Etikett: facebook

Bloggosfären calling

Vi behöver bli fler som skriver på internet, som twittrar mer, kommenterar och gillar mer på Facebook och sprider allmänt positiva vibbar och sakliga och faktarika texter till så många som möjligt.

Problem
Förklaringen till att vi får flyktinghets och oändligt mycket rörighet i våra flöden är att några arbetar hårt på att åstadkomma just detta. När många bloggar om, twittrar och delar en specifik fråga så får det bättre genomslag.

Lösning
För tio år sedan fanns inte Facebook och Twitter utan bloggar dominerade debatten. Att FRA- frågan blev så stor berodde bland annat på att många engagerade sig, bloggade och kommenterade och länkade till varandra. Det kan vi göra nu också men det kräver en större arbetsinsats än att klicka på Gilla- knappen. Sociala medier är bra men de får mångdubbel kraft när de utgår ifrån sakliga, fakta blogginlägg fyllda av fakta och med en tydlig åsikt. Det är dags att även vi gröna börjar jobba hårt med att skapa den verklighet vi vill leva i.
Lösningen är att etablera ett offentligt samtal som bygger på gröna, rosa, röda, lila och andra progressiva synsätt. Lösningen är att länka till varandra, länka till bra inlägg, att tweeta och retweeta bra grejer. Men framförallt, rekrytera vänner, släktingar, alla du kan få att delta i detta. Vi behöver bli många många fler som skriver på nätet, som bloggar och delar foton om vår verklighet, som länkar till varandra (och andra) och berättar om det vi ser och hör, om det vi tycker och känner och på det sättet bildar en grund för konstruktiv debatt och konstruktiv politik.

Hurdå?

  • Blogga – WordPress, Tumblr, Blogger
  • Twittra
  • Länka till blogginlägg på Facebook utåt (alltså till blogginlägg utanför Facebook)
  • Gilla, twittra, retweeta och e-posta bra inlägg och vettiga perspektiv.

Tänk på att agera:

  • Sakligt. Ett stort problem är osaklighet och inlägg som förvirrar. Låtsas att det du skriver används i skolan av en mellanstadielärare.
  • Konstruktivt. Hur kan du ta ett steg framåt, vad hjälper till att utveckla en idé och som ger konstruktiva idéer. Hoppa över att svara på påhopp.
  • Lösningsorienterat. Vad är lösningen på problemet? Försök förmedla hur vi tar oss framåt, både du själv och alla som läser.
  • Praktiskt. Konkreta åtgärder och praktiska verktyg är bristvara, hjälp till genom att länka till bra grejer och skapa egna praktiska förslag.

Bygg på varandras insatser

starta din blogg, skriv ett första inlägg och skicka bloggens adress till alla oss andra i sociala medier. Tillsammans skapar vi vårt samhälle!

Relaterat

Facebooks börsintroduktion och chansen att de lyckas

Facebook börsintroduceras i morgon den 18 maj. I tidningarna kan man läsa om företagets värdering och hur många miljarder som Mark Zuckerberg kammar hem. Vi läser även om webbtjänstens overkliga storlek och hur det kan hota samhället.

I det nya numret av tidningen Wired skriver Steven Johnson om Facebook och berör glappet mellan ambitionen att bidra till en mer öppen och kopplad värld och de begränsningar som finns i systemets utformning, till exempel att länkar till externa dokument leder till en installationssida som sen ska kunna ta dig till dokumentet.

The problem is that for all his talk of connectedness, Zuckerberg and his company have displayed an increasingly reluctant attitude toward connecting with the rest of the web. The new “seamless sharing” updates make it much harder to follow a link from within Facebook to an outside page. If you see an interesting headline from, say, The Guardian that’s been shared by one of your friends, clicking on the link doesn’t take you to the Guardian website; instead, an “intercept” message pops up, asking you to install the Guardian Facebook app, which will then ensure that all of your favorite Guardian articles flow through Open Graph to your friends.

Att begränsa spridningen av webblänkar är ett stort problem men min gissning är att Facebook själva kommer tvingas korrigera det, webben är mycket större än Facebook och webben brukar inte acceptera censur.

Det verkligt stora problemet är restriktioner i de kopplingar vi användare kan skapa.

  • Hur kan vi koppla ihop webbtjänster?
  • Vilka kontakter kan människor göra?

Om jag inte kan koppla min Facebookprofil till mina foton i Flickr eller mina tweets så klipps min identitet av, varken mina kontakter i Facebook eller i Flickr får en vettig bild. När en webbtjänst (eller en lagstiftning för den delen) inskränker möjligheten till kontakt mellan människor så skadar man nätets samarbetskultur och utveckling.

Både Facebook, Google, många svenska politiker och partier samt auktoritära regimer runtom i världen genomför den här typen av inskränkningar, inte alltid medvetet och många gånger med goda avsikter. Av olika skäl begränsar de människors frihet.

Men varför gör företag så här? När webbtjänster blir riktigt stora får de för sig att de konkurrerar med andra. De får svårare att tro på den samarbetskultur som fört dem till toppen. Men det är webbsidan som bäst samverkar med webben som får mest tillbaka. Craigslist är ett udda men bra exempel på detta. Där arbetar man fortfarande som en liten startup.

