Förbifartsmuren

Bilar isolerar människor ifrån varandra. Motorvägar isolerar stadsdelar från varandra.

Vi vill öka kontakten mellan människor, att vi närmar oss varandra. Genom att investera i kollektivtrafiken kan människorna i alla delar av Stockholm leva och utvecklas.

När vi formulerar kritiken av Förbifart Stockholm och andra motorvägssatsningar kan vi beskriva den som en mur, byggd i betong, som isolerar oss från varandra och som inte löser det problem den avser att lösa.

Miljöpartiet Stockholmsregionen formulerar kritiken så här (bra gjort, särskilt det första stycket tycker jag):

Vi är många som är överens om att Stockholm ska vara en stad där luften är lätt att andas. En region där man enkelt kan röra sig mellan stadsdelar och förorter. Från lägenheten i Bagarmossen till jobbet i Kista, det fina klippbadet på Värmdö eller till konsthallen i Tensta. Ett Stockholm som är öppet för alla som vill leva där och vara med och bidra till att staden hela tiden blir ännu mer levande.
Miljöpartiet ser dock till skillnad från andra inte att Förbifart Stockholm bidrar till detta. Vi tycker att vägbygget snarare är en björntjänst. Miljöpartiet de gröna i Stockholmsregionens kampanj om frågan har därför fått just namnet, Björntjänst Stockholm.

Jag skulle kunna tillägga

Vi vill att varje del av Stockholm ska vara en plats att leva på, att Stockholm ska vara en stad att leva i, ett hem!
Riv denna mur nu, innan den börjat byggas och släpp fram kollektivtrafik och cyklar. Släpp fram människor och låt oss skapa ett samhälle där vi kan möta varandra, där vi rör oss över stadsdelsgränser och utvecklar alla delar av vår stad.

Andra bloggar

Huddingeperspektiv – Förbifarten – en hälsofara

Alliansfritt Sverige – Riksrevisionen sågar Alliansens trafikpolitik

Miljöpartiet i Norrmalms stadsdelsnämnd – Prioritera kollektivtrafiken!

Mikael Clemens’ blogg – Klimatvinklar

Supermiljöbloggen – Stockholmare väljer kollektivtrafik före vägar

Hur kontrar man Arbetslinjen?

Ofta är det svåraste i politisk kommunikation att ta sig ur motståndarens inramning. Hur svarar man till exempel på den borgerliga Arbetslinjen?

När Arbetslinjen ramar in ett samtal så handlar det om antalet sysselsatta och arbetslösa. Anställningsförhållanden, arbetsmiljö, fackfrågor och andra arbetsmarknadsfrågor stängs ute ur samtalet genom denna inramning. Ramen använder direktkausalitet, antingen finns det fler jobb eller färre. Arbetslinjen utgår ifrån idén att man ska göra rätt för sig, arbeta, och om man gör det så förtjänar man en belöning. Om man inte jobbar, eller inte skaffar sig ett jobb, så förtjänar man att leva med följderna, till exempel att man inte kan betala för en sjukförsäkring. Arbetslinjen bygger på konservativa värderingar, framförallt disciplin och individuellt ansvar.

För att svara på Arbetslinjen måste du aktivera en annan ram i människor.

Värderingar är en bra startpunkt. Men vilka värderingar är relevanta? Fundera över vad som präglar livet på en arbetsplats. Vad finns det för problem? Möjligheter? Om du inte har ett jobb?

Förslagsvis handlar arbete om:

  • Frihet
  • Självbestämmande
  • Gemenskap
  • Samarbete

Jag fastnar för självbestämmande. En person som är i händerna på andra, som arbetar under hårda villkor, som någon annan kontrollerar, kan inte bestämma över sig själv. Det är ett problem.

För att kunna ta upp arbetets komplexitet, alla aspekter på arbete som inte får plats på Arbetslinjen, ska ramen bygga på systemkausalitet – liknelser och metaforer som rymmer komplexa berättelser och komplex logik.

