En bättre lösning

Jag gillar att Ola är så rak och tydlig med sitt motstånd mot främlingsfientlighet och rasism, och motstånd är bra och viktigt. Men jag tror vi kommer längre när vi riktar vår uppmärksamhet mot vad vi vill i motsats till vad vi inte vill. Så när mina barn frågar vad jag gjorde när ett främlingsfientligt parti med rötter i nazismen stöddes av mer än var femte väljare, då vill jag kunna säga att jag var med och skapade en bättre lösning, ett bättre samhälle.

Internetfrihet

Internetfrihet är människors rätt till information och de resurser vi behöver för att vår demokrati ska leva och utvecklas.

Internet är en allmännytta som tillhör folket. Ursprungstanken var att hjälpa människor kommunicera via robusta och okänsliga digitala nätverk. Nätet utvecklades av amerikanska myndigheter på 60- och 70-talen och drivs av offentlig infrastruktur.

Varför är det här viktigt

Hela den svenska ekonomin bygger på kommunikation via internet. Mer och mer av handeln sker över nätet. Det innebär att fler företag bygger sin verksamhet på en offentlig resurs, en allmännytta. Internet är infrastruktur – som vägar, broar, hamnar och telekommunikationssystem – som vi alla betalar för och som möjliggör kommersiell vinst. Allmännyttan är en förutsättning för det kommersiella.

Internet är en öppen, neutral och rättvis resurs som hjälper alla medborgare. Internetfrihet innebär att människor kan kommunicera fritt och utöva sin rätt till information.

Människor är utgångspunkten, inte partier!

Inledningen på den här artikeln i Dagens Nyheter avslöjar grunden till de politiska partiernas problem: Perspektivet är alltid partiets perspektiv.

”En politisk geografiläxa hamrades in i svenska partier efter Brexit och valet av Donald Trump: Sluta att försumma de delar av landet där jobb gått förlorade och befolkningen minskat!
Nu anstränger de sig. Men vallöften om utlokaliseringar, bredband och servicecenter räcker inte långt när klyftorna växer allt snabbare.”

Ewa Stenberg i DN: Partierna pluggar en ny politisk geografiläxa

Lägg märke till att partierna ska

  • sluta försumma
  • anstränga sig
  • ge vallöften

Allt handlar om vad partierna ska göra. Ursäkta men jag måste dra in internet i det här. Partiernas beteende följer ett mönster som vi sett många gånger på nätet. Det mest kända exemplet är på nittiotalet när det fanns kanske tio stora sökmotorer, tio webbsajter som vardera hade 100 miljoner besök i månaden och som alla försökte bli portalen dit alla skulle gå. Alla försökte erbjuda så många tjänster och funktioner som möjligt så att alla användare skulle vistas på deras sida hela dagarna och de skulle tjäna en massa annonspengar.

Ingen ägnade sig åt det självklara, att ta reda på vad folk behövde hjälp med och sen hjälpa dem med det. Ingen förutom Larry och Sergey. De löste ett problem, rätt problem visade det sig, och såg till att hjälpa människor med något de behövde hjälp med.

På samma sätt måste partipolitiken anpassa sig till internet och på internet utgår vi ifrån den enskilda användaren, eller människan för att inte bli för teknisk. Partier måste ställa frågor till människor, frågor som

  • Vad behöver du hjälp med
  • Hur vill du ha hjälp
  • I vilka situationer vill du ha hjälp

Partierna måste också fråga människor i grupp

  • Vad behöver ni hjälp med
  • Hur vill ni ha hjälp
  • I vilka situationer vill ni ha hjälp

och utgå ifrån svaren de får. Att börja med snack om fackförbund, skattesänkningar eller vinster i välfärden är att börja i fel ände. Ni kanske hamnar där till slut men sannolikt inte. Sannolikt får ni svar som är något helt annat än det ni ägnar er åt nu. Och då, plötsligt, kan ni och vi börja bygga en demokrati som fungerar 2018 och kanske även 2019.

