Etikett: ansvar (sida 1 av 3)

Demokrati utgår ifrån empati och ansvar

Empati och ansvar är demokratins moraliska grund. De grundläggande värderingarna är enkla men genomsyrar alla demokratiska idéer och koncept​. Andra värderingar som frihet, jämlikhet och rättvisa har sitt ursprung i empati och ansvar.

Det demokratiska synsättet följer en logik.

  • Vi bryr oss om varandra. Vi känner varandras känslor och tänker varandras tankar. Vi upplever världen genom varandra.
  • Vi tar ansvar för varandra, vi agerar utifrån empati och solidaritet och ställer upp för varandra.

Välfärden, folkhemmet och folkrörelserna vilar på denna värdegrund. Vård, omsorg och skola är uttryck för detta​ synsätt.

  • Tillsammans utbildar och tränar vi människor, för att stärka och skydda alla och för att kunna utveckla och driva ett samhälle för alla.
  • Tillsammans vårdar vi den som är sjuk, för att vi bryr oss om varandra och agerar för att skydda och stärka varandra.

Empati och ansvar är det demokratiska samhällets moraliska grund.

Hej vänner, jag kandiderar till partisekreterare för Miljöpartiet!

Vi lever i en rörlig värld där gränser suddas ut och där gemenskap har fått en ny innebörd. Vi ser konturerna av ett nytt samhälle. Människor som deltar aktivt i utformningen av ny infrastruktur, av nya tjänster och ett nytt arbetsliv.  Via sociala medier möter vi dagligen vänner från andra länder. Kol, olja och uran ersätts av rörlig förnybar energi. Jämställdheten ökar och könsgränser får minskad betydelse. Värderingar som friheten att bestämma över sitt eget liv, öppenhet och samarbete får ökad betydelse.

Sverige 2016 har lika lite gemensamt med industrisamhället som folkhemmet hade med sin föregångare.

Samtidigt har vi svårt att få samarbeten att fungera och människors självbestämmande begränsas allt oftare med hänvisning till en vagt definierad säkerhet. Och när vi inte klarar av att samarbeta överlåter vi makten över våra liv till någon annan. Det blir svårare att agera ansvarsfullt och vi låter denna utveckling fortsätta trots magkänslan som säger nej.
Och trots att snabbhet och flexiblilitet har mycket större betydelse i nätverkssamhället försöker partierna hantera dagens utmaningar med rå styrka.

Jag tror att lösningen är att vi är fler som deltar i samhällsarbetet. Jag tror att du kan bidra med något! Du har förmågor som vi andra kan bygga vidare på och det är så vi får demokratin att fungera, genom att samarbeta och ta många små steg tillsammans. Vi kan sänka trösklarna för deltagande, testa nya lösningar och omforma samhället så att det rör sig framåt istället för att vänta på att någon annan ska lösa problemen.

Så min ambition är att få dig som läser det här att ägna lite mer av din tid åt vår gemensamma framtid. Givetvis är du välkommen i den gröna rörelsen och jag ska göra vad jag kan för att sänka trösklarna dit. Men viktigare är att du utgår ifrån dina passioner och gör något där dina bästa sidor kommer till sin rätt. För inget rör sig så snabbt som människor med ett engagemang, människor som drivs av inre motivation, av empati för andra och en känsla av ansvar.

Konkurrens är enkelt men samarbete fungerar

För att samarbete ska fungera krävs att parterna agerar öppet, med tillit och med avsikten att ta ansvar inte bara för sig själv utan för varandra.

Sverige har en 100- årig tradition av samarbeten, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi knyter samman små grupper, individer som delar intressen, organisationer som företräder många och länder som vill samarbeta trots att de inte alltid strävar åt samma håll som oss.

Skillnaden mellan den svenska samarbetskulturen och internationell politik år 2016 är att vårt fokus ligger på det öppna samarbetet medan större aktörer endast ser till det egna intresset. Nato är ett bra exempel, en grupp länder som agerar utifrån rädsla och som inte klarar av att samarbeta, som faller tillbaka på idén om konkurrens. Nej Nato är inget samarbete, det består av en ledare och en grupp följare som givit upp tanken på självbestämmande och friheten att själv skapa sitt samhälle.

Samarbete är svårt, mer komplext än att bara se till den egna viljan. Samarbete kräver tålamod, lugn och saklighet. Sverige har en utvecklad och sofistikerad samarbetskultur som gör oss starkare, snabbare och väl anpassade till det moderna samhället.