Arbetet är en process, inte en sak, ett verb, inte ett substantiv.

Några exempel på metaforer vi kan använda:

  • Resor
  • Kontakt med okända miljöer
  • Utforskning

Att utforska något kan göras enskilt eller i grupp, det finns en frihet i att utforska, ett självbestämmande, potentiellt en gemenskap och samarbete. Utforskande följer inte en rät linje men inbjuder till systemtänkande. Det är dock svårt att veta om metaforen fungerar innan man provat och sett om det går att formulera argument med den. Jag tänker högt

“Gårdagens karriär var enkelspårig. Man började jobba när man var tjugo och gick i pension vid 65 från samma arbetsplats.
Idag byter människor jobb oftare. Vi utvecklas med våra uppgifter. Vi utforskar vårt gebit och lär oss nya saker hela tiden. Rollerna är ombytliga och vi fungerar allt oftare både som projektledare och som anställd. En modern arbetsgivare stödjer alla på arbetsplatsen i deras utveckling, utformar arbetsmiljön i samarbete med dem och fungerar mer som en kollega än en chef. Arbetet liknar en resa, en expedition, som utforskar okända världar och inte den transportsträcka som många arbetade längs på nittonhundratalet.”

“Vi tänker utforma arbetsmarknaden för att stödja människors utveckling och utforskande av arbetsförmågan. Vi tänker skapa ett arbetsliv som utgår ifrån att alla ska kunna fungera både i hemmet och på jobbet och inte begränsas av villkor som man själv inte kan påverka.”

“Ingen ska behöva fastna i ett arbete och bli stående utan möjlighet att utveckla sin person och sin förmåga till självbestämmande.”

Utforskande är en metafor som påminner om Socialdemokraternas kunskapslyft. Den väver dock in sakfrågorna i ett mer begripligt och tilltalande sammanhang.

Tycker vi kom en bra bit; utforskande, självbestämmande, gemenskap och ett nyanserat arbetsliv. Fortsättning följer…

 

Andra bloggar

Huddingeperspektiv – Ett arbetsliv som går att leva med?

Livet, Politiken och Världen! – Soppkön i Stockholm!

schlaug.se – Inför MP:s skrivande av nytt partiprogram, del 1: Människors strävan efter bättre liv gav oss också tillväxt

Hans lilla gröna – Bevare Finland för arbetslinjen

Hans lilla gröna – ARBETSLINJEN FÖR UTRIKES FÖDDA KVINNOR?

Så skapar du fungerande ramar

Ramar fokuserar våra tankar. Med hjälp av ramar förstår vi världen och allt som sker. Jag skulle nästan kunna gå så långt som att säga att en ram är en tanke. Det stämmer inte riktigt men när vi förstår ramar så förstår vi vårt tänkande bättre.

Så här kan du skapa en fungerande ram som hjälper dig att förmedla idéer, som hjälper dig att uttrycka dig.

Att formulera sig är givetvis en konstart men det finns verktyg som hjälper.

Värden
Vilka värden vill du lyfta? Ett företag som Apple betonar enkelhet och skönhet. I politiken kan det handla om solidaritet och gemenskap eller kanske frihet.
När jag formulerade kontaktramen – att öka kontakten mellan människor utgick jag ifrån gemenskap. Jag funderade över vad som skapar gemenskap och efter ett tag handlade mina tankar om hur vi kan närma oss varandra. Då började jag även tänka på kausalitet.

Kausalitet
Ska du använda direktkausalitet eller systemkausalitet? Många politiska samtal 2012 bygger på direktkausalitet. Ta kärnkraften som exempel, den kommuniceras med en sån här logik

  1. Köp uran
  2. Stoppa in i reaktorn
  3. Få ut el
  4. Slut

En linjär logik som är väldigt enkel och lättanvänd i debatter och som det är svårt att argumentera emot (du måste aktivera en annan ram). Om du vill använda systemkausalitet istället så hjälper det att hitta metaforer som är komplexa system, till exempel naturen, mänskliga kontakter eller internet.

