Varför eldar Donald Trump på konflikten med Kina?

Varför eldar Donald Trump på konflikten med Kina? Redan innan den nyvalde presidenten börjat sin ämbetsperiod har han provocerat den kinesiska regimen flera gånger. Beteendet verkar fullkomligt vansinnigt om man tänker att syftet är att nå lugna och trevliga relationer mellan länderna.

”Torbjörn Petersson: Trumps telefonsamtal kan starta diplomatisk kris”

Men Donald Trump har knappast som mål att minska internationella konflikter. Precis som tidigare presidenter kommer hans utrikespolitik vara inriktad på att stimulera den amerikanska vapenindustrins försäljning. Det som händer nu är ett försök att skrämma den amerikanska allmänheten för att legitimera en ökning av USAs vapenarsenal och investeringar i den amerikanska vapenindustrin. Så  fungerar det militärindustriella komplexet. Vapenförsäljning är kärnan i USAs utrikespolitik.

Donald Trump agerar genomtänkt och förutsägbart

Den röda tråden i Donald Trumps beteende är konservativ moral. Precis som George W Bush är Donald Trump mer förutsägbar än han verkar. Både Bush och Trump ser på världen med ett konservativt synsätt som utgår ifrån konservativ moral.

The Conservative Agenda

Conservative philosophy has three fundamental tenets: individual initiative, that is, government’s positive role in people’s lives outside of the military and police should be minimized; the President is the moral authority; and free markets are enough to foster freedom and opportunity.

The conservative vision for government is to shrink it – to “starve the beast” in Conservative Grover Norquist’s words. The conservative tagline for this rationale is that “you can spend your money better than the government can.” Social programs are considered unnecessary or “discretionary” since the primary role of government is to defend the country’s border and police its interior. Stewardship of the commons, such as allocation of healthcare or energy policy, is left to people’s own initiative within the free market. Where profits cannot be made — conservation, healthcare for the poor — charity is meant to replace justice and the government should not be involved.

Genomtänkt och begripligt

Både Donald Trumps och George W Bushs agerande är begripligt och genomtänkt, inte kaotiskt och oförutsägbart. Och ja Donald Trumps presidentskap kommer försvaga den amerikanska demokratin. Men även om det driver samhället i en odemokratisk riktning så syftar det inte till att instifta diktatur.

Donald Trump är en del av den konservativa rörelsen som har stora mål och utförliga planer. Att presentera sig som outsider, som folkets kandidat gentemot etablissemanget är en taktik för att öka stödet för konservativ politik. Det handlar till exempel om att ta bort hinder för de stora företagen, sånt som miljöskydd eller arbetarrättigheter, att genomföra stora skattesänkningar och satsa på militär upprustning. De planerna borde allmänheten känna till och fokusera på, inte idioten Donald Trump, hans galna frisyr eller vansinniga utspel.

För de som minns reagerade vi alla på samma sätt med George W. Bush, han läste inte tidningar, kunde inte stava, George W Bush falls off a Segwaysnubblade med en Segway och garvade som ett fån. Blicken riktades mot personliga detaljer och galna händelser. Samtidigt lyckades George W Bush erövra stora konservativa landvinningar:

    • Centralizing power within the executive branch to an unprecedented degree
    • Starting two major wars, one started with questionable intelligence and in a manner with which the military disagreed
    • Placing on the Supreme Court two far-right justices, and stacking the lower federal courts with many more
    • Cutting taxes during wartime, an unprecedented event
    • Passing a number of controversial bills such as the PATRIOT Act, the No Child Left Behind Act, the Medicare Drug bill, the Bankruptcy bill and a number of massive tax cuts
    • Rolling back and refusing to enforce a host of basic regulatory protections
    • Appointing industry officials to oversee regulatory agencies
    • Establishing a greater role for religion through faith-based initiatives
    • Passing Orwellian-titled legislation assaulting the environment — “The Healthy Forests Act” and the “Clear Skies Initiative” — to deforest public lands, and put more pollution in our skies
    • Winning re-election and solidifying his party’s grip on Congress

från George Bush Is Not Incompetent.

Vi kan förvänta oss liknande förändringar med Donald Trump som president. Därför har vi all anledning att  läsa mellan raderna i hans agerande och bättre förstå administrationens ambitioner.

Vad borde media uppmärksamma

Som många politiker spelar både George W Bush och Donald Trump teater inför journalister och allmänhet.