Vi kan, och borde, samarbeta mer. Genom att koppla lokalsamverkan på olika orter, nationella satsningar, bidrag till allmännyttan och medvetet företagande kan vi etablera en samarbetskultur för 2000- talet. Vi borde utveckla användningen av internet som samarbetsverktyg och betona gemensamma värden som stärker och skyddar oss alla.

Socialdemokraternas skola handlar om elevernas självbestämmande

Stefan Löfven och Ibrahim Baylan skriver om socialdemokraternas vision för skolan. I det avslutande stycket beskriver de skolans roll, att stärka människors rätt och förmåga till självbestämmande. Det är alltså värdegrunden som skolan ska bygga på och den är diametralt motsatt Jan Björklunds, och den borgerliga regeringens, syn på skolan. Likheterna mellan S och Fps skola är faktiskt ytliga.

En socialdemokratisk regering kommer att välja skolinvesteringar framför nya skattesänkningar. Genom att stärka hjärtat i det jämlika samhället kommer vi inte bara säkra framtidens kunskapsintensiva jobb och tillväxt – utan även bygga ett samhälle där våra barn och barnbarn kan bli de vuxna människor de vill vara.

Ett progressivt synsätt


Sverige handlar om gemenskap och samhörighet
. Vi är en empatisk och ansvarstagande familj där människor bryr sig om varandra, inte bara sig själva, och där vi tar ansvar genom att agera starkt och effektivt för varandra.

Skydd, självförverkligande och rättvisa

Att bry sig om någon innebär att du vill skydda personen från skada, du vill att deras drömmar blir verklighet och att de behandlas rättvist.

Frihet, möjlighet, välfärd

Välfärd ger människor bättre möjligheter vilket är en förutsättning för frihet och självförverkligande.

Gemenskap, tjänstgöring och samarbete
Barn formas av sin omgivning. Ansvar förutsätter tjänstgöring och att man hjälper till att skapa samhället, vilket bygger på samarbete.

Tillit, ärlighet och öppen kommunikation

  • Inget samarbete utan tillit
  • Ingen tillit utan ärlighet
  • Inget samarbete utan öppen kommunikation

Relaterat

Gröna bloggar om gemenskap

Hans lilla gröna – Dagens EM-koll: Nationalism och en vilsen Rödknapp

Emma Grön – Kulturpolitik lika viktigt som klimatpolitik

Vård är en rättighet, både för människor och samhälle

Alla medborgare har rätt till vård. Vård ger medborgare liv och frihet. Men syftet med vården är även att stärka och skydda samhället.

När en människa skyddas av vården räddas liv vilket är vår gemensamma uppgift gentemot varandra. När en människa stärks av vården ökar friheten, man kan göra saker som är omöjliga som sjuk, och det är givetvis även bra för samhället, både funktionellt och socialt.

Vi måste visa, i debatten, vilken sorts vård som stärker och skyddar människor bäst. Ett exempel på när privatiseringen misslyckades var då svininfluensan snabbt blev ett samhällshot. Många människor besökte vårdinstititutioner och möttes av kaos och rädsla. Då borde oppositionen ha lyft problemet i debatten:

Vården ska se till att vaccination mot svininfluensa sker ordnat och efter behov. Då stärks och skyddas både människor och samhälle. Istället skräms nu människor av en vård som inte fungerar och samhället försvagas.”

Vi måste visa varför vården är avgörande för samhället, att den är en förutsättning för

  • det fria samhället
  • låg brottslighet
  • en dynamisk arbetsmarknad
  • en växande ekonomi
  • att kunna skydda varandra
  • med mera

När vi överlåter ansvaret för vården till individen ifrågasätter vi vårdens roll för det gemensamma, för samhället. Ansvaret ska inte vila på den enskilde, en implicit följd av att man gör ett val.

Vård är inte en kommersiell tjänst. Vård är inte något man tjänar ihop pengar till och handlar på affären. Vård som tjänst är en metafor. Metaforen antyder att ett företag kan utföra vården lika bra som staten. Metaforen signalerar även att vårdföretagets uppgift är avgränsad till ett antal handlingar och om någon går hem därifrån sjuk, då är det personens eget ansvar att välja en bättre leverantör eller köpa fler tjänster.
Företaget har inget moraliskt ansvar gentemot den sjuke. Det handlar endast om en transaktion.
Medborgare är en del av staten och har en roll i dess utformning. Ett företag är inget som medborgare är delaktiga i att utforma, tvärtom ska man akta sig för inblandning i företagets privata angelägenheter.

