Obamakampanjen jobbar hårt med att framställa Mitt Romney som hjärtlös och instabil och samtidigt etablera hjärtlöshet och empati som valets underliggande inramning. I den här filmen som släpptes idag aktiverar de empati mot hjärtlöshet i nästan varje mening:

  • “like a vampire, he came in and sucked the life out of us
  • “It was like watching an old friend bleed to death
  • “it breaks my heart
  • “elimination of the pension plan and termination of employee and retiree life insurance and health insurance”
  • “yet they didn’t have the money to take care of the people that made the money for them”
  • how could you care, how could you care for the average working person if you feel that way”

New York Times – In Post-Primary Period, Campaigns Race to Define Challenger

Valets hjärta

Den amerikanska valrörelsen är igång. Obamalägret har under hösten börjat etablera en bild av Mitt Romney som hjärtlös och osäker. Nu tar de upp den militära insatsen mot Usama Bin Laden. En sån film har många syften, bland annat att visa hur stabil Barack Obama är, att det är genom att Barack Obama har ett stort hjärta som han är kompetent, att det är såna kvaliteter som man vill att en president har och givetvis att Mitt Romney saknar dem. En detalj är hjärtslagen som hörs i bakgrunden, det aktiverar våra tankar och känslor om hjärtat och om stabilitet. Obamakampanjen kommer arbeta hårt för att valet ska stå mellan värme och empati å ena sidan och hjärtlöshet och falskhet å andra sidan.

Josh Marshall analyserar frågan väl och pekar på en taktisk poäng med videon, att tvinga Mitt Romney att svara och att det är nästan omöjligt för honom att svara kraftfullt och visa att han inte tänker låta sig attackeras.

Idag svarade dock Mitt Romney statsmannamässigt. Han berömde presidenten för sitt handlande men kritiserade att Barack Obama försökte göra en politisk poäng av det. Det är en svår balansgång men det här funkade, åtminstone på ytan.

I politiska kampanjer försöker man lyfta de egna styrkorna och motståndarens svagheter. En genomtänkt strategi med ett bra budskap gör båda sakerna samtidigt, det framhäver kontraster mellan kandidaterna. När Barack Obama tar upp Mitt Romneys hjärtlöshet riktar han också uppmärksamheten mot sig själv, sitt stora hjärta och sin empati.

I Sverige pågår en valrörelse, åtminstone om man lyssnat på Moderaterna de senaste veckorna. Anders Borg tog upp ”valrörelsen” i Rapportdebatten med Magdalena Andersson. Men varför säger de så, valet är ju om flera år? Alliansens framgång bygger på bilden av stabilitet och auktoritet. I valet 2010 lyckades de få oppositionen att gå samman i ett block och därmed svälja betet om att valet ska handla om regeringsalternativ, vilket innebär storskalighet och den starka auktoritetens betydelse. Dessa idéer bygger på konservativ moral och stärker Moderaterna, då handlar debatten och valet om deras synsätt, värderingar och politik. Nu försöker de upprepa ett vinnande koncept. Skillnaden är att valet är mer än två år bort, de borgerliga partierna är i minoritet i riksdagen och Allianssamarbetet knakar i fogarna. Men syftet med att starta valrörelsen nu är alltså framförallt att styra debatten till områden där man är stark.

Magdalena Anderssons svar i debatten med Anders Borg är precis det som oppositionen ska upprepa, att landet behöver en ledning nu, som minskar arbetslösheten, som skapar en fungerande vård, som ser till att tågen åker och så vidare. Att tala om valet är att undvika verkligheten, vilket är helt ansvarslöst.

I detta budskap finns en del av den socialdemokratiska taktiken, att rikta in sig på fokuserade åtgärder som anger riktningen för den kommande politiken och där lyfter man även den borgerliga regeringens falskhet, att deras politik är en påklistrad fasad.

Jag har svårt att bedöma vad som kommer fungera men Löfven har inte gjort några stora misstag än och i sitt första maj-tal idag använde han hela den röda arsenalen av solidaritets- och rättviseperspektiv, om ett samhälle där hjärtat får styra lika mycket som hjärnan. Och precis som för deras motsvarighet i det amerikanska presidentvalet har det blivit svårt för de borgerliga partierna att låta trovärdiga och stabila. Allt fler svenskar frågar sig var det borgerliga hjärtat finns.

Den hjärtlösa kandidaten

Rick Santorum hoppar av den republikanska primärvalskampanjen och lämnar fältet fritt för Mitt Romney att bli den amerikanska högerns kandidat i presidentvalet i november.

Men Mitt Romney står inför en tuff uppgift, hans motståndare har redan etablerat en berättelse som blir svår att skaka av sig och Romney har inte visat några tecken på att han förstår budskapets betydelse för en framgångsrik valkampanj.

Obamakampanjen började tidigt i höstas att tala om Romneys “lack of core”. Påståendet syftar på att han byter åsikt ofta, att han inte står för det han säger. Men uttrycket förmedlar även att Mitt Romney är girig och saknar hjärta!

Häromveckan kan man säga att Obama började sin omvalskampanj på en lunch med den amerikanska pressföreningen. Så här kritiserade han republikanernas budgetförslag:

This congressional Republican budget is something different altogether.  It is a Trojan Horse.  Disguised as deficit reduction plans, it is really an attempt to impose a radical vision on our country.  It is thinly veiled social Darwinism.  It is antithetical to our entire history as a land of opportunity and upward mobility for everybody who’s willing to work for it; a place where prosperity doesn’t trickle down from the top, but grows outward from the heart of the middle class.  And by gutting the very things we need to grow an economy that’s built to last — education and training, research and development, our infrastructure — it is a prescription for decline.

Obama aktiverar här tankar och känslor om hjärtat och stärker bilden av att samhällsutvecklingen handlar om människors hjärta, om empati och om att värna varandra.

Budskapet är tydligt, republikanerna vill fortsätta politiken för de rika. De förstår inte att landets välstånd växer från den amerikanska medelklassens hjärta. En hjärtlös politiker kommer inte kunna genomföra det som krävs för att ekonomin, och människorna, ska växa. Real Clear Politics ställer rätt fråga

All of which raise a question: What if it’s not Mitt Romney who lacks “a core,” but our politics?

men missar kopplingen till Obamas kampanjstrategi. Obama tar upp just Romneys hjärtlöshet för att det är en av den amerikanska politikens stora svagheter just nu, att den inte ser människorna. I motsats till denna hjärtlöshet finns Barack Obama, mannen med världens största hjärta och en politik som säger sig värna om människorna.

Att etablera denna idé och göra den till grunden för presidentvalet är strategi från Obama och Axelrod, att lyfta de egna styrkorna, motståndarens svagheter och att visa kopplingen till samhällsutvecklingen. Räkna med att Obamakampanjen kommer koppla Romneys skiftande positioner till hans girighet och hjärtlöshet så ofta de kan. Om inte Mitt Romney snabbt kan etablera ett annat samtal i media så kommer valet i höst att avgöras av vem som har störst hjärta.

Santorums avskedstal

NYTimes FiveThirtyEight – Romney’s ‘Empathy Gap’
Washington Post – Barack Obama’s Empathy Edge
Rasmus Lenefors – It’s getting interesting
Johannes blogg – No one really wants him

Hans lilla gröna – Religiösa dårar ska inte ha kärnvapen