Hur kan du bidra till samhället?

Du kan

Pappaledighet

pappaledigJämställdhet är en idé som kommit för att stanna. Idén är enormt kraftfull och inget ger mig så stort hopp för framtiden som att se alla pappor med barnvagnar. Varje dag aktiveras pappornas empati oavbrutet och deras syn på människan förändras för alltid. Följderna av detta kan inte överskattas, vi är på väg mot en väldigt annorlunda värld.

Den moraliska grunden för jämställdhet är att alla människor har samma värde, att vi känner empati för och tar ansvar för varandra. Värdet är medfött och inneboende, inte kopplat till prestationer.

När min dotter började på dagis gick personalen en sorts jämställdhetskurs. De upptäckte att de gjorde skillnad på flickor och pojkar i helt vardagliga situationer och började granska sitt eget beteende, de var förvånade över att de inte hade märkt hur de behandlade pojkar och flickor olika.

Till exempel att när barnen skulle gå ut och leka så sa personalen till pojkarna att klä på sig och samlas utomhus medan de tog flickorna i knät för att hjälpa dem klä på sig. Allt snack om genuspedagogik och dagis som ska klä pojkar i kjol, detta var vad det handlade om, små situationer som ingen märkte men som formar barnens syn på livet, något de har med sig resten av livet och som formar både dem själva och samhället.

Visst finns det många sidor av jämställdhet, genus och feminism men när jag såg denna process på nära håll blev jag för första gången medveten om våra handlingars effekt på samhället och att strukturerna vi lever i behöver förändras och utvecklas. Till att börja med måste bilden suddas ut, av hierarkier som det normala, av regeringens makt över riksdagen, av statens makt över medborgaren, av de kunnigas makt över de okunniga, av lärarens makt över eleverna, av fadern som överordnad modern.

Gröna sidor om jämställdhet

Hans lilla gröna – Religionsfriheten – ifrågasatt och ofta misstänkliggjord i humanismens namn

Gunvor om hälsa, jämställdhet och politik – Sabounis misslyckande

Miljöpartiet de grönas jämställdhetskommitté

Mångfald, en funktion

Är mångfald en värdering? Nej. Det känns som en värdering men begreppet handlar mer om funktion än mening. Det kan till exempel betyda att vi vill ha många olika kulturer i vårt samhälle.  Jag tänker att mångfald är en inramning mer än en värdering och jag tror vi borde formulera andra ramar som bättre förmedlar det vi vill.  Inte minst för att mångfald låter byråkratiskt och känslokallt för många människor.

Varför vill vi ha mångfald?

På vissa sätt har vi det redan. Världen är som en stor mångfald, nätet också, och i naturen så är mångfalden enorm.
Jag tror att för människor med en progressiv syn på samhället finns en koppling mellan samhället och den biologiska mångfalden. Man tänker att samhället utvecklas av en mångfald av idéer eller nåt åt det hållet.

Men det finns underliggande känslor och värderingar som är det verkliga skälet till varför vi gillar mångfald. Vi bryr oss om varandra, känner empati och ansvar, för oss själva och för varandra och vi agerar utifrån det ansvaret. Vi är alltså inte nöjda med att bara hjälpa oss själva, då tvingas vi konkurrera ut någon annan. Vi vill hjälpa alla; oss själva och andra människor och därför tycker vi att alla kulturer har betydelse och att vi hör ihop. Vi ser oss själva som del av en mångfald och att förneka den är att förneka oss själva.

Gröna bloggare om mångfald

Miljöpartister i Sundsvall – Koalitionen håller kursen trots tuffa tider

idéer & tankar; reflektioner – Remissvar – Borås 2025

SCHLAUG.SE – Grön revolt – eller kanske snarare ärofyllt återtåg till grön politik..?

Hans lilla gröna – Skolor med utbildningssyfte bättre än skolor med vinstsyfte

Akkomp’s blog – Ekoturism – om att färdas väl

Huddingeperspektiv – Låna inte ut Pride till intoleransen

Arbetskraftsinvandring

När Miljöpartiet gjorde upp med regeringen om arbetskraftsinvandring så gjorde man ett kardinalmisstag. Uppgörelsen är inte dålig, det är inte den som är misstaget.