Lösningen är att öka kontakten mellan människor

Målet måste vara att öka kontakten mellan oss, mellan alla tänkbara konstellationer. Det är precis det som nätet gör, det ökar kontakten. Det som minskar kontakten mellan oss bidrar per definition till att isolera oss och tar ifrån oss friheten att vara oss själva, att bestämma över våra liv. Det tar ifrån oss vår frihet men inte på det sätt många nyliberaler tror, frihet i bemärkelsen frånvaro av hinder, utan friheten att göra kopplingar.

 

Andra bloggar om Facebook

Jinge – Facebookaktien = en Ballong!

酩酊老翁 – Facebook är en fluga

Det Progressiva USA – Facebook börsintroduceras, dess ifrågasatta affärsmodell , är det en aktie för dig?

Bättre än Google

Det går inte att göra öppet, kanske inte ens i hemlighet. Att skapa en sökmotor som är bättre än Google görs inte i en handvändning och det är en utmaning som många, många, smarta, smarta har tänkt mycket, mycket på.

The point when it became clear to me that Microsoft had lost their way was when they decided to get into the search business. That was not a natural move for Microsoft. They did it because they were afraid of Google, and Google was in the search business. But this meant (a) Google was now setting Microsoft’s agenda, and (b) Microsoft’s agenda consisted of stuff they weren’t good at.

Microsoft : Google :: Google : Facebook.

That does not by itself mean there’s room for a new search engine, but lately when using Google search I’ve found myself nostalgic for the old days, when Google was true to its own slightly aspy self. Google used to give me a page of the right answers, fast, with no clutter. Now the results seem inspired by the Scientologist principle that what’s true is what’s true for you. And the pages don’t have the clean, sparse feel they used to. Google search results used to look like the output of a Unix utility. Now if I accidentally put the cursor in the wrong place, anything might happen.”

Men hur? Hur kan man skapa en bättre sökmotor? Ett sätt är att återskapa det som redan finns och försöka göra det lite bättre, att förfina någon del som ger ett lite bättre resultat. Det finns redan de som gör det.

Eller…så använder du något som berättar hur folk söker och surfar och letar mönster bland dessa data. Men om du berättar att du gör det så kommer folk surfa till alla möjliga ställen för att manipulera sökresultaten, så du måste hålla tyst om det. Och uppgifterna är kanske inte alltid så fullödiga som du skulle önska. Men i alla fall, du gör det som ett litet experiment.

Hur använder du människors surfbeteende för att förbättra sökresultat? Jo då kan du se

  • vilka sidor en person besöker och 
  • när personen besökte sidan

Du följer personens surfning fram till en sida där personen stannar till, en sida där personen kanske fått svar på sin fråga. Om flera personer söker samma ord och sen stannar till på samma sida, ja då har sidan sannolikt information som kan hjälpa den som söker efter just det ordet.

Le voila, ett bättre sökverktyg som faktiskt fungerar även när andra sökverktyg utvecklas och förbättras, en parasit skulle man kunna säga. Så om du äger Amazon.com, som äger Alexa, eller om du skulle ha tillgång till hemliga databaser över människors surfande så är det bara att börja skriva sökalgoritmerna.

Eller så kan du använda DuckDuckGo, som redan är bättre än Google för många sökningar.

2 anledningar till att Facebooks dagar är räknade

Facebook och Google+ kommer misslyckas. De gör ett kardinalfel i sin hantering av webbsidor och människors identitet. De hanterar varje person som om den har endast en identitet och som en följd av detta begränsar de länkning mellan information. På webben bestämmer dock den som tar emot information, inte den som publicerar och därför kommer båda tjänsterna ersättas av bättre grejer.

moot, som skapade 4chan (webbens största och kanske friaste bildbaserade community), beskriver identitetens roll på nätet och förklarar hur både Google och Facebook missförstår människors identitet. Vi har inte en identitet, en personlighet, vi har många identiteter, det är en prismatisk egenskap, och att försöka få in dem alla i en form är dömt att misslyckas.

Min identitet manifesteras på många sätt, bland annat genom de webbtjänster jag använder. Facebook låtsas dock att allt som är viktigt om Rikard Linde finns att hämta i min profil på Facebook. Så torftig är jag dock oftast inte.

Istället för att bygga en sluten anstalt där varje person har en cell med alla sina tillhörigheter skulle Facebook kunna ta del av alla de miljöer och kulturer som människor lever i. De skulle kunna hjälpa mig att koppla ihop alla webbtjänster jag använder utan att försöka kontrollera mig eller tjänsterna.

Twitter förstår detta något bättre, jag kan skapa en Twitteridentitet för politikernörden, en annan för mitt arbete och en tredje för förnybar energi. Men precis som Facebook har Twitter tyvärr skapat en egen länkstruktur som gör om en del länkar och skickar användaren in i en återvändsgränd.

Sociala medier handlar i många fall om att begränsa tillgången på information, du matar in bilder i Facebook som bara dina kompisar får se och som det alltså inte går att länka till utifrån.
Som moot påpekar i sitt korta anförande har Google misslyckats med Google+ genom att kopiera denna begränsning och när de kopplar sin sökfunktion till Plus så kan man ju undra vad de håller på med.

Denna begränsning är Facebooks kanske viktigaste funktion men alltså även dess största svaghet och webben är skoningslös mot den här sortens avvikande beteende.

Det finns egentligen bara en idé som är viktig för att skapa bra webbtjänster, stöd webbens länkstruktur. Nätverk belönar de tjänster och funktioner som stärker helheten, framförallt länkar mellan information.

Bonuslänk
Cory Doctorow analyserar Google Plus