Som ung politiker var George W Bush en rapp debattör men förlorade val tills han lärde sig att agera ”folkligt”. Hans folklighet var en medveten insats, en taktik för att folk skulle kunna identifiera sig med honom och för att rikta medias uppmärksamhet åt fel håll. Man kan säga att den här videon visar Bush före och efter träning i folklighet.

Donald Trump agerar också folkligt och lösryckt när det behövs men han har tänkt igenom helheten mer än vad han ger sken av. Att vara enkel och folklig är en fördel i politiken, inte ett problem som många liberala kommentatorer tror. Att framstå som korkad eller simpel men med en tydlig moralisk agenda är ett effektivt verktyg för att vinna väljarnas stöd men även för att vilseleda allmänheten och styra uppmärksamheten bort från frågor och perspektiv som inte har stöd hos folket. Om något borde Donald Trumps beteende fungera som varningsflagg att han vet vad han håller på med, han agerar på sätt som döljer sånt han inte vill att folk ska tänka på och att media uppmärksammar.

Ett exempel är muren mellan USA och Mexiko. Vad tänker vi inte på när Trump twittrar om muren? Vi tänker inte på att USAs agerande i handelsrelationen med Mexiko har försvagat den mexikanska ekonomin, sänkt lönerna för mexikanska arbetare och gjort det svårare att leva i Mexiko. Översatt till konservativ moral: egennytta och fri konkurrens!

Mobilisering

Trump har redan gjort utspel som bekräftar bilden av beräknade och genomtänkta åtgärder.

En av de första offentliga åtgärderna som Donald Trump gjorde efter valet var att presentera sin stabschef Reince Preibus, en person stöpt i det republikanska etablissemanget. Preibus presenterades tillsammans med högerextremisten Steve Bannon som utnämndes till chefsstrateg. Att presentera de två utnämningarna samtidigt dämpar anhängarnas kritik för att ta in någon från etablissemanget samtidigt som Donald Trump rekryterar en person som kan realisera politik, som kan kohandla och bearbeta kongressen. Notera mediereaktionen, 100% fokus på utnämningen av Bannon.

Långt innan hans presidentskap har börjat tar Donald Trump upp en sakfråga, han föreslår ett stopp för lobbyister i Vita huset. Varför? Framförallt handlar det om att hålla ryggen fri, att hans egna företag och samarbeten ska undgå omfattande granskning, men det är även ett budskap till väljarna att han kommer agera för folket, mot etablissemanget. Förslaget innehåller en mängd luckor för att kunna ta in de personer som Donald Trump är intresserad av.

Update 2016-12-06: Trump’s Taiwan phone call was long planned, say people who were involved

Den röda tråden här är att Donald Trump vet att han behöver folkets mandat i framtiden, till exempel för att rättfärdiga tveksamt agerande gentemot press och rättssystem och givetvis för att bli omvald om fyra år.

Utrikespolitik

USAs utrikespolitik har fungerat på i stort sett samma sätt de senaste femtio åren och det har handlat om USAs egennytta, att kontrollera det som krävs för att skydda det amerikanska maktinnehavet och friheten att agera som man vill. Ur ett konservativt perspektiv är det moraliskt rätt.

Utan att bli för konspiratorisk, vapenindustrin verkar ha ett grepp om amerikansk utrikespolitik och det vore förvånande om Trump skulle agera annorlunda än tidigare presidenter.

Sammanfattningsvis

Donald Trump agerar enligt en tydlig konservativ moral. Agerandet är genomtänkt men viktiga händelser sker ofta under radarn. Offentligt agerar Donald Trump utifrån USAs egennytta vilket kommer prägla hans presidentskap. Donald Trump vet vad han gör.

Referenser

George Lakoff: Understanding Trump

Varför har vi ett samhälle?

Varför har vi ett samhälle? Det är frågan man bör ställa när Moderaternas chefsstrateg argumenterar för en stark stat.

Per Schlingmanns argumentation syftar till att etablera en debatt på konservativa villkor och jag önskar att Socialdemokraterna för en gångs skull kunde överlåta den debatten till någon annan, men sannolikheten att det ska hända är tyvärr väldigt liten.
Genom att diskutera huruvida Sverige borde ha en stark eller svag stat accepterar man dels ett kvantitativt synsätt, en linjär funktion, vilket utestänger annan diskussion. Dels accepterar man att statsperspektivet är huvudsak, att statens roll är det väsentliga. Medborgarnas roll är underordnad, den fungerar som en följd av statens roll, som en följd av auktoritetens roll. Medborgarna är barn till den vuxna staten. Följden blir att resonemang som utgår ifrån statens auktoritet känns mer begripliga och logiska medan medborgarnas inflytande över staten känns mindre viktigt, till och med lite konstigt.