Tobias Billström nämner arbetskraftsinvandringen ofta och poängterar hur bra den är för svenska företag, som får tillgång till mer kunnigt folk, och för svensk ekonomi som stärks av detta. I hans ögon verkar hela konceptet handla om att stärka Sveriges ekonomi och arbetsmarknad.

Miljöpartiets misstag är att, trots att man gjort en storstilad uppgörelse med regeringen och i praktiken berövat Sverigedemokraterna på deras viktigaste politiska idé, att man då inte har förmedlat varför arbetskraftsinvandring är bra ur ett grönt perspektiv.

Vi gröna bryr oss om mer än bara svensk ekonomi och arbetsmarknad. Det är viktiga frågor men anledningen till att vi överhuvudtaget sysslar med invandring är ju att vi bryr oss om varandra. Vi bryr oss om och tar ansvar för varandra och när någon har det svårt är det vår uppgift att hjälpa den, oavsett var hen kommer ifrån.

Moderaterna kan tala om människor som resurser, inte vi, men varje gång de gör det så måste vi se till att solidariteten och det sociala ansvaret hörs minst lika mycket.

Gröna bloggar om arbetskraftsinvandring

Anders Åkesson – Hur fel kan man gå

Maria Ferm – Sverige ska bli världsledande på medmänsklighet

Begrundat och plitat – Gör om – Gör rätt! Om arbetskraftsinvandring

Människor är individer kopplade till varandra

I ett tidigare inlägg, om public relations, ställer Gabriel några frågor och jag svarar så här:

Finns det värden som verkligen är helt och hållet “intrinsic”, enligt definitionen där?

Det gör det absolut. Denna värdegrund vilar på empati, att vi ser och känner tillvaron genom oss själva och andra. Via spegelneuroner upplever vi andras känslor och tankar som om de är våra egna, och i praktisk bemärkelse är de också våra egna. Ur våra kroppars perspektiv så är de egna känslorna samma som andras känslor, de kan variera i intensitet och form men vi hänger alltså ihop på riktigt, inte bara i någon esoterisk bemärkelse.

Följden av det är att en mängd värden är egna trots att de berör annat än det egna och vi är individer som en del av en grupp, inte i någon diskret bemärkelse som fristående enheter. Däremot fungerar vi fritt. Självbestämmande är en viktig del av att vara människa vilket alltså inte strider mot att vi är en del av en gemenskap.

Allt man gör innehåller någon typ av extern bekräftelse, om inte direkt så åtminstone indirekt genom att man internaliserat ett gäng sociala koder om önskvärt beteende.

Inte med det synsätt som jag beskriver ovan, dock kan man ha andra synsätt som fungerar på detta sätt.

Men, om vi antar att det ändå finns två olika typer belöningar, så är jag något skeptisk till just den indelningen de gör där. Social Justice och Connection with Nature är väl socialt konstruerade värderingar om något.

Nej jag tror att de har en koppling men är inte riktigt klar över hur. Common Cause har gjort en mer detaljerad studie om det (pdf), finns nog ett svar där.

T ex, att jag känner tillfredsställelse när jag lär mig något nytt eller förstår något komplicerat har väl mycket att göra med att jag är uppväxt och lever i sammanhang där sådant premieras och uppskattas.

Det finns olika synsätt, till exempel att prestationer ska utgöra grunden för samhället och med den synen blir fokus på extern belöning större. De flesta har åtminstone något område där detta synsätt dominerar, exempelvis synen på arbete. Common Cause- rapporten (pdf) tar upp just detta, att vi har olika synsätt och värdegrund på olika områden.

Obamakampanjen jobbar hårt med att framställa Mitt Romney som hjärtlös och instabil och samtidigt etablera hjärtlöshet och empati som valets underliggande inramning. I den här filmen som släpptes idag aktiverar de empati vs hjärtlöshet i nästan varje mening:

  • “like a vampire, he came in and sucked the life out of us
  • “It was like watching an old friend bleed to death
  • “it breaks my heart
  • “elimination of the pension plan and termination of employee and retiree life insurance and health insurance”
  • “yet they didn’t have the money to take care of the people that made the money for them”
  • how could you care, how could you care for the average working person if you feel that way”

New York Times – In Post-Primary Period, Campaigns Race to Define Challenger

Mannen med det stora hjärtat

Idag diskuterar hela USA. Gjorde Obama rätt när han gick ut med att han är för samkönade äktenskap?