Vi är fast i en hierarkisk idé om demokrati och det ger populismen spelrum

Travel vector created by Freepik

Världen fungerar inte som den gjorde när vi först skapade och formade våra demokratiska institutioner. Vi lever i ett nätverkssamhälle men demokratin är utformad för ett industrisamhälle. Populism och högerextrema framryckningar beror inte på att de är galet bra politiker (det är de inte) och har svaret på dagens problem (det har de sällan). De skördar framgångar för att vi andra inte gör vårt jobb och driver demokratiska processer som är tidsenliga.

Mobilen och internet är dagens verklighet men partierna vågar knappt ta i den med tång. Att vi lever i ett nätverksamhälle med kopplingar mellan alla individer, grupper och fenomen är närmast osynligt i politiken. Maktskiftet som det innebär att gå från industrisamhälle till nätverkssamhälle är fundamental och berör samhällets alla delar. Varför fokuserar vi till exempel inte på att bygga samarbetsnätverk mellan myndigheter och medborgare? Varför kunde inte de som engagerade sig i flyktingmottagandet 2015 fungera som en del av myndighetsarbetet?  Vi ser världen med hierarkier istället för nätverk och det innebär att vi bygger lösningar för fel verklighet.

Vi måste lösa klimatfrågan, den undergräver samarbeten av alla slag och skapar en rädsla i människor som försvårar alla politiska processer. Jag nämnde en helhetsplan för klimatet för att medborgare behöver se problemet och dela upp det i mindre delar. Då har vi möjlighet att lösa problemen utan att fastna vid politiska låsningar inom eller mellan nationer. När medborgare förstår problemet och får en plan för att helt bli av med klimatutsläppen och ser hur det globala samhället tar sig an de viktigaste delarna först, då minskar människors rädsla och klimatfrågan slutar undergräva andra politiska processer.

Jag började skriva det här inlägget som en kommentar till Olle Wästbergs oro över högerpopulismens framgångar i politiken.

”Här bör varningsklockan ljuda också i Sverige. I en undersökning vi redovisade i Demokratiutredningen framgick att nästan 85 procent av svenskarna ansåg sig sakna inflytande över politiken mellan valen. Och Sverige är den demokrati som har längst mellan valen.”

Olle Wästberg: Italien skickar en varning till hela Europa

Så ser det ut i en hierarkiskt organiserad demokrati. I en nätverksbaserad demokrati deltar medborgarna och skapar sitt samhälle. Ulf Bjereld kommenterar också Wästbergs inlägg:

”Jag hoppas att den här typen av reflektioner kan få utgöra grund för en djuplodande samhällsdebatt om hur vi bäst värnar den svenska demokratin”

Ulf Bjereld: Hur allvarliga är hoten mot demokratin?

Att värna demokratin aktiverar känslor och tankar som att vi är innestängda och att fiendesoldater attackerar vår borg. Men jag tror att vi kommer längre med andra metaforer. Demokratin finns inuti oss, inte bara i institutionerna, och behöver leva och utvecklas. Vår inriktning ska vara att få demokratin att växa och frodas.

En hierarki relaterar till människor utifrån och in. En hierarki måste värnas och skyddas. Men ett nätverk börjar inifrån människor och låter det styra utformningen av utsidan. I en nätverksdemokrati arbetar vi hårt med att få alla människors röster att höras kontinuerligt och det samtalet utgör byggställningen när vi bygger vårt samhälle. Givetvis är detta svårt men det är ingen anledning att undvika frågan. Vi har inga fungerande forum där alla medborgare deltar motsvarande folkrörelserna och veckomöten i Folkets hus i förra århundradet. Våra medier är inriktade på emotionella sensationer, inte lugn planering. Vi använder Facebook och tror att det kan ge samma resultat som ett avskalat diskussionsforum byggt med öppen källkod. Vi lever i ett nätverkssamhälle men hanterar det som en hierarki. Först när vi utgår ifrån verkligheten kommer vi lösa problemen.

Demokrati är vår aktivitet

Nu bygger vi en bättre demokrati. I Sverige, och i många andra delar av världen, har vi medborgare släppt taget om vår demokrati. Vi låter svagare idéer forma våra liv. Det måste upphöra. Jag arbetar med att skapa det samhälle jag vill leva i, och det borde du också göra.