Istället för att diskutera med Moderaternas inramning kan man ha medborgarna som utgångspunkt och se på frågorna ur ett folkstyreperspektiv. Då ställer man frågor som:

  • Varför har vi ett samhälle?
  • Hur organiserar och driver vi samhället effektivt?
  • På vilka sätt kan vi stärka och skydda varandra?
  • Hur kan vi se till att demokratin håller den kurs vi anger?

Medborgarna är utgångspunkten och staten underordnad, den är vårt verktyg för att samhället ska fungera, för att stärka och skydda både oss själva och varandra.

Per Schlingmann börjar alltså i fel ände när han diskuterar statens roll vilket inte är så konstigt, han ser på världen med konservativa ögon och värderingar vilket handlar just om den starka auktoriteten.

Arbetslinjen

Arbetslinjen handlar inte om ett visst antal arbeten. Det insåg jag idag när jag funderade över vad som är ramens huvudpoäng. Arbetslinjen kan metaforiskt ses som en tallinje där vi antingen har fler arbetande eller färre.

Inbyggt, men dolt, i denna ram är ett synsätt, en logik:

  1. Antalet arbetande är det som är betydelsefullt.
  2. Samhället ska ägna sig åt antalet arbetande, inte något annat!
  3. Allt annat än antalet arbetande, till exempel god arbetsmiljö och hög lön är belöningar.
  4. Den som disciplinerar sig och arbetar blir belönad.
  5. Varje individ har ansvar för att arbeta och disciplinera sig.
  6. Individer får själva ta konsekvenserna av sina prestationer, både positiva och negativa konsekvenser.
  7. Om samhället till exempel lägger sig i hur arbetsmiljön ska utformas eller sköter löneförhandling åt en individ så tappar personen incitament att anstränga sig.

Allt detta är införstått!! När Anders Borg säger att arbetslinjen är framgångsrik så är det detta han syftar på, inte att den minskat arbetslösheten, det har den inte. När Fredrik Reinfeldt hävdar att vi inte har massarbetslöshet så bygger även han sitt resonemang på denna logik.

De menar att samhällets utveckling går i rätt riktning, att vi rör oss mot en arbetsmarknad där varje människa konkurrerar med alla andra om att göra karriär, att samhället ska bygga på prestation och belöning eller frånvaron av båda.

Av dessa anledningar ska vi, enligt den konservativa logiken, bara bry oss om antalet arbeten och undvika att utforma det samhälle och den arbetsmarknad vi tror är bäst. Utformningen av arbetsmarknaden ska ske via en marknad där det råder konkurrens.

Arbetslinjen liknar Förbifart Stockholm. Staten ska inte ägna sig åt stadsplanering utan endast se till att människor kan ta sig dit de vill. Sedan är det medborgarnas ansvar att välja var de bor och att ta konsekvenserna av det valet.

Arbetslinjen innebär att staten/medborgarna endast ska se till att det finns vägar till arbete men inte ägna sig åt utformningen av arbetet. Arbetsmiljö, arbetsvillkor, facklig representation, löneförhandling och arbetsskador är exempel på sånt arbetslinjen utelämnar och det är poängen.

Arbetslinjen är konservativ politik!

Gröna bloggar om arbetslinjen

SCHLAUG.SE – Grön revolt – eller kanske snarare ärofyllt återtåg till grön politik…?

Hållplats Hådén – Vad säger karln?

Hållplats Hådén – Miljölinjen vs arbetslinjen

Sveriges mest konservativa debattör har mage att kalla sig liberal

Dagens Nyheters tidigare chefredaktör, Hans Bergström, skriver på DN Debatt om den svenska skolan. Jag tror inte man kan komma så mycket närmare en helt konservativ skola än den han förespråkar i debattinlägget:

“Viktigast av allt i skolan är dock rektorerna och lärarna. Hela inriktningen från 1968 och framåt blev att sänka deras auktoritet, status och löner. I det nya samhället skulle alla vara ”du”. Ingen vuxenauktoritet skulle få finnas. Rektorer som ingripit för att skapa ordning har under dessa år regelmässigt tagits i örat av skolmyndigheterna. Krav på ansträngning ansågs reaktionärt. Betyg skulle bort. Alla symboler för framgång och erövrad kunskap – som studentexamen och beteckningen ”lektor” för lärare med doktorsexamen – skulle avskaffas.”