Obamakampanjen jobbar hårt med att rama in valet som ett val mellan empati och hjärtlöshet. Mitt Romney är en kallhamrad investerare från Wall Street som inte bryr sig om människor. Barack Obama är mannen med det stora hjärtat.

Vi befinner oss i ett avgörande skede för presidentvalet. Nu sätts inramningen för det kommande halvåret, nu vet vi vilka valet står mellan och båda kandidaterna jobbar hårt på att få ut sitt budskap.

Barack Obama går alltså vidare och tar upp samkönade äktenskap vilket är ett riktigt trumfkort när det handlar om empati och hjärta. Det stora kärleksbudskapet är samtidigt en kritik mot Mitt Romney. Han ändrar sig, byter position men väljer till slut den hjärtlösa vägen. Mitt Romney lacks a core!

Obama använder den formulering som George Lakoff förespråkar, “same-sex marriage” och “same sex relationships” istället för “gay marriage” eller “homosexual marriage”.

Även i Sverige använder många numera uttrycket “samkönade äktenskap” men Svenska Dagbladet låter sig inte luras, deras rubrik är “Homovigslar kan bli valfråga i USA”. Skönt att någon fortfarande är konservativ.

Men i USA är man alltså på väg mot the Summer of Love och om Barack Obama får som han vill så räcker kärleken ända till i november.

Andra bloggar

Lotta Olsson (m) Blogg – Leve kärleken…

Fanny – Det är ju skitstort.

Vår demokrati

Demokrati bygger på empati, för medborgarna som tar hand om varandra och som tar ansvar inte bara för sig själva utan för sina familjer, för samhället och för sin nation. Statens roll är att tillämpa denna princip på två sätt, genom att skydda och stärka.

Vi agerar tillsammans för att skapa och underhålla vägar och broar, offentliga byggnader och parker, ett utbildningssystem, ett starkt ekonomiskt system, ett effektivt rättsväsende, dammar, avlopp och ett elnät, väderbevakning, ren luft och rent vatten, och så vidare. Folkhemmet är vad vi, folket som bryr sig om varandra, ger till varandra.

Endast ett fritt folk kan utföra de nödvändiga uppgifterna, och endast ett folk som litar på och tar hand om varandra klarar av den uppgiften. Folkhemmet bygger på ömsesidig omsorg och tillit.

Vi delar på uppgifter och verktyg. Vi förser våra barn med bra utbildningar. Vi skyddar varandras hälsa och säkerhet. Vi bygger ett starkt, öppet och ärligt finansiellt system. Vi skyddar de demokratiska institutionerna för att alla som delar detta ansvar ska få uttrycka sin röst om hur ansvaret ska skötas. Detta är vår demokrati.

Bloggar om empati

Livet, Politiken och Världen! – Unga män eller barn som flyktingar – vad är problemet?

Latteliberalen – Bara en liten lort

Parkstugan – Välfärden viktigare än stat och kapital

Varför är Carl Bildt så jobbig?

Många gillade inlägget om Jan Björklund. Carl Bildt är en annan maktprofil som behöver granskas och ramas in. Jag tänker inte gå igenom svensk utrikespolitik och Bildt på samma sätt som jag gjorde med skolpolitiken, det tror jag inte jag klarar av, men jag har några tankar om utrikesminstern.

Carl Bildt ger intrycket av att vara en jobbig person. Varför är han så jobbig?

