Att straffa de som skött sig

Fredrik Reinfeldt uttalar sig idag om euron och hur den kan räddas. Han varnar för att det kan skada Sveriges egennytta att hjälpa till.

Så här skriver Dagens Nyheter:

Reinfeldt menar att förslag på en gemensam insättningsgaranti för europeiska banker och euroobligationer bygger på idén att utjämna skuld och räntenivåer över Europa.

– Det är att straffa de som skött sig.

De som skött sig? Vad menar han med det? Finns det en auktoritet, en mamma eller pappa, som länder sköter sig för? Vem är i så fall det?

Statsministerns uttalande handlar om marknaden, om att sköta sig gentemot marknaden. Ur hans perspektiv så har vissa skött sig, disciplinerat sig och hållit fast i sina pengar, och då förtjänar de marknadens belöning. Belöningen kan man inte ta ifrån dem, då har de ju inte längre någon anledning att sköta sig och då går allt åt helvete.

I konservativ moral är marknaden den yttersta auktoriteten, den som alla har att lyda. Om alla följer marknadslogiken så kommer de som disciplinerar sig och arbetar att bli belönade medan de som slöar och ägnar sig åt fel saker att bestraffas. Det handlar om konservativ rättvisa (vilket är något helt annat än progressiv rättvisa). På det sättet skapar vi ett fungerande, konservativt, samhälle.

Enligt samma logik är skatter en bestraffning. Den som arbetat förtjänar en belöning och beskattning tar bort från det som människor förtjänat. Om staten höjer en skatt så minskar man människors incitament att anstränga sig och arbeta vilket undergräver både arbetsmarknad och ekonomi.

Vad är den progressiva synen på detta?

Idag skriver George Lakoff om ekonomin och Paul Krugman och beskriver den progressiva synen på samhällsbyggande väl:

Most Democrats, consciously or mostly unconsciously, use a moral view deriving from an idealized notion of nurturant parenting, a morality based on caring about their fellow citizens, and acting responsibly both for themselves and others with what President Obama has called “an ethic of excellence” — doing one’s best not just for oneself, but for one’s family, community, and country, and for the world. Government on this view has two moral missions: to protect and empower everyone equally.

The means is The Public, which provides infrastructure, public education, and regulations to maximize health, protection and justice, a sustainable environment, systems for information and transportation, and so forth. The Public is necessary for The Private, especially private enterprise, which relies on all of the above. The liberal market economy maximizes overall freedom by serving public needs: providing needed products at reasonable prices for reasonable profits, paying workers fairly and treating them well, and serving the communities to which they belong. In short, “the people the economy is supposed to serve” are ordinary citizens. This has been the basis of American democracy from the beginning.

Där finns förklaringen till varför vi har ett samhälle och anledningen till att vi betalar skatter, att det ska finnas förutsättningar för människor att leva och företag att fungera. Utan en allmänning har vi ingen möjlighet  att bedriva verksamhet överhuvudtaget, vi har inte ens något samhälle!

Hur man stoppar Jan Björklund

Jan Björklund dominerar skolpolitiken i Sverige. För många är han likafullt ett obegripligt fenomen. Trots att han använder de enklaste argumenten och trots att nästan all pedagogisk forskning visar att han har fel och trots att vi lever i ett utvecklat samhälle där sånt som jämställdhet står högt på agendan så kan han obehindrat driva en stock-konservativ politik för skolan. Han hade kunnat vara skolminister 1910.

Så vad gör vi? Hur stoppar vi Jan Björklund? Jo vi gör som med all politik, vi aktiverar ett annat synsätt!

I politisk diskurs är synsätt och värderingar viktigare än sakfrågor. En politiker som kan kommunicera sitt synsätt till människor kommer alltid att vinna över en som bara förmedlar sakpolitik! Varför? Jo den får  folk att tänka på samma sätt som den själv, att göra samma antaganden och att betona samma frågor.
Ronald Reagan är ett exempel på detta. När man gjorde mätningar om hans politik så visade de att få höll med honom i sak men att de flesta ändå ville rösta på honom. Man kände tillit till honom, han var sig själv och uttryckte sina värderingar tydligt.
Jan Björklund är på vissa sätt lik Reagan. Han uttrycker ett synsätt väldigt väl och han tror på det han säger. Skolan ska, ur ett konservativt perspektiv, handla om

  • auktoritet
  • disciplin
  • kontroll

Om man läser sina läxor, det vill säga om man disciplinerar sig, så förtjänar man en belöning, ett högre betyg. Bestraffning och belöning är centrala i Björklunds syn på skolan.

