Från tävlingskultur till samarbetskultur

Vi måste ändra människors synsätt så att den normala metoden för att lösa problem är samarbete. Istället för den amerikanska tävlingskulturen behöver vi ett konstruktivt synsätt som bygger på människors kärlek till varandra.

Tävlingskultur

Varje dag fylls du med nyheter och berättelser om konkurrens och konflikt. I idoltävlingar på TV, i politiken där  ”målet är lägst arbetslöshet i EU” och i alla tips på hur du bäst klarar dig i en farlig värld (gå ner i vikt). Tävlingskulturen gör avtryck överallt.

Västerländsk kultur genomsyras av konfliktperspektiv. Majoriteten av alla filmer och tv-serier som visas och nyheter som rapporteras utgår ifrån en motsättning, ett bråk eller parter som är oense.

Vi blir det vi tänker på och just nu tänker vi väldigt ofta på tillvaron som en tävling. Problemet är att det tränger ut andra idéer och värden, till exempel samverkan och gemenskap.

Så länge tävling och konflikt är samhällsnorm kommer vi ha svårt att få till konstruktiva samarbeten och vår strävan efter demokrati får kämpa i uppförsbacke.

Samarbetskultur

Vi har ett ansvar som medborgare att möta denna situation och vända tävlingskulturen till något som känns rätt innerst inne och som bättre uttrycker det vi tror på, en samarbetskultur med grund i kärleken mellan människor.

Precis som de konservativa i USA på sjuttiotalet startade ett långsiktigt arbete för att ändra människors attityder måste vi lägga grunden för framtidens demokrati.

Konservativa politiker, ekonomer och tänkare har ägnat sig åt att förändra människors synsätt på bred front. Englands premiärminister Margaret Thatcher uttryckte det så här 1981

”Economics are the method; the object is to change the heart and soul.”

Vi måste också sträva efter att ändra människor i själ och hjärta. Målet är att göra samarbete till norm, att människor ser på samarbetslösningar som det normala, som utgångspunkten i sin vardag.

Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pappaledighet.jpg

Det finns många medel för att nå detta mål, till exempel berättande i filmer, böcker, serietidningar och teaterpjäser. Även våra handlingar och beteenden skickar tydliga signaler och förändrar människor inombords. En föräldraledig pappa aktiverar empati hos alla han möter.

Samarbetskulturens logik är att koppla ihop istället för att dela upp och att synliggöra hur vår värld hänger ihop istället för att fokusera på uppdelningarna.

Leva som vi lär

Ett bra sätt att bidra till samarbetskulturen är att agera med kärlek, för gemenskap och samarbete, att leva som vi lär. Här är två exempel där vi är vana vid tävling och konflikt men som inte nödvändigtvis behöver vara så.

Hela havet stormar

Bildlicens: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:OCP_Musical_Chairs.jpg

Samarbete kan se ut på många sätt. På barnkalaset kan Hela havet stormar förvandlas till en samarbetsövning. Istället för att en person åker ut efter varje runda tas en stol bort men alla deltagare fortsätter leken och hjälper varandra att få plats på, under, bredvid, runt kvarvarande stolar.

Kishōtenketsu

Kishōtenketsu är en berättarmodell som bland annat används i japanska mangafilmer och som inte automatiskt inbegriper en konflikt. Här är ett exempel från The significance of plot without conflict

Alltså

Vi måste ändra människors synsätt så att den normala metoden för att lösa problem är samarbete.

Konkurrens är enkelt men samarbete fungerar

För att samarbete ska fungera krävs att parterna agerar öppet, med tillit och med avsikten att ta ansvar inte bara för sig själv utan för varandra.

Sverige har en 100- årig tradition av samarbeten, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi knyter samman små grupper, individer som delar intressen, organisationer som företräder många och länder som vill samarbeta trots att de inte alltid strävar åt samma håll som oss.

Skillnaden mellan den svenska samarbetskulturen och internationell politik år 2016 är att vårt fokus ligger på det öppna samarbetet medan större aktörer endast ser till det egna intresset. Nato är ett bra exempel, en grupp länder som agerar utifrån rädsla och som inte klarar av att samarbeta, som faller tillbaka på idén om konkurrens. Nej Nato är inget samarbete, det består av en ledare och en grupp följare som givit upp tanken på självbestämmande och friheten att själv skapa sitt samhälle.

Samarbete är svårt, mer komplext än att bara se till den egna viljan. Samarbete kräver tålamod, lugn och saklighet. Sverige har en utvecklad och sofistikerad samarbetskultur som gör oss starkare, snabbare och väl anpassade till det moderna samhället.

Vi kan, och borde, samarbeta mer. Genom att koppla lokalsamverkan på olika orter, nationella satsningar, bidrag till allmännyttan och medvetet företagande kan vi etablera en samarbetskultur för 2000- talet. Vi borde utveckla användningen av internet som samarbetsverktyg och betona gemensamma värden som stärker och skyddar oss alla.

Nato en fråga om frihet och självbestämmande

Vi lever i en rörlig värld där värden som frihet, flexibilitet och självbestämmande avgör hur ett land och ett folk kan utvecklas och växa.

25 debattörer argumenterar idag för ett svenskt Nato-medlemskap på DN Debatt. Huvudargumentet för ett medlemskap är, enligt dessa, att det tjänar Sveriges intressen.

”Vi skulle få ett avsevärt ökat internationellt inflytande på alla de säkerhetspolitiska frågor som berör oss, och vi skulle äntligen framgångsrikt kunna genomföra det som den nuvarande regeringen redan vill: ett djupgående försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete med de nordisk-baltiska länderna och USA. Till skillnad från vad som nu planeras skulle detta samarbete även gälla kris- och krigstid, vilket är en avgörande skillnad till det bättre.”

Märk att dessa argument är taktiska, inte strategiska. Fördelarna handlar om sånt som hjälper oss agera utifrån antagandet att konkurrens är bästa strategi.

Men strategin är feltänkt och svag. Den skapar motsättningar och minskar viljan att samarbeta med Sverige.

Strategin minskar vår frihet att agera och vår möjlighet till självbestämmande.

Allmän värnplikt och lokala samarbeten ger ett bättre resultat

Frihet och självbestämmande är även de starkaste argumenten för att återinföra allmän värnplikt och etablera relativt sett mindre samarbeten till exempel med de nordiska länderna. Då maximerar vi vår säkerhet, handlingsfrihet och vår anpassningsförmåga i en rörlig värld.


Läs även Ulf Bjereld som kritiserar fem argument för medlemskap som inte håller.

DN Debatt 20160110: ”Vår alliansfrihet bidrar till stabilitet i norra Europa”

DN 20160111: Sverige och Danmark ingår försvarsavtal