  • Han verkar bara tänka på egennytta, sin egen, sina uppdragsgivares eller Sveriges, ingen politik för att hjälpa de svaga och behövande där inte.
  • Han förvirrar både den som intervjuar honom och de som lyssnar. Han kan svara på frågor men alltid på ett sätt som han kontrollerar, han verkar spela ett maktspel och är fenomenal på att använda härskartekniker.
  • Han ger ofta intrycket av att veta mer och att han därför inte kan kritiseras, han skyddar sig själv och sin gärning med slutenhet. Att han är utrikesminister innebär för honom att han ska veta mer, få reda på statshemligheter, och fatta upplysta beslut. Det är Carl Bildt som ska känna till hemligheterna, ingen annan.
  • Han är stel i sitt sätt, följer en traditionellt konservativ mall för hur kontakt mellan människor ska fungera, allt enligt protokoll. Om någon ska improvisera så är det han, alla andra ska följa ett system som han förstår och kan manipulera.

Hur ska oppositionen hantera Carl Bildts utrikespolitik? Vilka värderingar och ramar kan desarmera den moderate gubben? Genom att vara motsatsen till alla hans svagheter så får människor en bild av hur svensk utrikespolitik skulle kunna fungera.

  • Samarbete
  • Öppenhet
  • Tillit
  • Empati
  • Förutsägbarhet
  • Kontakt med varandra


Man bör aktivera ett synsätt där länder samarbetar, där utrikespolitiken i ökande omfattning bygger på öppenhet, där tilliten mellan länder är ett av huvudmålen, där vi ställer upp för varandra och arbetar för att öka kontakten med andra länder och mellan alla länder.

Öka kontakten mellan människor

Att öka kontakten mellan människor är en strategisk inramning som kan användas för att ärligt förmedla ett antal progressiva frågor.

Stockholmspolitik
Idag handlar väldigt mycket av Stockholmspolitiken om framkomlighet och individuellt ansvar. Stadsplaneringsfrågor och kopplingen mellan trafik, hälsa och natur har svårt att ta plats i diskursen. Förbifart Stockholm är en motorväg som diskuteras utifrån en direktkausalitet och metaforer som påminner om rör med vatten i. Mer vatten (bilar) kräver fler eller större rör (motorvägar). Allt annat är irrelevant.
Om samhällsdebatten om Stockholm istället ramas in som en fråga om att öka eller minska kontakten mellan människor aktiveras metaforer och ramar om mänskliga kontakter som bygger på systemkausalitet. En sådan inramning inbjuder till diskussion om hälsoaspekter, trafikens inverkan på lokalmiljön och kontakten mellan stadsdelar. Att argumentera för utökad kollektivtrafik blir mycket lättare och förståelsen för gemensamma trafiklösningar ökas.
Kritiken mot Förbifarten är att den isolerar människor från varandra.

Vård

Vårddebatten fokuserar på konservativa värden och ett strikt marknadsperspektiv. Att diskutera kontakten mellan läkare och patienter aktiverar människors empati och behov av större gemenskap. En slogan skulle kunna vara “Vi närmar oss varandra”. Ramen stärks genom att visa exempel på hur privatiseringen av vården minskar närhet mellan läkare och patienter, ökar avståndet mellan människor och isolerar oss från varandra, till exempel genom att vårdpersonalen inte har tid för patienter.

Invandring och migration

Att göra skillnad på människor är grundproblemet med främlingsfientlighet. Att öka kontakten mellan människor är en ram som inte gör skillnad på människor, det är införstått att detta gäller alla. Ramen styr till och med bort uppmärksamheten från tankar om olikhet. Att aktivera empati och gemenskap är det mest effektiva sättet att se människor som människor istället för raser och nationer.

Internet

FRA, Ipred, Acta, Datalagringsdirektivet. Alla dessa integritetskränkande lagar har det gemensamt att de avskräcker människor från att kontakta varandra. Att förespråka en nätpolitik som vill öka kontakten mellan människor är helt naturligt eftersom nätet handlar om kontakt och samarbete. Att driva lagstiftning som ökar kontakten mellan människor, till exempel att göra internet till en mänsklig rättighet, aktiverar och stärker tron på att FRA-lagen är dålig. Argumenten för att ta bort övervakningen får starkare stöd hos befolkningen och det blir svårare för FRA-förespråkare att hävda sin sak.

 

Andra bloggar om kontakt

Henrik Alexandersson –Frihet, principer, politik, makt och människor

Hans lilla gröna – Sverigedemokraternas dröm är redan verklighet – svenska jobb åt svenskar