Metaforer
Nu har du kommit till den del där ramen tar konkret form. Du vet vilka värden du vill framhäva, du vet om det ska förmedlas på ett direkt sätt eller genom ett komplext system. Fundera över vilka miljöer, händelser eller system som har dessa egenskaper. Att hitta rätt metafor tar ofta lite tid. Du hittar en metafor som du tycker passar och snöar in på den. Sen nämner en kompis en svaghet med metaforen och du börjar leta efter något annat. Och så vidare. Ta tid på dig och försök spåna fram tre- fyra alternativ, då förstår du helheten bättre och har lättare att välja.

Relaterat

Öka kontakten mellan människor

Att öka kontakten mellan människor är en strategisk inramning som kan användas för att ärligt förmedla ett antal progressiva frågor.

Stockholmspolitik
Idag handlar väldigt mycket av Stockholmspolitiken om framkomlighet och individuellt ansvar. Stadsplaneringsfrågor och kopplingen mellan trafik, hälsa och natur har svårt att ta plats i diskursen. Förbifart Stockholm är en motorväg som diskuteras utifrån en direktkausalitet och metaforer som påminner om rör med vatten i. Mer vatten (bilar) kräver fler eller större rör (motorvägar). Allt annat är irrelevant.
Om samhällsdebatten om Stockholm istället ramas in som en fråga om att öka eller minska kontakten mellan människor aktiveras metaforer och ramar om mänskliga kontakter som bygger på systemkausalitet. En sådan inramning inbjuder till diskussion om hälsoaspekter, trafikens inverkan på lokalmiljön och kontakten mellan stadsdelar. Att argumentera för utökad kollektivtrafik blir mycket lättare och förståelsen för gemensamma trafiklösningar ökas.
Kritiken mot Förbifarten är att den isolerar människor från varandra.

Vård

Vårddebatten fokuserar på konservativa värden och ett strikt marknadsperspektiv. Att diskutera kontakten mellan läkare och patienter aktiverar människors empati och behov av större gemenskap. En slogan skulle kunna vara “Vi närmar oss varandra”. Ramen stärks genom att visa exempel på hur privatiseringen av vården minskar närhet mellan läkare och patienter, ökar avståndet mellan människor och isolerar oss från varandra, till exempel genom att vårdpersonalen inte har tid för patienter.

Invandring och migration

Att göra skillnad på människor är grundproblemet med främlingsfientlighet. Att öka kontakten mellan människor är en ram som inte gör skillnad på människor, det är införstått att detta gäller alla. Ramen styr till och med bort uppmärksamheten från tankar om olikhet. Att aktivera empati och gemenskap är det mest effektiva sättet att se människor som människor istället för raser och nationer.

Internet

FRA, Ipred, Acta, Datalagringsdirektivet. Alla dessa integritetskränkande lagar har det gemensamt att de avskräcker människor från att kontakta varandra. Att förespråka en nätpolitik som vill öka kontakten mellan människor är helt naturligt eftersom nätet handlar om kontakt och samarbete. Att driva lagstiftning som ökar kontakten mellan människor, till exempel att göra internet till en mänsklig rättighet, aktiverar och stärker tron på att FRA-lagen är dålig. Argumenten för att ta bort övervakningen får starkare stöd hos befolkningen och det blir svårare för FRA-förespråkare att hävda sin sak.

 

Andra bloggar om kontakt

Henrik Alexandersson –Frihet, principer, politik, makt och människor

Hans lilla gröna – Sverigedemokraternas dröm är redan verklighet – svenska jobb åt svenskar

Idéer är verb, inte substantiv

Grateful Dead, cowboy och nätpionjär. John Perry Barlow har inte gått livets raka väg.

Jag läste hans fantastiska artikel i Wired i mars 1994 och den förändrade min värld. The Economy of Ideas ser nutiden genom helt nya ögon och förutspår en framtid som fortfarande förvånar, nästan tjugo år senare.

