bloggar i kombination med sociala medier formar debatten och får journalister och allmänhet att fokusera på vissa frågor. Piraterna var först och hade ett enormt underlag i den miljon svenskar som fildelade. De främlingsfientliga hade inte alls samma folkliga stöd men har varit galet aktiva under många år. Nu vet vi hur det gick.

Alltså startar vi så många bloggar som möjligt och skriver så mycket vi orkar. Kvalitet är bra, och avgörande i det långa loppet, men inte nödvändigt för att få genomslag utan då handlar det om kvantitet. När många skriver om samma sak märks det i flöden hos alla som använder internet, inte bara för oss som skriver.
Om varje person som är med får med sig 1 kompis kommer vi växa väldigt snabbt. Så fråga folk ni känner om de är intresserade att vara med. Kanske funkar det bäst att slå en signal eller ta en fika, det känner nog var och en själv vad som passar.
Jag vet inte hur långt vi kan nå men en sak är jag säker på, blir vi tillräckligt många så kommer det få genomslag. Att döma av reaktionen från de kompisar jag frågat så fångar det här något viktigt.

Så hur gör vi?

Om du känner att det här blir bra så är det egentligen bara att starta en blogg och börja skriva om allt som engagerar dig. Det praktiska hjälps vi åt med.
Snart ska vi koppla ihop och koordinera oss, twitter-konton och annat som kan hjälpa att sprida ordet. Nån sorts kanal för internkommunikation behövs också och något sätt att uppmärksamma varandras arbete. Men en sak i taget.

Vad tycker du vi borde göra? Vad behövs? Alla tankar, förslag och frågor välkomna.

hälsar Rikard som gillar att lördagkvällen gick till att skriva detta viktiga

Demokrati är vår aktivitet

Nu bygger vi en bättre demokrati. I Sverige, och i många andra delar av världen, har vi medborgare släppt taget om vår demokrati. Vi låter svagare idéer forma våra liv. Det måste upphöra. Jag arbetar med att skapa det samhälle jag vill leva i, och det borde du också göra.

Aktiva människor är en förutsättning för fungerande demokrati.

Vad kan vi ägna oss åt för att skapa ett bättre samhälle för alla? Vad innebär det att vara en aktiv medborgare? Att rösta var fjärde år, att hjälpa gamla människor över gatan, att betala skatt?

Bilden av den aktiva medborgaren behöver utvecklas. Vi ser ett samhälle som gradvis skadas och där vitala funktioner undermineras med auktoritär dynamit som stöds av en orolig befolkning. I detta läge är varje människas insatser det som gör skillnaden mellan folkstyre och diktatur. Så vad behöver samhället som vi medborgare kan bidra med?

Bättre bild av verkligheten

Sociala medier, TV och tidningar förmedlar en bild av verkligheten som skrämmer många, som framhäver en liten liten del av allt som händer och som undlåter att rapportera den enorma mängd händelser som behövs för att människor ska förstå samhället de lever i.

Vi såg en början på ny rapportering vid millenieskiftet när bloggosfären slog igenom. Mängden bloggar och mängden rapportering påverkade samhällsdiskursen (pdf) i allmänhet och andra medier i synnerhet. Medier förvandlades från ett verktyg för eliter till något som alla kunde forma och påverka. Att en stor mängd människor uttrycker sina känslor, kunskaper och åsikter om en fråga på internet är nytt för att det blir en del av samhällsdiskursen. Tidigare var detta förbehållet en liten, mäktig elit.

Publicering på nätet är ett verktyg som kan skapa en mer nyanserad och detaljrik bild av verkligheten och därmed stärka folkstyret. Ju fler som publicerar desto mer stärker det oss.

När vanligt folk uttrycker idéer blir det svårare för politiker och partier att undvika dem.

Vi använder nätet annorlunda idag, sociala medier har ersatt bloggosfären och egna hemsidor, bidragit med en helt annan sorts debatt och några kvaliteter har tyvärr gått förlorade.

Vi kan underlätta och stimulera publicering på det öppna nätet. Framförallt genom att fler människor skriver om verkligheten som vi upplever den år 2018.

Samarbetskultur

Vad är den röda tråden i detta inlägg? Jo det är samarbetskulturen på internet. Tiden är mogen för samarbete mellan människor, samarbete som  utgår ifrån medborgarna och hjälper allmänheten. Hela världen drömmer om fungerande samarbeten, transnationellt, nationellt, regionalt och lokalt men vi ser inte många exempel på hur dessa samarbeten ska fungera. Folkhemmet realiserade en liknande dröm i en tid som på många sätt liknar vår. Fattigdom i Sverige på 2000-taletOjämlikheten var stor, fattigdomen utbredd, människor försökte lösa sina problem själva och levde med stor oro.

Folkhemmet var en samarbetskultur i ett hierarkiskt samhälle. Men folkhemmet var ett samarbete som passade ett samhälle som inte längre finns.

Bloggar och det öppna internet är vår tids samarbetskultur, som börjar i nätverken och som är en naturlig del av nätverksamhället. Jag tror att bloggen är ett av medborgarens bästa verktyg för att skapa ett bättre samhälle. Så tag klivet in i nätverkssamhället du med, starta en blogg och hör av dig så samarbetar vi!