Etikett: kommunikation

Hur ser vi ut egentligen?

Så här såg Miljöpartiets bilder och affischer ut i valet 2014; problem, text och politiker:

Då är det sånt som människor associerar med Miljöpartiet. Och lösningen är lika enkel. Istället för problemen måste vi visualisera det samhälle vi vill skapa. Färre smältande isberg, mer frisk luft, frisk natur, människor, gemenskap, empati, förnybar energi

gronare-varld

Hur man stoppar Jan Björklund

Jan Björklund dominerar skolpolitiken i Sverige. För många är han likafullt ett obegripligt fenomen. Trots att han använder de enklaste argumenten och trots att nästan all pedagogisk forskning visar att han har fel och trots att vi lever i ett utvecklat samhälle där sånt som jämställdhet står högt på agendan så kan han obehindrat driva en stock-konservativ politik för skolan. Han hade kunnat vara skolminister 1910.

Så vad gör vi? Hur stoppar vi Jan Björklund? Jo vi gör som med all politik, vi aktiverar ett annat synsätt!

I politisk diskurs är synsätt och värderingar viktigare än sakfrågor. En politiker som kan kommunicera sitt synsätt till människor kommer alltid att vinna över en som bara förmedlar sakpolitik! Varför? Jo den får  folk att tänka på samma sätt som den själv, att göra samma antaganden och att betona samma frågor.
Ronald Reagan är ett exempel på detta. När man gjorde mätningar om hans politik så visade de att få höll med honom i sak men att de flesta ändå ville rösta på honom. Man kände tillit till honom, han var sig själv och uttryckte sina värderingar tydligt.
Jan Björklund är på vissa sätt lik Reagan. Han uttrycker ett synsätt väldigt väl och han tror på det han säger. Skolan ska, ur ett konservativt perspektiv, handla om

  • auktoritet
  • disciplin
  • kontroll

Om man läser sina läxor, det vill säga om man disciplinerar sig, så förtjänar man en belöning, ett högre betyg. Bestraffning och belöning är centrala i Björklunds syn på skolan.

I motsats till den konservativa skolan finns ett progressivt synsätt. Elevers förmåga och möjlighet till

  • självbestämmande
  • samarbete
  • kommunikation

är tre värderingar som den progressiva skolan bygger på. En metafor för att beskriva detta, som jag lekt lite med, är tågluffning. På tågluffningen sätter man upp mål, planerar för resan dit och kommunicerar med människor.

Men för att återgå till saken, hur stoppar man Björklund? I en debatt brukar han kritisera all diskussion som inte berör ordningsfrågor. Han säger att det är frågor för experterna, för lärarna. Så här svarar man då:

Det är inte en fråga om expertis, det handlar om värderingar! Om man tycker att auktoritet, disciplin och kontroll är det som ska prägla skolpolitiken ja då ska man ta upp betyg och ordningsfrågor. Men om man värderar elevens självbestämmande, samarbets- och kommunikationsförmåga, ja då är det helt andra frågor som behöver lyftas i skoldebatten. Då ska vi prata, inte om vår betygsättning av elever utan om elevers förmåga att utvärdera sitt eget arbete, att lära sig av sina misstag. Då ska vi prata om träning i samarbetsfärdigheter så att grupparbeten en gång för alla verkligen är ett arbete som hela gruppen deltar i. Och då ska vi prata om vad skolan kan göra för att stärka elevernas förmåga att kommunicera med varandra och med omvärlden. Vad är viktigt för att klara sig i dagens samhälle och vad kommer bli viktigt i framtiden? Låt det avgöra vad vi ska diskutera och vad vi ska överlåta till experter.

När han tar upp betyg i fyran kan vi kontra så här:

De flesta är nog överens om att vi har alldeles tillräckligt med betyg i svenska skolan, det är det enda vi pratat om i snart tio år. Det finns andra frågor som är mycket viktigare för att utveckla skolan men det finns faktiskt ett betyg som skulle bidra till en bättre skola.
Förmågan att utvärdera och bedöma egna insatser är något som värderas högt i arbetslivet och som hjälper människor både på jobbet, hemma och när vi deltar i samhällsaktiviteter. Skolans uppgift är att stärka eleverna så att de är fria att bestämma över sig själva och Folkpartiets skola klarar inte av det. Den fostrar en hel generation att ta order från en överhet, lyda blint och inte tänka själva. Vi vill införa ett nytt betyg, där eleven bedömer sina egna insatser, dokumenterar utförligt, analyserar sitt arbete, konstaterar vad som gick bra och dåligt och funderar kontinuerligt över förbättringar.

