Tagg: disciplin
Att straffa de som skött sig
Fredrik Reinfeldt uttalar sig idag om euron och hur den kan räddas. Han varnar för att det kan skada Sveriges egennytta att hjälpa till.
Så här skriver Dagens Nyheter:
“Reinfeldt menar att förslag på en gemensam insättningsgaranti för europeiska banker och euroobligationer bygger på idén att utjämna skuld och räntenivåer över Europa.
– Det är att straffa de som skött sig.”
De som skött sig? Vad menar han med det? Finns det en auktoritet, en mamma eller pappa, som länder sköter sig för? Vem är i så fall det?
Statsministerns uttalande handlar om marknaden, om att sköta sig gentemot marknaden. Ur hans perspektiv så har vissa skött sig, disciplinerat sig och hållit fast i sina pengar, och då förtjänar de marknadens belöning. Belöningen kan man inte ta ifrån dem, då har de ju inte längre någon anledning att sköta sig och då går allt åt helvete.
I konservativ moral är marknaden den yttersta auktoriteten, den som alla har att lyda. Om alla följer marknadslogiken så kommer de som disciplinerar sig och arbetar att bli belönade medan de som slöar och ägnar sig åt fel saker att bestraffas. Det handlar om konservativ rättvisa (vilket är något helt annat än progressiv rättvisa). På det sättet skapar vi ett fungerande, konservativt, samhälle.
Enligt samma logik är skatter en bestraffning. Den som arbetat förtjänar en belöning och beskattning tar bort från det som människor förtjänat. Om staten höjer en skatt så minskar man människors incitament att anstränga sig och arbeta vilket undergräver både arbetsmarknad och ekonomi.
Vad är den progressiva synen på detta?
Idag skriver George Lakoff om ekonomin och Paul Krugman och beskriver den progressiva synen på samhällsbyggande väl:
“Most Democrats, consciously or mostly unconsciously, use a moral view deriving from an idealized notion of nurturant parenting, a morality based on caring about their fellow citizens, and acting responsibly both for themselves and others with what President Obama has called “an ethic of excellence” — doing one’s best not just for oneself, but for one’s family, community, and country, and for the world. Government on this view has two moral missions: to protect and empower everyone equally.
The means is The Public, which provides infrastructure, public education, and regulations to maximize health, protection and justice, a sustainable environment, systems for information and transportation, and so forth. The Public is necessary for The Private, especially private enterprise, which relies on all of the above. The liberal market economy maximizes overall freedom by serving public needs: providing needed products at reasonable prices for reasonable profits, paying workers fairly and treating them well, and serving the communities to which they belong. In short, “the people the economy is supposed to serve” are ordinary citizens. This has been the basis of American democracy from the beginning.”
Där finns förklaringen till varför vi har ett samhälle och anledningen till att vi betalar skatter, att det ska finnas förutsättningar för människor att leva och företag att fungera. Utan en allmänning har vi ingen möjlighet att bedriva verksamhet överhuvudtaget, vi har inte ens något samhälle!
Hur man stoppar Jan Björklund
Jan Björklund dominerar skolpolitiken i Sverige. För många är han likafullt ett obegripligt fenomen. Trots att han använder de enklaste argumenten och trots att nästan all pedagogisk forskning visar att han har fel och trots att vi lever i ett utvecklat samhälle där sånt som jämställdhet står högt på agendan så kan han obehindrat driva en stock-konservativ politik för skolan. Han hade kunnat vara skolminister 1910.
Så vad gör vi? Hur stoppar vi Jan Björklund? Jo vi gör som med all politik, vi aktiverar ett annat synsätt!
I politisk diskurs är synsätt och värderingar viktigare än sakfrågor. En politiker som kan kommunicera sitt synsätt till människor kommer alltid att vinna över en som bara förmedlar sakpolitik! Varför? Jo den får folk att tänka på samma sätt som den själv, att göra samma antaganden och att betona samma frågor.
Ronald Reagan är ett exempel på detta. När man gjorde mätningar om hans politik så visade de att få höll med honom i sak men att de flesta ändå ville rösta på honom. Man kände tillit till honom, han var sig själv och uttryckte sina värderingar tydligt.
Jan Björklund är på vissa sätt lik Reagan. Han uttrycker ett synsätt väldigt väl och han tror på det han säger. Skolan ska, ur ett konservativt perspektiv, handla om
- auktoritet
- disciplin
- kontroll
Om man läser sina läxor, det vill säga om man disciplinerar sig, så förtjänar man en belöning, ett högre betyg. Bestraffning och belöning är centrala i Björklunds syn på skolan.
I motsats till den konservativa skolan finns ett progressivt synsätt. Elevers förmåga och möjlighet till
- självbestämmande
- samarbete
- kommunikation
är tre värderingar som den progressiva skolan bygger på. En metafor för att beskriva detta, som jag lekt lite med, är tågluffning. På tågluffningen sätter man upp mål, planerar för resan dit och kommunicerar med människor.
