Vi behöver möta varandra

Jag skrattar åt en video med SDs ordförande i Växjö. Han vill verkligen att vi andra ska se på livet på samma sätt som honom. Förstå kraften och skönheten i det svenska, det traditionella och naturliga. Jag har först svårt att bedöma om det är ett skämt eller inte, om några smarta TV-producenter har gjort ett humorprogram för den smarta medelklassen.

Det här är någon som vill så mycket, som vill att alla ska älska sina nationer. Och jag står i motsatta änden, tror på nätverkssamhälle, lådcyklar och föräldraledighet.

Men något klickade inombords häromveckan. Vi måste mötas om världen ska bli bättre (inte bara han och jag utan alla människor). Det är när vi lyssnar och hör någon berätta om sina drömmar och passioner som gemenskap och empati aktiveras.

En bloggrörelse handlar om varje människas uttryck. När vi kan vara oss själva får andra en chans att möta oss som människor, förstå och uppskatta oss för dem vi är. Vår värld består av varje människas uttryck och det är när vi hör varandra som vi växer, individuellt och som samhälle.

Bloggosfären calling

Vi behöver bli fler som skriver på internet, som twittrar mer, kommenterar och gillar mer på Facebook och sprider allmänt positiva vibbar och sakliga och faktarika texter till så många som möjligt.

Problem
Förklaringen till att vi får flyktinghets och oändligt mycket rörighet i våra flöden är att några arbetar hårt på att åstadkomma just detta. När många bloggar om, twittrar och delar en specifik fråga så får det bättre genomslag.

Lösning
För tio år sedan fanns inte Facebook och Twitter utan bloggar dominerade debatten. Att FRA- frågan blev så stor berodde bland annat på att många engagerade sig, bloggade och kommenterade och länkade till varandra. Det kan vi göra nu också men det kräver en större arbetsinsats än att klicka på Gilla- knappen. Sociala medier är bra men de får mångdubbel kraft när de utgår ifrån sakliga blogginlägg fyllda av fakta och med en tydlig åsikt. Det är dags att även vi progressiva börjar jobba hårt med att skapa den verklighet vi vill leva i.
Lösningen är att etablera ett offentligt samtal som bygger på gröna, rosa, röda, lila och andra progressiva synsätt. Lösningen är att länka till varandra, länka till bra inlägg, att tweeta och retweeta bra grejer. Men framförallt, rekrytera vänner, släktingar, alla du kan få att delta i detta. Vi behöver bli många många fler som skriver på nätet, som bloggar och delar foton om vår verklighet, som länkar till varandra (och andra) och berättar om det vi ser och hör, om det vi tycker och känner och på det sättet bildar en grund för konstruktiv debatt och konstruktiv politik.

Hurdå?

  • Blogga – WordPress, Tumblr, Blogger
  • Twittra
  • Länka till blogginlägg på Facebook utåt (alltså till blogginlägg utanför Facebook)
  • Gilla, twittra, retweeta och e-posta bra inlägg och vettiga perspektiv.

Tänk på att agera:

  • Sakligt. Ett stort problem är osaklighet och inlägg som förvirrar. Låtsas att det du skriver används i skolan av en mellanstadielärare.
  • Konstruktivt. Hur kan du ta ett steg framåt, vad hjälper till att utveckla en idé och som ger konstruktiva idéer. Fastna inte i ditt svar på påhopp.
  • Lösningsorienterat. Vad är lösningen på problemet? Försök förmedla hur vi tar oss framåt, både du själv och alla som läser.
  • Praktiskt. Konkreta åtgärder och praktiska verktyg är bristvara, hjälp till genom att länka till bra grejer och skapa egna praktiska förslag.

Bygg på varandras insatser

starta din blogg, skriv ett första inlägg och skicka bloggens adress till alla oss andra i sociala medier. Tillsammans skapar vi vårt samhälle!

Relaterat

Ett progressivt synsätt


Sverige handlar om gemenskap och samhörighet
. Vi är en empatisk och ansvarstagande familj där människor bryr sig om varandra, inte bara sig själva, och där vi tar ansvar genom att agera starkt och effektivt för varandra.

Skydd, självförverkligande och rättvisa

Att bry sig om någon innebär att du vill skydda personen från skada, du vill att deras drömmar blir verklighet och att de behandlas rättvist.

Frihet, möjlighet, välfärd

Välfärd ger människor bättre möjligheter vilket är en förutsättning för frihet och självförverkligande.