The economy of the future will be based on relationship rather than possession. It will be continuous rather than sequential.

Barlow frågar – vad händer med idéer när behållaren som de förmedlats med försvinner?

Thus, the rights of invention and authorship adhered to activities in the physical world. One didn’t get paid for ideas, but for the ability to deliver them into reality. For all practical purposes, the value was in the conveyance and not in the thought conveyed. In other words, the bottle was protected, not the wine. Now, as information enters cyberspace, the native home of Mind, these bottles are vanishing.

Bitar och atomer är väsensskilda men samhället försöker fortfarande hantera dem som två sidor av samma mynt.

if we continue to assume that value is based on scarcity, as it is with regard to physical objects, we will create laws that are precisely contrary to the nature of information, which may, in many cases, increase in value with distribution.

Information ökar i värde varje gång det kopieras, det är till exempel bättre om många läser mitt blogginlägg. Fysiska saker minskar i värde varje gång det kopieras, en originalmålning är värd mer än en kopia av samma tavla.

Information är en upplevelse, inte något man innehar.

The central economic distinction between information and physical property is that information can be transferred without leaving the possession of the original owner. If I sell you my horse, I can’t ride him after that. If I sell you what I know, we both know it.

Det är en lång artikel men du kommer inte ångra att du tog dig tid att läsa den. Sannolikt kommer du läsa den flera gånger. Varsågod:

The Economy of Ideas av John Perry Barlow

10 steg som remixar politik till ett spel

Den politiska koden är alldeles för sluten. Deltagande sker ofta på elitens villkor.

När ska vi utveckla samhället och politiken med öppna processer som alla kan delta i och bidra till? När kan vi bidra till ett bättre samhälle utan att först lära oss systemet och väljas in? När ska politiken lära sig  öppna utvecklingsprocesser och börja använda dem?

Idag krävs det en hel del för att delta i politiskt arbete. Framförallt måste man visa ambition och intresse att göra politisk karriär.

När någon kommer utifrån till ett partimöte så har den ofta något som behöver ändras, en fråga eller ett problem som den vill ta upp. Oftast möts den av en timme med formalia och ibland kan den komma till tals men endast för att sänkas av de erfarna och kunniga. “Det har vi prövat, funkar inte” får man höra.

Men jag har prövat den också, och den funkar” tänker jag då.

Det är fascinerande att delta i öppna utvecklingsprocesser, till exempel utvecklingen av Linux, och se hur stora grupper människor som oftast inte känner varandra kan samarbeta så produktivt och nå så långt i sin strävan efter något bättre.

Det som inte funkar i dagens politik är att vara ointresserad av att bli vald och ointresserad av att göra politisk karriär. Det kan vara riktigt SVÅRT att delta i politiken bara genom att känna passionerat för en fråga och vilja hjälpa till.

Så här kan vi börja fånga en del samhällsengagemang som går till spillo idag:

  1. Bygg en webbtjänst som tar emot problem som behöver lösas, typ seeclickfix.com
  2. Fråga den som skickar in problemet om den vill bli chef för problemet
  3. Be folk delta och skicka in lösningsförslag, tips om resurser, telefonnummer etcetera. Samla allt på problemets egen webbsida så att alla kan se vad som finns, vad som behövs och att arbetet går framåt. 
  4. Skapa ett lag som ansvarar för att lösa problemet, bjud in människor att delta på samma sätt som att Gilla något på Fejan, ett klick. Laget kan planera arbetet öppet. Ge alla som deltar en titel och en roll med uppgifter.
  5. Publicera en lista med behov, resurser och kunskaper som behövs för att lösa problemet. Alla kan bidra till listan. Alla kan bistå med resurser.
  6. Hjälp laget kommunicera med rätt personer, myndigheter, företag och organisationer.
  7. När man samlat resurser och skrivit en arbetsplan som alla är med på sätter man igång och löser problemet.
  8. Presentera lösningen och intervjua de som löste det, lyft deras insats och belöna dem med seniorstatus och andra spelmekaniska metoder -> http://gamification.org/wiki/Game_Mechanics
  9. Utvärdera arbetet med laget, på vilka sätt kan det göras bättre nästa gång och sånt.
  10. Fråga laget om de vill berätta om sitt arbete för andra och rekrytera fler problemlösare.