I motsats till den konservativa skolan finns ett progressivt synsätt. Elevers förmåga och möjlighet till

  • självbestämmande
  • samarbete
  • kommunikation

är tre värderingar som den progressiva skolan bygger på. En metafor för att beskriva detta, som jag lekt lite med, är tågluffning. På tågluffningen sätter man upp mål, planerar för resan dit och kommunicerar med människor.

Men för att återgå till saken, hur stoppar man Björklund? I en debatt brukar han kritisera all diskussion som inte berör ordningsfrågor. Han säger att det är frågor för experterna, för lärarna. Så här svarar man då:

Det är inte en fråga om expertis, det handlar om värderingar! Om man tycker att auktoritet, disciplin och kontroll är det som ska prägla skolpolitiken ja då ska man ta upp betyg och ordningsfrågor. Men om man värderar elevens självbestämmande, samarbets- och kommunikationsförmåga, ja då är det helt andra frågor som behöver lyftas i skoldebatten. Då ska vi prata, inte om vår betygsättning av elever utan om elevers förmåga att utvärdera sitt eget arbete, att lära sig av sina misstag. Då ska vi prata om träning i samarbetsfärdigheter så att grupparbeten en gång för alla verkligen är ett arbete som hela gruppen deltar i. Och då ska vi prata om vad skolan kan göra för att stärka elevernas förmåga att kommunicera med varandra och med omvärlden. Vad är viktigt för att klara sig i dagens samhälle och vad kommer bli viktigt i framtiden? Låt det avgöra vad vi ska diskutera och vad vi ska överlåta till experter.

När han tar upp betyg i fyran kan vi kontra så här:

De flesta är nog överens om att vi har alldeles tillräckligt med betyg i svenska skolan, det är det enda vi pratat om i snart tio år. Det finns andra frågor som är mycket viktigare för att utveckla skolan men det finns faktiskt ett betyg som skulle bidra till en bättre skola.
Förmågan att utvärdera och bedöma egna insatser är något som värderas högt i arbetslivet och som hjälper människor både på jobbet, hemma och när vi deltar i samhällsaktiviteter. Skolans uppgift är att stärka eleverna så att de är fria att bestämma över sig själva och Folkpartiets skola klarar inte av det. Den fostrar en hel generation att ta order från en överhet, lyda blint och inte tänka själva. Vi vill införa ett nytt betyg, där eleven bedömer sina egna insatser, dokumenterar utförligt, analyserar sitt arbete, konstaterar vad som gick bra och dåligt och funderar kontinuerligt över förbättringar.

Sveriges mest konservativa debattör har mage att kalla sig liberal

Dagens Nyheters tidigare chefredaktör, Hans Bergström, skriver på DN Debatt om den svenska skolan. Jag tror inte man kan komma så mycket närmare en helt konservativ skola än den han förespråkar i debattinlägget:

“Viktigast av allt i skolan är dock rektorerna och lärarna. Hela inriktningen från 1968 och framåt blev att sänka deras auktoritet, status och löner. I det nya samhället skulle alla vara ”du”. Ingen vuxenauktoritet skulle få finnas. Rektorer som ingripit för att skapa ordning har under dessa år regelmässigt tagits i örat av skolmyndigheterna. Krav på ansträngning ansågs reaktionärt. Betyg skulle bort. Alla symboler för framgång och erövrad kunskap – som studentexamen och beteckningen ”lektor” för lärare med doktorsexamen – skulle avskaffas.”

Denna utveckling drevs, enligt Hans Bergström, på av Socialdemokraterna trots att 68-rörelsen på många sätt faktiskt var en reaktion MOT partiets politik (tack till Martin Moberg för länken). Skolpolitiken är fortfarande ett exempel på Socialdemokraternas konservativa sida.