Ett konservativt synsätt

Svenskarnas syn på människan och samhället har förändrats.

Vi söker oftare än förut individuella lösningar på våra problem. Vi har lättare att förstå skattelättnader än skatteinvesteringar. Vi misstar stelhet för stabilitet. Kort sagt, vi har fastnat i ett konservativt synsätt.

Under Fredrik Reinfeldts tid som partiledare för moderaterna har fler svenskar anammat partiets traditionella värderingar. Fler människor använder moderaternas språk och diskuterar deras frågor.

De främsta orsakerna till förändringen är att moderaterna lyckats så bra med sin politiska kommunikation och att man lyckats aktivera folkpartiets, centerns och kristdemokraternas konservativa sidor. Alliansens politik i allmänhet, och moderaternas politik i synnerhet, är inramad utifrån konservativa värderingar. Några exempel:

  • Utanförskap handlar om individens disciplin och att man hamnar utanför samhället och välfärden om man inte disciplinerar sig. Individen har ansvaret.
  • Ordning och reda i skolan handlar om auktoritet; om skolans och samhällets makt över eleverna.
  • Betygsfrågor handlar om vuxenvärldens kontroll av elevernas beteende.
  • Att värna de offentliga finanserna betyder att statliga utlägg är ett problem och att det behövs någon som skyddar pengarna.
  • Konservativ rättvisa innebär inte att alla som väntar på sin tur får del av kakan, utan att alla startar på samma plats i tävlingen.
  • Att rösta på regeringsalternativ istället för partier handlar om att makten ska finnas hos en stark auktoritet.
  • Att utge sig för att vara det statsbärande partiet kommunicerar den starka auktoritetens betydelse.

Inramningen av allianspolitiken utgår ifrån berättelser om individuellt ansvar, om en farlig värld som bör skötas av ordningsmän och om straffets avgörande roll för människors beteende.

Det konservativa synsättet följer en logik.

  • Vi lever i en farlig värld.
  • För att skydda oss behöver vi en stark auktoritet; någon (eller något) som står med båda fötterna på jorden.
  • För att bli en stark auktoritet krävs enligt detta synsätt disciplin; att man kan bemästra sina känslor och stå emot lockelser och påtryckningar.
  • Bestraffning, eller hot om bestraffning, är det viktigaste metoden för att utveckla människors disciplin.

Moderatpolitik, ny och gammal, följer den konservativa logiken och man har lyckats få med de andra allianspartierna på sitt synsätt. Alliansens profilfrågor utgår ifrån att en stark ledning avgör vad som är bra för folket och förser dem med detta. Kontrollen över systemet finns alltså hos en auktoritet, inte hos medborgarna. Exempel:

  • Sjukförsäkringen
  • FRA-lagen
  • Ordning och reda i skolan
  • Energifrågor

Frågorna symboliserar de värderingar man vill representera, framförallt tron på en stark ledning.

Fredrik Reinfeldts offentliga profil är utformad för att skicka rätt signaler. Hans person och beteende symboliserar stark svensk auktoritet. Han är intelligent och lyssnande, han verkar ganska vanlig, han tänker på Sverige först, han vet att han har rätt och han tappar inte fattningen. Om partimedlemmar ifrågasätter eller protesterar mot ledningens beslut så kanske Fredrik Reinfeldt lyssnar och tar del av kritiken. Men besluten är hans och det är han som avgör hur frågan hanteras.

Inom Alliansen är det partiledningarna som bestämmer hur politiken ska drivas, det sker inte på gräsrotsnivå eller genom medlemsomröstningar. (I Folkpartiet och Centern har partiledningens attitydförändring lett till en hel del frustration. Till exempel fick Maud Olofsson mycket kritik när hon fattade beslut över medlemmarnas huvuden i kärnkraftsfrågan och i FRA-frågan, medlemmar som såg Centern som ett folkrörelseparti.) Medlemsaktivitet handlar, ur ett konservativt perspektiv, om att genomföra ledningens direktiv, det handlar inte om medlemmarnas egna åsikter eller synsätt.

Individen är ny huvudperson i den svenska samhällsdiskursen. Vi hör ofta ord som rättvisa och utanförskap men orden har fått en ny innebörd. Moderaternas politik handlar om auktoritet, lydnad, disciplin och konkurrens. Under Fredrik Reinfeldts ledning har partiet fått stort genomslag med sin kommunikation och det svenska folket använder allt oftare det konservativa ramen när vi resonerar om världen och samhället.

Relaterat