När man tar upp vård ur ett progressivt perspektiv får man direkt frågor om hur denna förändring ska gå till, “kommer vården återförstatligas” och andra konservativa frågeställningar. Genom att formulera ramarna och frågeställningar proaktivt kan man skapa en parallell debatt som stärker progressiv politik och försvagar det konservativa synsättet.

Undvik

  • ramar om vård som en marknad
  • ramar som ser på vård som en fråga för individen

Rekommenderas

  • tala om vårdens betydelse både för människor och samhälle

Pappaledighet

pappaledigJämställdhet är en idé som kommit för att stanna. Idén är enormt kraftfull och inget ger mig så stort hopp för framtiden som att se alla pappor med barnvagnar. Varje dag aktiveras pappornas empati oavbrutet och deras syn på människan förändras för alltid. Följderna av detta kan inte överskattas, vi är på väg mot en väldigt annorlunda värld.

Den moraliska grunden för jämställdhet är att alla människor har samma värde, att vi känner empati för och tar ansvar för varandra. Värdet är medfött och inneboende, inte kopplat till prestationer.

När min dotter började på dagis gick personalen en sorts jämställdhetskurs. De upptäckte att de gjorde skillnad på flickor och pojkar i helt vardagliga situationer och började granska sitt eget beteende, de var förvånade över att de inte hade märkt hur de behandlade pojkar och flickor olika.

Till exempel att när barnen skulle gå ut och leka så sa personalen till pojkarna att klä på sig och samlas utomhus medan de tog flickorna i knät för att hjälpa dem klä på sig. Allt snack om genuspedagogik och dagis som ska klä pojkar i kjol, detta var vad det handlade om, små situationer som ingen märkte men som formar barnens syn på livet, något de har med sig resten av livet och som formar både dem själva och samhället.

Visst finns det många sidor av jämställdhet, genus och feminism men när jag såg denna process på nära håll blev jag för första gången medveten om våra handlingars effekt på samhället och att strukturerna vi lever i behöver förändras och utvecklas. Till att börja med måste bilden suddas ut, av hierarkier som det normala, av regeringens makt över riksdagen, av statens makt över medborgaren, av de kunnigas makt över de okunniga, av lärarens makt över eleverna, av fadern som överordnad modern.

Gröna sidor om jämställdhet

Hans lilla gröna – Religionsfriheten – ifrågasatt och ofta misstänkliggjord i humanismens namn

Gunvor om hälsa, jämställdhet och politik – Sabounis misslyckande

Miljöpartiet de grönas jämställdhetskommitté

Arbetslinjen

Arbetslinjen handlar inte om ett visst antal arbeten. Det insåg jag idag när jag funderade över vad som är ramens huvudpoäng. Arbetslinjen kan metaforiskt ses som en tallinje där vi antingen har fler arbetande eller färre.

Inbyggt, men dolt, i denna ram är ett synsätt, en logik:

  1. Antalet arbetande är det som är betydelsefullt.
  2. Samhället ska ägna sig åt antalet arbetande, inte något annat!
  3. Allt annat än antalet arbetande, till exempel god arbetsmiljö och hög lön är belöningar.
  4. Den som disciplinerar sig och arbetar blir belönad.
  5. Varje individ har ansvar för att arbeta och disciplinera sig.
  6. Individer får själva ta konsekvenserna av sina prestationer, både positiva och negativa konsekvenser.
  7. Om samhället till exempel lägger sig i hur arbetsmiljön ska utformas eller sköter löneförhandling åt en individ så tappar personen incitament att anstränga sig.

Allt detta är införstått!! När Anders Borg säger att arbetslinjen är framgångsrik så är det detta han syftar på, inte att den minskat arbetslösheten, det har den inte. När Fredrik Reinfeldt hävdar att vi inte har massarbetslöshet så bygger även han sitt resonemang på denna logik.

De menar att samhällets utveckling går i rätt riktning, att vi rör oss mot en arbetsmarknad där varje människa konkurrerar med alla andra om att göra karriär, att samhället ska bygga på prestation och belöning eller frånvaron av båda.

Av dessa anledningar ska vi, enligt den konservativa logiken, bara bry oss om antalet arbeten och undvika att utforma det samhälle och den arbetsmarknad vi tror är bäst. Utformningen av arbetsmarknaden ska ske via en marknad där det råder konkurrens.