Varför ska du gå i skolan?

Jag frågade min dotter, som går i ettan, varför hon går i skolan. Hon gillade frågan och klurade en stund. Hon nämnde att hon ska lära sig “matte och NO och att rita… och engelska” Och det stämmer ju.

Frågar man en vuxen samma fråga eller om man lyssnar på skoldebatten i TV och tidningar så är det en något mer krass variant på det hon tog upp, man går i skolan för att få ett jobb och tjäna pengar. Men de är faktiskt inne på samma sak, att skolan handlar om henne som individ.

Det intressanta med detta är att det är sant, men bara en del av sanningen. Svaret utelämnar viktigare anledningar till att någon ska gå i skolan.

Eftersom jag är så vis och smart så berättade jag för min dotter så här:

“Det är jätteviktigt för oss alla att du går i skolan. Samhället hänger på att du lär dig och växer, din utbildning är avgörande för att du kan hjälpa oss när vi är sjuka, att du ser till att vi får ut våra löner när vi jobbat, att du gör rent vårt dricksvatten, att du tänker och planerar för vår framtid. Allt som samhället behöver för att fungera. Om inte du går i skolan så har vi inget samhälle, då får var och en klara sig på egen hand och det blir  värdelöst.”

Och så är det, skolan handlar om samhällets utveckling och överlevnad, det är därför vi har skolor.


Andra bloggar om skolan

MP Österåkers gemensamma blogg – Bokslut 2011

Miss – Lärare – orsaken till allt ont

Huddingeperspektiv – Mitt i vardagen med välbehållna visioner?

Pesto Silvestri – Om skolan – i Upplands Väsby

Huddingeperspektiv – Tydlighet i skolpolitiken

Per Olsson – Alla elever ska vara välkomna i skolan

Bättre än Google

Det går inte att göra öppet, kanske inte ens i hemlighet. Att skapa en sökmotor som är bättre än Google görs inte i en handvändning och det är en utmaning som många, många, smarta, smarta har tänkt mycket, mycket på.

The point when it became clear to me that Microsoft had lost their way was when they decided to get into the search business. That was not a natural move for Microsoft. They did it because they were afraid of Google, and Google was in the search business. But this meant (a) Google was now setting Microsoft’s agenda, and (b) Microsoft’s agenda consisted of stuff they weren’t good at.

Microsoft : Google :: Google : Facebook.

That does not by itself mean there’s room for a new search engine, but lately when using Google search I’ve found myself nostalgic for the old days, when Google was true to its own slightly aspy self. Google used to give me a page of the right answers, fast, with no clutter. Now the results seem inspired by the Scientologist principle that what’s true is what’s true for you. And the pages don’t have the clean, sparse feel they used to. Google search results used to look like the output of a Unix utility. Now if I accidentally put the cursor in the wrong place, anything might happen.”

Men hur? Hur kan man skapa en bättre sökmotor? Ett sätt är att återskapa det som redan finns och försöka göra det lite bättre, att förfina någon del som ger ett lite bättre resultat. Det finns redan de som gör det.

Eller…så använder du något som berättar hur folk söker och surfar och letar mönster bland dessa data. Men om du berättar att du gör det så kommer folk surfa till alla möjliga ställen för att manipulera sökresultaten, så du måste hålla tyst om det. Och uppgifterna är kanske inte alltid så fullödiga som du skulle önska. Men i alla fall, du gör det som ett litet experiment.