Aktiva människor är en förutsättning för fungerande demokrati.

Vad kan vi ägna oss åt för att skapa ett bättre samhälle för alla? Vad innebär det att vara en aktiv medborgare? Att rösta var fjärde år, att hjälpa gamla människor över gatan, att betala skatt?

Bilden av den aktiva medborgaren behöver utvecklas. Vi ser ett samhälle som gradvis skadas och där vitala funktioner undermineras med auktoritär dynamit som stöds av en orolig befolkning. I detta läge är varje människas insatser det som gör skillnaden mellan folkstyre och diktatur. Så vad behöver samhället som vi medborgare kan bidra med?

Bättre bild av verkligheten

Sociala medier, TV och tidningar förmedlar en bild av verkligheten som skrämmer många, som framhäver en liten liten del av allt som händer och som undlåter att rapportera den enorma mängd händelser som behövs för att människor ska förstå samhället de lever i.

Vi såg en början på ny rapportering vid millenieskiftet när bloggosfären slog igenom. Mängden bloggar och mängden rapportering påverkade samhällsdiskursen (pdf) i allmänhet och andra medier i synnerhet. Medier förvandlades från ett verktyg för eliter till något som alla kunde forma och påverka. Att en stor mängd människor uttrycker sina känslor, kunskaper och åsikter om en fråga på internet är nytt för att det blir en del av samhällsdiskursen. Tidigare var detta förbehållet en liten, mäktig elit.

Publicering på nätet är ett verktyg som kan skapa en mer nyanserad och detaljrik bild av verkligheten och därmed stärka folkstyret. Ju fler som publicerar desto mer stärker det oss.

När vanligt folk uttrycker idéer blir det svårare för politiker och partier att undvika dem.

Vi använder nätet annorlunda idag, sociala medier har ersatt bloggosfären och egna hemsidor, bidragit med en helt annan sorts debatt och några kvaliteter har tyvärr gått förlorade.

Vi kan underlätta och stimulera publicering på det öppna nätet. Framförallt genom att fler människor skriver om verkligheten som vi upplever den år 2018.

Samarbetskultur

Vad är den röda tråden i detta inlägg? Jo det är samarbetskulturen på internet. Tiden är mogen för samarbete mellan människor, samarbete som  utgår ifrån medborgarna och hjälper allmänheten. Hela världen drömmer om fungerande samarbeten, transnationellt, nationellt, regionalt och lokalt men vi ser inte många exempel på hur dessa samarbeten ska fungera. Folkhemmet realiserade en liknande dröm i en tid som på många sätt liknar vår. Fattigdom i Sverige på 2000-taletOjämlikheten var stor, fattigdomen utbredd, människor försökte lösa sina problem själva och levde med stor oro.

Folkhemmet var en samarbetskultur i ett hierarkiskt samhälle. Men folkhemmet var ett samarbete som passade ett samhälle som inte längre finns.

Bloggar och det öppna internet är vår tids samarbetskultur, som börjar i nätverken och som är en naturlig del av nätverksamhället. Jag tror att bloggen är ett av medborgarens bästa verktyg för att skapa ett bättre samhälle. Så tag klivet in i nätverkssamhället du med, starta en blogg och hör av dig så samarbetar vi!

Vi bryr oss om varandra

Vi skapar ett samhälle! Vi beskriver livet med värderingar. Vi formar och kopplar samman idéer. Vi upprepar det vi tycker är viktigt. Vi är hoppfulla men inte naiva. När vi får kritik använder vi den för att utveckla vårt arbete. Vi uppmärksammar rädslor och problem. Vi samarbetar, skapar och bryr oss om varandra.

Vi bryr oss om varandra är en bloggrörelse. Vi bloggar för kärlek, glädje och gemenskap. Vi ger näring åt demokratin.