Gemenskap, tjänstgöring och samarbete
Barn formas av sin omgivning. Ansvar förutsätter tjänstgöring och att man hjälper till att skapa samhället, vilket bygger på samarbete.

Tillit, ärlighet och öppen kommunikation

  • Inget samarbete utan tillit
  • Ingen tillit utan ärlighet
  • Inget samarbete utan öppen kommunikation

Relaterat

Gröna bloggar om gemenskap

Hans lilla gröna – Dagens EM-koll: Nationalism och en vilsen Rödknapp

Emma Grön – Kulturpolitik lika viktigt som klimatpolitik

Närmare varandra, åk buss!

Nu har vi kommit till del 3 av min serie om Stockholm, se det som en fortsättning på den förra som också handlade om bussar. Det här tänker jag skulle man använda för att marknadsföra investeringar i busstrafik eller som valaffischer. Inramningen är att vi ökar kontakten mellan människor, vänskap, att vi närmar oss varandra och det vilar på värderingar som gemenskap, tillit och empati.

Verklig effekt får detta när man kontrasterar med en kampanj som visar hur bilen isolerar oss från varandra, att motorvägar låser in oss i våra bilar, håller isär stadsdelar och forslar oss förbi varandra. Det är motsatsen till närhet och liv. Det är kyla, ensamhet och död.

Människor är individer kopplade till varandra

I ett tidigare inlägg, om public relations, ställer Gabriel några frågor och jag svarar så här:

Finns det värden som verkligen är helt och hållet “intrinsic”, enligt definitionen där?

Det gör det absolut. Denna värdegrund vilar på empati, att vi ser och känner tillvaron genom oss själva och andra. Via spegelneuroner upplever vi andras känslor och tankar som om de är våra egna, och i praktisk bemärkelse är de också våra egna. Ur våra kroppars perspektiv så är de egna känslorna samma som andras känslor, de kan variera i intensitet och form men vi hänger alltså ihop på riktigt, inte bara i någon esoterisk bemärkelse.

Följden av det är att en mängd värden är egna trots att de berör annat än det egna och vi är individer som en del av en grupp, inte i någon diskret bemärkelse som fristående enheter. Däremot fungerar vi fritt. Självbestämmande är en viktig del av att vara människa vilket alltså inte strider mot att vi är en del av en gemenskap.

Allt man gör innehåller någon typ av extern bekräftelse, om inte direkt så åtminstone indirekt genom att man internaliserat ett gäng sociala koder om önskvärt beteende.

Inte med det synsätt som jag beskriver ovan, dock kan man ha andra synsätt som fungerar på detta sätt.

Men, om vi antar att det ändå finns två olika typer belöningar, så är jag något skeptisk till just den indelningen de gör där. Social Justice och Connection with Nature är väl socialt konstruerade värderingar om något.

Nej jag tror att de har en koppling men är inte riktigt klar över hur. Common Cause har gjort en mer detaljerad studie om det (pdf), finns nog ett svar där.

T ex, att jag känner tillfredsställelse när jag lär mig något nytt eller förstår något komplicerat har väl mycket att göra med att jag är uppväxt och lever i sammanhang där sådant premieras och uppskattas.

Det finns olika synsätt, till exempel att prestationer ska utgöra grunden för samhället och med den synen blir fokus på extern belöning större. De flesta har åtminstone något område där detta synsätt dominerar, exempelvis synen på arbete. Common Cause- rapporten (pdf) tar upp just detta, att vi har olika synsätt och värdegrund på olika områden.

Hur kontrar man Arbetslinjen?

Ofta är det svåraste i politisk kommunikation att ta sig ur motståndarens inramning. Hur svarar man till exempel på den borgerliga Arbetslinjen?

När Arbetslinjen ramar in ett samtal så handlar det om antalet sysselsatta och arbetslösa. Anställningsförhållanden, arbetsmiljö, fackfrågor och andra arbetsmarknadsfrågor stängs ute ur samtalet genom denna inramning. Ramen använder direktkausalitet, antingen finns det fler jobb eller färre. Arbetslinjen utgår ifrån idén att man ska göra rätt för sig, arbeta, och om man gör det så förtjänar man en belöning. Om man inte jobbar, eller inte skaffar sig ett jobb, så förtjänar man att leva med följderna, till exempel att man inte kan betala för en sjukförsäkring. Arbetslinjen bygger på konservativa värderingar, framförallt disciplin och individuellt ansvar.