Hur använder du människors surfbeteende för att förbättra sökresultat? Jo då kan du se

  • vilka sidor en person besöker och 
  • när personen besökte sidan

Du följer personens surfning fram till en sida där personen stannar till, en sida där personen kanske fått svar på sin fråga. Om flera personer söker samma ord och sen stannar till på samma sida, ja då har sidan sannolikt information som kan hjälpa den som söker efter just det ordet.

Le voila, ett bättre sökverktyg som faktiskt fungerar även när andra sökverktyg utvecklas och förbättras, en parasit skulle man kunna säga. Så om du äger Amazon.com, som äger Alexa, eller om du skulle ha tillgång till hemliga databaser över människors surfande så är det bara att börja skriva sökalgoritmerna.

Eller så kan du använda DuckDuckGo, som redan är bättre än Google för många sökningar.

Moderaterna höjer permanent skatt

Det finns skatter för investeringar i vägnät och internet, för bankväsende och vattenrening, för vård och omsorg och så finns Sveriges enda eviga skatt, känd som sopa-problemen-under-mattan-skatten, den påminner mest om en avbetalning utan slut.

Den eviga kärngiftsskatten är evig för vi kommer alltid vara tvungna att betala den oavsett konjunktur, tillväxt eller välstånd.

När energibolagen som äger kärnkraftverk har gått i konkurs eller lagts ner så måste någon betala för hanteringen av kärngifterna de skapat. Det är vi medborgare som  betalar för ingen annan har råd och det är vi som förlorar mest på att inte ta hand om gifterna. Och eftersom gifterna sannolikt kommer finnas kvar på jorden längre än människan så kommer skatten behöva betalas så länge människan existerar, en evig skatt på gifter.

Giftskatten blir högre och högre ju mer radioaktivt material som skapas, man skulle nästan kunna kalla det en progressiv skatt. Eller så kallar vi det för skattegaranti, du får en garanti att det alltid finns en skatt att betala och att pengarna inte går till samhällsnyttig infrastruktur utan endast för att täppa till problem som vi inte tagit ansvar för.

Den 17 juni 2010 beslutade moderaterna att höja den eviga sopa-under-mattan-skatten så att alla alltid måste betala mer. Och slutligen i nådens år 2012 har man beslutat om ytterligare ansvarstagande, man permanentar den permanenta giftskatten för evigt.

Andra bloggar om kärnkraft

Mikael Clemens: Politiska löften är mer politiska än löften

Peter Larson: Kärnfritt

Hans lilla gröna: Fukushima kokar på, Tyskland storsatsar på förnybart och Sverige tvekar

Tina Wallenius: Återvinning av kärnavfall -vinst eller förlust?

Stina Bergström: Ett år sedan Fukushima

Huddingeperspektiv: Ett år efter katastrofen: De bor där man inte kan bo

Oppositionens berättelse är rörelse

Idag presenterade regeringen vårbudgeten. Så här reagerade oppositionens twitterkretsar. Kan du se den röda tråden?

Anders Borgs svar till resenärer & företag som vill se förbättringar i järnvägen: den får förfalla lite till.

Per Bolund MP säger att Borg är en statistikminister som förklarar bort arbetslöshet med siffror.

Från regeringens vårbudget: Antalet personer som varit arbetslösa längre än två år har ökat med 123% sedan regeringen tillträdde.

Regeringen presenterar en tunn budget utan nödvändiga satsningar http://bit.se/MxwuXq

Den vanligaste meningen i vårbudgeten: regeringen avser återkomma med förslag…

istället för regeringens mananapolitik för unga utan jobb i #vårbudgeten föreslår vi minst 15000 traineeplatser för unga.

Sanslöst. Borg kör fortfarande med sina hittepå-staplar i den fördelningspolitiska bilagan: http://pic.twitter.com/fL8yUVSR

Regeringens brist på insatser i #vårbudgeten ger ökad arbetslöshet och höjda utsläpp. Var är viljan, glöden, åtgärderna?

Klimatansvar enligt Alliansen är alltså en #vårbudget som ÖKAR Sveriges klimatutsläpp med minst 400 000 ton.