Arbetslinjen liknar Förbifart Stockholm. Staten ska inte ägna sig åt stadsplanering utan endast se till att människor kan ta sig dit de vill. Sedan är det medborgarnas ansvar att välja var de bor och att ta konsekvenserna av det valet.

Arbetslinjen innebär att staten/medborgarna endast ska se till att det finns vägar till arbete men inte ägna sig åt utformningen av arbetet. Arbetsmiljö, arbetsvillkor, facklig representation, löneförhandling och arbetsskador är exempel på sånt arbetslinjen utelämnar och det är poängen.

Arbetslinjen är konservativ politik!

Gröna bloggar om arbetslinjen

SCHLAUG.SE – Grön revolt – eller kanske snarare ärofyllt återtåg till grön politik…?

Hållplats Hådén – Vad säger karln?

Hållplats Hådén – Miljölinjen vs arbetslinjen

Mångfald, en funktion

Är mångfald en värdering? Nej. Det känns som en värdering men begreppet handlar mer om funktion än mening. Det kan till exempel betyda att vi vill ha många olika kulturer i vårt samhälle.  Jag tänker att mångfald är en inramning mer än en värdering och jag tror vi borde formulera andra ramar som bättre förmedlar det vi vill.  Inte minst för att mångfald låter byråkratiskt och känslokallt för många människor.

Varför vill vi ha mångfald?

På vissa sätt har vi det redan. Världen är som en stor mångfald, nätet också, och i naturen så är mångfalden enorm.
Jag tror att för människor med en progressiv syn på samhället finns en koppling mellan samhället och den biologiska mångfalden. Man tänker att samhället utvecklas av en mångfald av idéer eller nåt åt det hållet.

Men det finns underliggande känslor och värderingar som är det verkliga skälet till varför vi gillar mångfald. Vi bryr oss om varandra, känner empati och ansvar, för oss själva och för varandra och vi agerar utifrån det ansvaret. Vi är alltså inte nöjda med att bara hjälpa oss själva, då tvingas vi konkurrera ut någon annan. Vi vill hjälpa alla; oss själva och andra människor och därför tycker vi att alla kulturer har betydelse och att vi hör ihop. Vi ser oss själva som del av en mångfald och att förneka den är att förneka oss själva.

Gröna bloggare om mångfald

Miljöpartister i Sundsvall – Koalitionen håller kursen trots tuffa tider

idéer & tankar; reflektioner – Remissvar – Borås 2025

SCHLAUG.SE – Grön revolt – eller kanske snarare ärofyllt återtåg till grön politik..?

Hans lilla gröna – Skolor med utbildningssyfte bättre än skolor med vinstsyfte

Akkomp’s blog – Ekoturism – om att färdas väl

Huddingeperspektiv – Låna inte ut Pride till intoleransen

Arbetskraftsinvandring

När Miljöpartiet gjorde upp med regeringen om arbetskraftsinvandring så gjorde man ett kardinalmisstag. Uppgörelsen är inte dålig, det är inte den som är misstaget.

Tobias Billström nämner arbetskraftsinvandringen ofta och poängterar hur bra den är för svenska företag, som får tillgång till mer kunnigt folk, och för svensk ekonomi som stärks av detta. I hans ögon verkar hela konceptet handla om att stärka Sveriges ekonomi och arbetsmarknad.

Miljöpartiets misstag är att, trots att man gjort en storstilad uppgörelse med regeringen och i praktiken berövat Sverigedemokraterna på deras viktigaste politiska idé, att man då inte har förmedlat varför arbetskraftsinvandring är bra ur ett grönt perspektiv.

Vi gröna bryr oss om mer än bara svensk ekonomi och arbetsmarknad. Det är viktiga frågor men anledningen till att vi överhuvudtaget sysslar med invandring är ju att vi bryr oss om varandra. Vi bryr oss om och tar ansvar för varandra och när någon har det svårt är det vår uppgift att hjälpa den, oavsett var hen kommer ifrån.

Moderaterna kan tala om människor som resurser, inte vi, men varje gång de gör det så måste vi se till att solidariteten och det sociala ansvaret hörs minst lika mycket.

Gröna bloggar om arbetskraftsinvandring

Anders Åkesson – Hur fel kan man gå

Maria Ferm – Sverige ska bli världsledande på medmänsklighet

Begrundat och plitat – Gör om – Gör rätt! Om arbetskraftsinvandring