För att svara på Arbetslinjen måste du aktivera en annan ram i människor.

Värderingar är en bra startpunkt. Men vilka värderingar är relevanta? Fundera över vad som präglar livet på en arbetsplats. Vad finns det för problem? Möjligheter? Om du inte har ett jobb?

Förslagsvis handlar arbete om:

  • Frihet
  • Självbestämmande
  • Gemenskap
  • Samarbete

Jag fastnar för självbestämmande. En person som är i händerna på andra, som arbetar under hårda villkor, som någon annan kontrollerar, kan inte bestämma över sig själv. Det är ett problem.

För att kunna ta upp arbetets komplexitet, alla aspekter på arbete som inte får plats på Arbetslinjen, ska ramen bygga på systemkausalitet – liknelser och metaforer som rymmer komplexa berättelser och komplex logik.

Arbetet är en process, inte en sak, ett verb, inte ett substantiv.

Några exempel på metaforer vi kan använda:

  • Resor
  • Kontakt med okända miljöer
  • Utforskning

Att utforska något kan göras enskilt eller i grupp, det finns en frihet i att utforska, ett självbestämmande, potentiellt en gemenskap och samarbete. Utforskande följer inte en rät linje men inbjuder till systemtänkande. Det är dock svårt att veta om metaforen fungerar innan man provat och sett om det går att formulera argument med den. Jag tänker högt

“Gårdagens karriär var enkelspårig. Man började jobba när man var tjugo och gick i pension vid 65 från samma arbetsplats.
Idag byter människor jobb oftare. Vi utvecklas med våra uppgifter. Vi utforskar vårt gebit och lär oss nya saker hela tiden. Rollerna är ombytliga och vi fungerar allt oftare både som projektledare och som anställd. En modern arbetsgivare stödjer alla på arbetsplatsen i deras utveckling, utformar arbetsmiljön i samarbete med dem och fungerar mer som en kollega än en chef. Arbetet liknar en resa, en expedition, som utforskar okända världar och inte den transportsträcka som många arbetade längs på nittonhundratalet.”

“Vi tänker utforma arbetsmarknaden för att stödja människors utveckling och utforskande av arbetsförmågan. Vi tänker skapa ett arbetsliv som utgår ifrån att alla ska kunna fungera både i hemmet och på jobbet och inte begränsas av villkor som man själv inte kan påverka.”

“Ingen ska behöva fastna i ett arbete och bli stående utan möjlighet att utveckla sin person och sin förmåga till självbestämmande.”

Utforskande är en metafor som påminner om Socialdemokraternas kunskapslyft. Den väver dock in sakfrågorna i ett mer begripligt och tilltalande sammanhang.

Tycker vi kom en bra bit; utforskande, självbestämmande, gemenskap och ett nyanserat arbetsliv. Fortsättning följer…

 

Andra bloggar

Huddingeperspektiv – Ett arbetsliv som går att leva med?

Livet, Politiken och Världen! – Soppkön i Stockholm!

schlaug.se – Inför MP:s skrivande av nytt partiprogram, del 1: Människors strävan efter bättre liv gav oss också tillväxt

Hans lilla gröna – Bevare Finland för arbetslinjen

Hans lilla gröna – ARBETSLINJEN FÖR UTRIKES FÖDDA KVINNOR?

Öka kontakten mellan människor

Att öka kontakten mellan människor är en strategisk inramning som kan användas för att ärligt förmedla ett antal progressiva frågor.

Stockholmspolitik
Idag handlar väldigt mycket av Stockholmspolitiken om framkomlighet och individuellt ansvar. Stadsplaneringsfrågor och kopplingen mellan trafik, hälsa och natur har svårt att ta plats i diskursen. Förbifart Stockholm är en motorväg som diskuteras utifrån en direktkausalitet och metaforer som påminner om rör med vatten i. Mer vatten (bilar) kräver fler eller större rör (motorvägar). Allt annat är irrelevant.
Om samhällsdebatten om Stockholm istället ramas in som en fråga om att öka eller minska kontakten mellan människor aktiveras metaforer och ramar om mänskliga kontakter som bygger på systemkausalitet. En sådan inramning inbjuder till diskussion om hälsoaspekter, trafikens inverkan på lokalmiljön och kontakten mellan stadsdelar. Att argumentera för utökad kollektivtrafik blir mycket lättare och förståelsen för gemensamma trafiklösningar ökas.
Kritiken mot Förbifarten är att den isolerar människor från varandra.