Regeringens #vårbudget lyser tom på miljöpolitik. Enda nyheten är slopad CO2-skatt för värmeproduktion som tros leda till ökade utsläpp.

Sitter på försenat tåg och får rapporter om att Borg visar tabeller om att järnvägen inte har problem.

Reinfeldt varnade för visioner. Borg presenterar inga. Konsekventa är de i alla fall.

Per Bolund (MP) om vårbudgeten: En tunn soppa.

Suckar när Borg pekar på en ökning med 200000 sysselsatta sen 2006, när den procentuellt minskat pga. befolkningsökning.

Sverige har EUs näst lägsta utbyggnadstakt av förnybar energi. Regeringens förslag i #vårbudgeten för mer förnybart: 0 

Vad är den röda tråden i dessa kommentarer? Den röda tråden är stelhet och rörelse! Den finns där men den uttalas tyvärr inte. Vaddå stelhet och rörelse, vafan? Jo titta på hur samhället fungerar idag:

  • Långtidsarbetslösa slutar söka jobb och stannar hemma
  • Tågen står stilla
  • Ekonomin sparar och sparar men får inte samhället att röra på sig.
  • Sjukvården lämnar sjuka liggande
  • Kärnkraftverken står stilla

I ett ord, stelhet.

Ekonomin måste röra på sig. Investeringar syftar till att få människor och företag att röra på sig. Arbetsmarknaden fungerar när människor kan prova på jobb, byta mellan olika sorters uppgifter och röra på sig. Våra energibehov blir alltmer rörliga, vi behöver energi oberoende av var vi är och när vi senast laddade batterierna. Sjukvårdens uppdrag är att stärka människor, att hjälpa människor ur sjuksängen till rörelse. Och så tågen, de måste… rulla.

Rörelse är oppositionens berättelse!

Så här skulle det kunna se ut på Twitter:

Anders Borgs svar till resenärer & företag som vill se förbättringar i järnvägen: låt den stå lite till.

Per Bolund MP säger att Borg är en statistikminister som förklarar bort en stel arbetsmarknad med siffror.

Antalet personer som varit arbetslösa längre än två år har ökat med 123% sedan regeringen tillträdde. Sverige stelnar.

Regeringen presenterar en tunn budget utan nödvändiga satsningar för att få samhället i rörelse http://bit.se/MxwuXq

Den vanligaste meningen i vårbudgeten: regeringen avser återkomma med förslag… men ni står ju fortfarande still?

15000 traineeplatser för unga ökar rörelsen på arbetsmarknaden.

Regeringens brist på insatser i #vårbudgeten ger ökad arbetslöshet och höjda utsläpp, bra om man vill att landet ska stelna ännu mer.

Klimatansvar innebär ökade utsläpp med minst 400 000 ton, budgetens mest rörliga element.

Regeringens #vårbudget lyser tom på miljöpolitik. Utöver en slopad CO2-skatt för värmeproduktion står miljöarbetet still.

Sitter på ett tåg som stannat och får rapporter om att Borg visar tabeller om att järnvägen inte har problem.

Reinfeldt varnade för visioner. Borg presenterar inga, en orubblig soldat.

Per Bolund (MP) om vårbudgeten: Ekonomin sitter fast.

Suckar när Borg pekar på en ökning med 200000. Sysselsättningen stagnerar ju, procentuell minskning pga. befolkningsökning

Sverige har EUs näst lägsta utbyggnadstakt av förnybar energi. Regeringen föreslår att energiutvecklingen står still även kommande år.

Och i debatten, när finansministern bjuder på sånt här:

Borg presenterar vårbudgeten: “Fortsatt osäkert läge”

Oppositionen borde fråga Borg hur Sverige ser ut och fungerar när det inte längre är osäkert läge, vad vill han bygga för samhälle, sitter vi fortfarande ner eller har vi börjat röra på oss?

Andra bloggare om budgeten