Hur skulle en progressiv skolpolitik se ut?

Alfie Kohn, en känd amerikansk pedagog har skrivit mängder om detta. I korthet skulle skolan handla mer om elevernas förmåga och möjlighet till självbestämmande, deras samarbetsförmåga och om öppen kommunikation mellan elever, lärare och samhället i stort. Betyg skulle nog inte diskuteras speciellt ofta, möjligen elevernas förmåga att bedöma och utvärdera sitt arbete.

Avslutningsvis

Att en så konservativ person som Hans Bergström kunnat arbeta som chefredaktör för en ledarredaktion och tidning som kallar sig oberoende liberal säger en del om tidningens inflytande över folks tänkande. Att han undertecknar inlägget med epitetet “liberal debattör”  bekräftar och understryker hyckleriet som Dagens Nyheter ägnar sig åt.

Energi handlar om frihet och rörlighet

För den som undrar om jag ligger och sover istället för att skriva här på bloggen så är svaret… jag sover en del. Men jag skriver ibland, till exempel på 17juni.se där vi startat en rörelse för att ändra energidebatten till att handla om frihet och rörlighet istället för auktoritet och kraftfullhet. De två senaste inläggen är även exempel på progressiva budskap

Ett konservativt synsätt

Svenskarnas syn på människan och samhället har förändrats.

Vi söker oftare än förut individuella lösningar på våra problem. Vi har lättare att förstå skattelättnader än skatteinvesteringar. Vi misstar stelhet för stabilitet. Kort sagt, vi har fastnat i ett konservativt synsätt.

Under Fredrik Reinfeldts tid som partiledare för moderaterna har fler svenskar anammat partiets traditionella värderingar. Fler människor använder moderaternas språk och diskuterar deras frågor.

De främsta orsakerna till förändringen är att moderaterna lyckats så bra med sin politiska kommunikation och att man lyckats aktivera folkpartiets, centerns och kristdemokraternas konservativa sidor. Alliansens politik i allmänhet, och moderaternas politik i synnerhet, är inramad utifrån konservativa värderingar. Några exempel:

  • Utanförskap handlar om individens disciplin och att man hamnar utanför samhället och välfärden om man inte disciplinerar sig. Individen har ansvaret.
  • Ordning och reda i skolan handlar om auktoritet; om skolans och samhällets makt över eleverna.
  • Betygsfrågor handlar om vuxenvärldens kontroll av elevernas beteende.
  • Att värna de offentliga finanserna betyder att statliga utlägg är ett problem och att det behövs någon som skyddar pengarna.
  • Konservativ rättvisa innebär inte att alla som väntar på sin tur får del av kakan, utan att alla startar på samma plats i tävlingen.
  • Att rösta på regeringsalternativ istället för partier handlar om att makten ska finnas hos en stark auktoritet.
  • Att utge sig för att vara det statsbärande partiet kommunicerar den starka auktoritetens betydelse.

Inramningen av allianspolitiken utgår ifrån berättelser om individuellt ansvar, om en farlig värld som bör skötas av ordningsmän och om straffets avgörande roll för människors beteende.

Det konservativa synsättet följer en logik.

  • Vi lever i en farlig värld.
  • För att skydda oss behöver vi en stark auktoritet; någon (eller något) som står med båda fötterna på jorden.
  • För att bli en stark auktoritet krävs enligt detta synsätt disciplin; att man kan bemästra sina känslor och stå emot lockelser och påtryckningar.
  • Bestraffning, eller hot om bestraffning, är det viktigaste metoden för att utveckla människors disciplin.

Moderatpolitik, ny och gammal, följer den konservativa logiken och man har lyckats få med de andra allianspartierna på sitt synsätt. Alliansens profilfrågor utgår ifrån att en stark ledning avgör vad som är bra för folket och förser dem med detta. Kontrollen över systemet finns alltså hos en auktoritet, inte hos medborgarna. Exempel:

  • Sjukförsäkringen
  • FRA-lagen
  • Ordning och reda i skolan
  • Energifrågor

Frågorna symboliserar de värderingar man vill representera, framförallt tron på en stark ledning.