Men för att återgå till saken, hur stoppar man Björklund? I en debatt brukar han kritisera all diskussion som inte berör ordningsfrågor. Han säger att det är frågor för experterna, för lärarna. Så här svarar man då:
”Det är inte en fråga om expertis, det handlar om värderingar! Om man tycker att auktoritet, disciplin och kontroll är det som ska prägla skolpolitiken ja då ska man ta upp betyg och ordningsfrågor. Men om man värderar elevens självbestämmande, samarbets- och kommunikationsförmåga, ja då är det helt andra frågor som behöver lyftas i skoldebatten. Då ska vi prata, inte om vår betygsättning av elever utan om elevers förmåga att utvärdera sitt eget arbete, att lära sig av sina misstag. Då ska vi prata om träning i samarbetsfärdigheter så att grupparbeten en gång för alla verkligen är ett arbete som hela gruppen deltar i. Och då ska vi prata om vad skolan kan göra för att stärka elevernas förmåga att kommunicera med varandra och med omvärlden. Vad är viktigt för att klara sig i dagens samhälle och vad kommer bli viktigt i framtiden? Låt det avgöra vad vi ska diskutera och vad vi ska överlåta till experter.”
När han tar upp betyg i fyran kan vi kontra så här:
“De flesta är nog överens om att vi har alldeles tillräckligt med betyg i svenska skolan, det är det enda vi pratat om i snart tio år. Det finns andra frågor som är mycket viktigare för att utveckla skolan men det finns faktiskt ett betyg som skulle bidra till en bättre skola.
Förmågan att utvärdera och bedöma egna insatser är något som värderas högt i arbetslivet och som hjälper människor både på jobbet, hemma och när vi deltar i samhällsaktiviteter. Skolans uppgift är att stärka eleverna så att de är fria att bestämma över sig själva och Folkpartiets skola klarar inte av det. Den fostrar en hel generation att ta order från en överhet, lyda blint och inte tänka själva. Vi vill införa ett nytt betyg, där eleven bedömer sina egna insatser, dokumenterar utförligt, analyserar sitt arbete, konstaterar vad som gick bra och dåligt och funderar kontinuerligt över förbättringar.”
Brottsprovokation handlar om individens disciplin
Magnus Ljungqvist nämner regeringens förslag att poliser ska få utföra brottsprovokationer. För oss som ser världen ur ett progressivt perspektiv är detta förslag helt absurt. Vår syn på rättssamhället bygger på rättvisa och att alla människor är lika inför lagen.
Brott handlar först och främst om systemeffekter, till exempel att ökad brottslighet beror på hög arbetslöshet och svaga skyddsnät för medborgare. För att minska brottsligheten måste vi alltså få ner arbetslösheten och förbättra skyddsnäten för alla medborgare.
Ur ett konservativt perspektiv är brott en fråga om individens disciplin. Om du inte skärper dig och tränar dig stark, ja då förtjänar du inte framgång. Om du inte kan motstå att utföra ett brott så förtjänar du en bestraffning, oavsett omständigheterna kring brottet. Sakfrågan handlar om att få fram bevis för brott som begåtts tidigare men bygger på en moral som gäller oavsett när brottet utförs. Man tror att det bästa samhället bygger på individens disciplin och att bestraffning och hot om bestraffning är de bästa metoderna för att få folk att skärpa sig.
Moralen är densamma som i frågan om utanförskap, om du inte anstränger dig och skaffar ett jobb så förtjänar du att hamna utanför samhället. Utanförskap presenteras som en insats för att hjälpa människor till arbete, och därmed välfärd, men handlar moraliskt om att du förtjänar din lott i livet. Om du inte jobbar så förtjänar du ingenting, oavsett vilka omständigheter du lever under.
En sak som överraskade mig är den svaga inramningen. Jag hade förväntat mig något i stil med utökad brottsundersökning, men tydligen är inte ens den moderata propagandaorganisationen perfekt.
Ordet brottsprovokation aktiverar negativa känslor hos de flesta, det låter som att polisen kommer provocera fram fler brott, punkt. I den gemensamma oomtvistade inramningen av brottsbekämpning ska polisen bekämpa, inte skapa fler brott. Opinionsstödet för frågan kommer vara svagt så länge man använder denna inramning.
Hur debatterar man frågan som progressiv politiker? Som vanligt är det viktigaste att aktivera det egna synsättet och den egna inramningen. Den progressiva ramen handlar om fungerande system, inte om individuella synder. Betona frågor och värderingar som bidrar till ett fungerande rättssystem.