Vård

Vårddebatten fokuserar på konservativa värden och ett strikt marknadsperspektiv. Att diskutera kontakten mellan läkare och patienter aktiverar människors empati och behov av större gemenskap. En slogan skulle kunna vara “Vi närmar oss varandra”. Ramen stärks genom att visa exempel på hur privatiseringen av vården minskar närhet mellan läkare och patienter, ökar avståndet mellan människor och isolerar oss från varandra, till exempel genom att vårdpersonalen inte har tid för patienter.

Invandring och migration

Att göra skillnad på människor är grundproblemet med främlingsfientlighet. Att öka kontakten mellan människor är en ram som inte gör skillnad på människor, det är införstått att detta gäller alla. Ramen styr till och med bort uppmärksamheten från tankar om olikhet. Att aktivera empati och gemenskap är det mest effektiva sättet att se människor som människor istället för raser och nationer.

Internet

FRA, Ipred, Acta, Datalagringsdirektivet. Alla dessa integritetskränkande lagar har det gemensamt att de avskräcker människor från att kontakta varandra. Att förespråka en nätpolitik som vill öka kontakten mellan människor är helt naturligt eftersom nätet handlar om kontakt och samarbete. Att driva lagstiftning som ökar kontakten mellan människor, till exempel att göra internet till en mänsklig rättighet, aktiverar och stärker tron på att FRA-lagen är dålig. Argumenten för att ta bort övervakningen får starkare stöd hos befolkningen och det blir svårare för FRA-förespråkare att hävda sin sak.

 

Andra bloggar om kontakt

Henrik Alexandersson –Frihet, principer, politik, makt och människor

Hans lilla gröna – Sverigedemokraternas dröm är redan verklighet – svenska jobb åt svenskar

Varför ska du gå i skolan?

Jag frågade min dotter, som går i ettan, varför hon går i skolan. Hon gillade frågan och klurade en stund. Hon nämnde att hon ska lära sig “matte och NO och att rita… och engelska” Och det stämmer ju.

Frågar man en vuxen samma fråga eller om man lyssnar på skoldebatten i TV och tidningar så är det en något mer krass variant på det hon tog upp, man går i skolan för att få ett jobb och tjäna pengar. Men de är faktiskt inne på samma sak, att skolan handlar om henne som individ.

Det intressanta med detta är att det är sant, men bara en del av sanningen. Svaret utelämnar viktigare anledningar till att någon ska gå i skolan.

Eftersom jag är så vis och smart så berättade jag för min dotter så här:

“Det är jätteviktigt för oss alla att du går i skolan. Samhället hänger på att du lär dig och växer, din utbildning är avgörande för att du kan hjälpa oss när vi är sjuka, att du ser till att vi får ut våra löner när vi jobbat, att du gör rent vårt dricksvatten, att du tänker och planerar för vår framtid. Allt som samhället behöver för att fungera. Om inte du går i skolan så har vi inget samhälle, då får var och en klara sig på egen hand och det blir  värdelöst.”

Och så är det, skolan handlar om samhällets utveckling och överlevnad, det är därför vi har skolor.


Andra bloggar om skolan

MP Österåkers gemensamma blogg – Bokslut 2011

Miss – Lärare – orsaken till allt ont

Huddingeperspektiv – Mitt i vardagen med välbehållna visioner?

Pesto Silvestri – Om skolan – i Upplands Väsby

Huddingeperspektiv – Tydlighet i skolpolitiken

Per Olsson – Alla elever ska vara välkomna i skolan

Svenska värderingar

Svenska värderingar är i hög utsträckning demokratiska värderingar. Vi fokuserar på olika värderingar vid olika tillfällen, just nu till exempel står det individuella ansvaret högt i kurs.

Dessa värderingar genomsyrar den svenska kulturen, politken och samhället i stort:

  • Empati (solidaritet)
  • Socialt ansvar
  • Individuellt ansvar
  • Tillit
  • Gemenskap
  • Samarbete
  • Frihet
  • Förverkligande
  • Möjlighet
  • Strävan
  • Styrka
  • Öppenhet
  • Ärlighet
  • Hederlighet
  • Rättvisa
  • Jämlikhet
  • Jämställdhet