Fredrik Reinfeldts offentliga profil är utformad för att skicka rätt signaler. Hans person och beteende symboliserar stark svensk auktoritet. Han är intelligent och lyssnande, han verkar ganska vanlig, han tänker på Sverige först, han vet att han har rätt och han tappar inte fattningen. Om partimedlemmar ifrågasätter eller protesterar mot ledningens beslut så kanske Fredrik Reinfeldt lyssnar och tar del av kritiken. Men besluten är hans och det är han som avgör hur frågan hanteras.

Inom Alliansen är det partiledningarna som bestämmer hur politiken ska drivas, det sker inte på gräsrotsnivå eller genom medlemsomröstningar. (I Folkpartiet och Centern har partiledningens attitydförändring lett till en hel del frustration. Till exempel fick Maud Olofsson mycket kritik när hon fattade beslut över medlemmarnas huvuden i kärnkraftsfrågan och i FRA-frågan, medlemmar som såg Centern som ett folkrörelseparti.) Medlemsaktivitet handlar, ur ett konservativt perspektiv, om att genomföra ledningens direktiv, det handlar inte om medlemmarnas egna åsikter eller synsätt.

Individen är ny huvudperson i den svenska samhällsdiskursen. Vi hör ofta ord som rättvisa och utanförskap men orden har fått en ny innebörd. Moderaternas politik handlar om auktoritet, lydnad, disciplin och konkurrens. Under Fredrik Reinfeldts ledning har partiet fått stort genomslag med sin kommunikation och det svenska folket använder allt oftare det konservativa ramen när vi resonerar om världen och samhället.

Relaterat

Öppenhet eller isolering

(Om jag utformade det rödgröna valbudskapet så skulle det vara något i stil med detta.)

Valet 2010 står mellan folkstyre och elitstyre, mellan utveckling och förfall. Vi behöver mer empati och öppenhet i Sverige, mindre auktoritetstro och elitism.

ÖppenhetBlomsteräng

Den rödgröna världsbilden är en värld där vi bryr oss om varandra och löser problem tillsammans. Vi värderar empati och ansvar, för oss själva och för andra. Det stora hotet är ett samhälle där människor inte bryr sig om varandra, där människor endast tjänar sig själva.

I detta val mellan folket och en maktelit, ett val mellan utveckling och förfall, har öppenhet avgörande betydelse. Öppenhet stimulerar deltagande, engagemang och rörlighet. Folkstyret växer när människor känner delaktighet och gemenskap.

Vi driver en kampanj för ett mer öppet och rörligt Sverige för med öppna system och öppna avsikter kan folket återigen lyfta samhället.

Vi vill

  • Öppna redovisningen av politiska bidrag så att folket känner till partiernas influenser.
  • Öppna energimarknaden och ge folket ökad tillgång till information om aktörer och priser.
  • Öka allmänhetens tillgång till offentlig information via nätet.
  • Stärka medborgarnas möjligheter att granska och kontrollera statlig verksamhet.
  • Satsa på folkbildning genom utbildning och utökad public service.
  • Investera i bredbandsnätet så att alla svenskar har tillgång till internet.
  • Öppna museer och bibliotek genom avskaffade avgifter och utökad finansiering.

Konservativ elit

Alliansen utgår ifrån en världsbild där du är ensam i en farlig värld. Du vinner genom att disciplinera dig och lyda auktoriteter. Samhällets problem är människors slöseri som tar ifrån den som förtjänat sin framgång.

Alliansen driver ett stelt konservativt elitstyre, grundat på tron att experter förstår folkets behov bättre än folket själv. Auktoritetstron leder till en sluten politik som döljer verkliga förhållanden vilket sätter halt för samhällets utveckling. Sverige rör sig allt långsammare och välfärden förfaller.