Grunden för ett fritt samhälle med låg brottslighet är ett rättssystem som medborgarna förstår och som är förutsägbart. Ett rättssystem som behandlar alla människor lika skapar tillit.
Att polisen provocerar fram brott skapar ett oförutsägbart rättssystem som minskar människors frihet. Det får många skadliga följder, inte minst att människor slutar tro på rättssystemet, och leder både på kort och lång sikt till ökad brottslighet.
Ett konservativt synsätt
Svenskarnas syn på människan och samhället har förändrats.
Vi söker oftare än förut individuella lösningar på våra problem. Vi har lättare att förstå skattelättnader än skatteinvesteringar. Vi misstar stelhet för stabilitet. Kort sagt, vi har fastnat i ett konservativt synsätt.
Under Fredrik Reinfeldts tid som partiledare för moderaterna har fler svenskar anammat partiets traditionella värderingar. Fler människor använder moderaternas språk och diskuterar deras frågor.
De främsta orsakerna till förändringen är att moderaterna lyckats så bra med sin politiska kommunikation och att man lyckats aktivera folkpartiets, centerns och kristdemokraternas konservativa sidor. Alliansens politik i allmänhet, och moderaternas politik i synnerhet, är inramad utifrån konservativa värderingar. Några exempel:
- Utanförskap handlar om individens disciplin och att man hamnar utanför samhället och välfärden om man inte disciplinerar sig. Individen har ansvaret.
- Ordning och reda i skolan handlar om auktoritet; om skolans och samhällets makt över eleverna.
- Betygsfrågor handlar om vuxenvärldens kontroll av elevernas beteende.
- Att värna de offentliga finanserna betyder att statliga utlägg är ett problem och att det behövs någon som skyddar pengarna.
- Konservativ rättvisa innebär inte att alla som väntar på sin tur får del av kakan, utan att alla startar på samma plats i tävlingen.
- Att rösta på regeringsalternativ istället för partier handlar om att makten ska finnas hos en stark auktoritet.
- Att utge sig för att vara det statsbärande partiet kommunicerar den starka auktoritetens betydelse.
Inramningen av allianspolitiken utgår ifrån berättelser om individuellt ansvar, om en farlig värld som bör skötas av ordningsmän och om straffets avgörande roll för människors beteende.
Det konservativa synsättet följer en logik.
- Vi lever i en farlig värld.
- För att skydda oss behöver vi en stark auktoritet; någon (eller något) som står med båda fötterna på jorden.
- För att bli en stark auktoritet krävs enligt detta synsätt disciplin; att man kan bemästra sina känslor och stå emot lockelser och påtryckningar.
- Bestraffning, eller hot om bestraffning, är det viktigaste metoden för att utveckla människors disciplin.
Moderatpolitik, ny och gammal, följer den konservativa logiken och man har lyckats få med de andra allianspartierna på sitt synsätt. Alliansens profilfrågor utgår ifrån att en stark ledning avgör vad som är bra för folket och förser dem med detta. Kontrollen över systemet finns alltså hos en auktoritet, inte hos medborgarna. Exempel:
- Sjukförsäkringen
- FRA-lagen
- Ordning och reda i skolan
- Energifrågor
Frågorna symboliserar de värderingar man vill representera, framförallt tron på en stark ledning.
Fredrik Reinfeldts offentliga profil är utformad för att skicka rätt signaler. Hans person och beteende symboliserar stark svensk auktoritet. Han är intelligent och lyssnande, han verkar ganska vanlig, han tänker på Sverige först, han vet att han har rätt och han tappar inte fattningen. Om partimedlemmar ifrågasätter eller protesterar mot ledningens beslut så kanske Fredrik Reinfeldt lyssnar och tar del av kritiken. Men besluten är hans och det är han som avgör hur frågan hanteras.
Inom Alliansen är det partiledningarna som bestämmer hur politiken ska drivas, det sker inte på gräsrotsnivå eller genom medlemsomröstningar. (I Folkpartiet och Centern har partiledningens attitydförändring lett till en hel del frustration. Till exempel fick Maud Olofsson mycket kritik när hon fattade beslut över medlemmarnas huvuden i kärnkraftsfrågan och i FRA-frågan, medlemmar som såg Centern som ett folkrörelseparti.) Medlemsaktivitet handlar, ur ett konservativt perspektiv, om att genomföra ledningens direktiv, det handlar inte om medlemmarnas egna åsikter eller synsätt.
Individen är ny huvudperson i den svenska samhällsdiskursen. Vi hör ofta ord som rättvisa och utanförskap men orden har fått en ny innebörd. Moderaternas politik handlar om auktoritet, lydnad, disciplin och konkurrens. Under Fredrik Reinfeldts ledning har partiet fått stort genomslag med sin kommunikation och det svenska folket använder allt oftare det konservativa ramen när vi resonerar om världen och samhället.
Relaterat