Det handlar om medborgare som pekar ut samhällets riktning. Utifrån värderingar som jämställdhet, rättvisa, frihet och ansvar beskriver vi livet och verkligheten som vi uppfattar den. När vi ser kvinnor och män arbeta på lika villkor uppmärksammar vi det. När vi upplever orättvisor så diskuterar vi hur vi når ett mer rättvist samhälle. När någon sopar problem under mattan visar vi hur det faktiskt ser ut att ta ansvar för sina handlingar.

Vi samarbetar och bygger på varandras insatser. Vi kopplar ihop idéer och visar hur något kan bli bättre. Vi utvecklar idéerna tillsammans.

Vi upprepar det vi tycker är viktigt och uppmärksammar varandras förslag med länkar och retweets, som ett sätt att säga ”det här, det här är viktigt”.

Vi är hoppfulla men inte naiva. Vi tar upp rädslor och problem men låter rädslan ge energi åt hoppet istället för att ta över våra sinnen.

När vi får kritik tar vi emot den och använder den som ett sätt att utveckla idéerna. Vi svarar med att måla upp den värld som vi vill leva i, som vi håller på att skapa.

Vi formulerar en bättre framtid, för oss själva och för varandra. Vi bryr oss om varandra!

Demokrati eller autokrati – hjärnans 2 synsätt

Det demokratiska synsättet handlar om att människor bryr sig om varandra och arbetar genom sin stat för att tillhandahålla offentliga resurser som möjliggör frihet för alla.

Det autokratiska synsättet betonar det enskilda ansvaret: ”friheten” att driva egna intressen utan hjälp från eller ansvar för andra. Hjälp och socialt ansvar gör (enligt detta synsätt) människor beroende och svaga.

Att vinna en politisk kampanj mot strikt högerpolitik

Bilden får återanvändas på villkoret att du hänvisar till originalet.

”Hur vinner vi ett val mot en stark och skicklig men autokratisk ledare som förstår hur människor tänker?”

Budskap

Människor bryr sig om varandra och tar ansvar för varandra! Det är budskapet.

Aktivera ert synsätt

  • Utgå alltid ifrån det demokratiska synsättet
  • Betona demokratisk moral och koppla den till era sakfrågor
  • Upprepa det demokratiska synsättet och demokratisk moral så mycket som möjligt
  • Bygg en rörelse som upprepar synsättet och moralen

Ett demokratiskt synsätt

Det demokratiska synsättet handlar om att människor bryr sig om varandra. Vi känner varandras känslor och tänker varandras tankar. Vi upplever världen genom varandra.
Vi tar ansvar för varandra, vi agerar utifrån empati och solidaritet och ställer upp för varandra.

Lyft exempel på hur människor bryr sig om varandra.

  • Prata om föräldraledighet och visa bilder på pappor och mammor som tar hand om sina barn.
  • Delta i kooperativ trädgårdsodling, ta hand om växterna och samarbeta för att få trädgården att växa.
  • Samla medborgare till medborgarmöten för att samtala, fråga och svara varandra och få folk att engagera sig och bidra till ett mer empatiskt samhälle.

Ta foton av människor som tar hand om varandra, som bryr sig om varandra och dela fotona med varandra.
Dela framgångsberättelser, exempel på när ni lyckas, som stärker och bidrar till momentum.
Be folk dela med sig av sina upplevelser, i text, bild eller video. Sprid dessa upplevelser till varandra.

Undvik

Undvik att upprepa motståndarens idéer och synsätt. Undvik att nämna något som de tar upp. Glöm dem och ägna er istället åt ert eget synsätt och frågor.

Alltså…

När människor bryr sig om varandra så vinner vi!

Skriv varje dag och stärk den svenska demokratin

#metoo är exempel på fungerande demokrati, när medborgarna uttrycker sig och lyfter de frågor som är viktiga för dem. Vi medborgare kan och bör göra detsamma med allt som berör oss, allt som är viktigt för oss.

Du kan skriva, fota och filma varje dag och berätta hur ditt liv, ditt samhälle, din värld ser ut. Varje inlägg du lägger ut fungerar som smörjmedel för demokratin, det ger människor en bättre bild av verkligheten.