  • Staten övervakar medborgarnas aktiviteter på nätet; e-post, webbsurfande och de kontakter människor tar. Medborgare kan inte granska detta skadliga ingrepp i uttrycksfrihet och kontaktfrihet.
  • Politik är en tävling. Kampanjbidrag ska vara hemliga för att partierna ska kunna tävla effektivt mot varandra. Öppenhet tar bort konkurrensfördelar.
  • Privatisering av välfärdstjänster försämrar granskningen och kontrollen av statens moraliska uppgifter; att stärka och skydda medborgare.

Alliansen döljer avsikter med sin politik.

  • De långsiktiga målen med alliansens finans- och arbetsmarknadspolitik är dolda. Det har blivit dyrare att delta i a-kassan, företag stimuleras att erbjuda låglönejobb och skyddet vid sjukdom har försämrats. Det outtalade syftet är att skapa en stor låglönemarknad för tjänster.
  • Lägre sjukersättning och försämrat arbetarskydd kallas bidragsminskningar. Avsikten är att genomföra nedskärningar i välfärden.
  • Konservativ rättvisa innebär inte att alla som väntar på sin tur får del av kakan, något man ofta antyder.
  • Att gallra i registerfloran innebär att man skär ner och avskaffar välfärdstjänster.
  • Privatisering av välfärdstjänster syftar till att ge de privata välfärdsföretagen fler kunder och mer vinst genom att försämra kvaliteten på offentligt driven verksamhet.

Svar på alliansens uttalanden om oss

Mona“Vi är öppna med vilka vi är och vad vi vill. Vi visar ärligt vilket samhälle vi vill nå och hur vi kan lyfta det tillsammans. Men då är det lätt för andra att komma med kritik, som att Tomas ska resa utomlands och hur ska det gå, det verkar oseriöst, hur ska han kunna vara minister då?

När vi öppnar regeringsdörrarna i höst så kommer alla positioner att tillsättas med största noggrannhet, inriktat på att representera folket så bra som möjligt. Jag kommer vara öppen med hur jag resonerar och varför jag vill ha den ena eller den andra personen på en viss post. Om det skulle vara så att någon person hamnar i en konfliktsituation, där de egna planerna inte går att kombinera med jobbet, ja då får den personen ta en funderare och fatta ett beslut.

Vi kan också titta på alternativet? Att vi håller tyst om vad vi gör och tänker. Att vi bildar en maktgrupp som ska styra landet utan insyn? Att vi redan nu bestämmer hur landet ska styras, utan att ta hänsyn till hur samhället ser ut och fungerar efter valet. Att vi mörkar politikers liv för att kunna kommunicera ett snyggt men falskt budskap om stabilitet.

Vi lever i en öppen värld där människor kommunicerar mer med varandra än någonsin tidigare. Då går det inte att styra ett land slutet som om det vore en militär enhet.

Låt oss istället tillsammans lyfta Sverige och skapa ett hederligt samhälle som bygger på öppenhet.”

Svar på alliansens uttalanden om sig själva

Mona: “Hur ska vi se till att våra folkvalda talar sanning? Och hur kan vi känna visshet att de arbetar för allas bästa?

När jag hör diskussionen om Vattenfall, och frågan om ansvar kommer upp, påminns jag om mitt eget förflutna, om alla de situationer när jag agerade fel, eller kunde ha agerat fel.
Alla människor gör både missar och bedrifter. Vi ska bygga system som låter folket granska politiker och förtroendevalda, hålla koll på oss, men samtidigt låta oss göra det vi är bra på, så att alla människors begåvning kommer till sin rätt och bidrar till utvecklingen i Sverige. Det är ett hederligt upplägg som alla kan förstå och delta i.

Hur når vi dit? Ett första steg är att öppna statlig verksamhet och ge folket insyn. Då får människor överblick och vi kan så de första fröna till en friskare och starkare välfärd.

Alternativet är omoraliskt och inte tiondelen så effektivt. Att en elit stänger dörrarna och fattar beslut utan insyn. Det plockar fram det sämsta hos oss och just nu behöver det svenska folket ett öppnare styre. Visst finns situationer då man som politiker stöter på hårt motstånd eller då media förvränger något man sagt. Då önskar många att de hade kontroll över ordet. Men inget minerar det demokratiska landskapet som slutenhet och en koncentration av makt.”