Denna utveckling drevs, enligt Hans Bergström, på av Socialdemokraterna trots att 68-rörelsen på många sätt faktiskt var en reaktion MOT partiets politik (tack till Martin Moberg för länken). Skolpolitiken är fortfarande ett exempel på Socialdemokraternas konservativa sida.

Hur skulle en progressiv skolpolitik se ut?

Alfie Kohn, en känd amerikansk pedagog har skrivit mängder om detta. I korthet skulle skolan handla mer om elevernas förmåga och möjlighet till självbestämmande, deras samarbetsförmåga och om öppen kommunikation mellan elever, lärare och samhället i stort. Betyg skulle nog inte diskuteras speciellt ofta, möjligen elevernas förmåga att bedöma och utvärdera sitt arbete.

Avslutningsvis

Att en så konservativ person som Hans Bergström kunnat arbeta som chefredaktör för en ledarredaktion och tidning som kallar sig oberoende liberal säger en del om tidningens inflytande över folks tänkande. Att han undertecknar inlägget med epitetet “liberal debattör”  bekräftar och understryker hyckleriet som Dagens Nyheter ägnar sig åt.

Klart privata företag ska ha frihet från insyn, de är ju privata!

Ord och ramar styr vårt tänkande. En man som förstod hur man kan använda detta var Edward Bernays, Sigmund Freuds systerson. Det är Edward Bernays som är skyldig till att omvandla ordet propaganda till public relations, att människor under flera decennier associerat cigaretter med potens och att USA har haft folkligt stöd för en mängd invasioner och attacker. Det är hans verk som ligger till grund för att företag verkar i just den privata sektorn, inte den utvecklade, den fristående eller den slutna sektorn.

Att associera företag med ett ordet privat får omfattande konsekvenser för hur människor tänker. Privatramen aktiverar bland annat tankar på

  • att få vara för sig själv, frihet från insyn
  • att få vara sig själv
  • lugn och ro
  • något man gör på egen hand, inte med andra
  • att detta är positiva kvaliteter

Följden blir att när vi talar om privata företag så aktiveras alla dessa tankar och känslor och de kopplas till företag. De flesta människor känner då undermedvetet att det är normalt att företag ska

  • ha frihet från insyn
  • skötas utan inblandning från andra
  • konkurrera, inte samarbeta

vilket alltså är 100% konservativ moral. Varje gång någon talar om privata företag förstärks denna bild i människor och det känns mer och mer normalt att det är så företag ska fungera.

Andra inlägg om privat:

Moderatgubben

Carl BildtKonservatismens stora svaghet är att den är stel. Ha det i bakhuvudet så förstår du bättre varför moderaterna beter sig som de gör.

Moderaterna är som en gammal gubbe. Han håller fast i pengarna och köper aldrig något annat än tio kilo smör på rea, han tänker att han sparar fast han vet inte riktigt varför, han vill att ungarna i skolan sitter ner och håller tyst, “som på min tid”, han ser välfärd som ett substantiv, ett piller man kan köpa på apoteket eller plomben som tandläkaren fixade och han drömmer aldrig om vad han ska hitta på de kommande åren.

Problemet för moderaterna är att folket valt gubben och han ska stå till svars inför folket, annars riskerar han att bli utslängd och stelna för gott. Därför har han börjat snacka om sånt som får honom att verka yngre och mer vital, ibland nästan atletisk, som en människa som rör på sig. Han snackar om allt som rör på sig, trots att han själv satt sig för att vila på rullatorn.
Tänk på den gamle gubben när moderaterna säger “reformlandet Sverige” eller när de ljuger och säger att de var med och införde den fria rösträtten (som stimulerar till rörelse i samhället), och tänk på den stele gubbjäveln när Anders Borg talar om partibidrag och försöker få det att framstå som att partiet är för transparens och öppenhet, när han egentligen vill drämma igen dörren för alla som knackar på, han tänker att ingen ska komma in och bestämma hur jag ska använda mina pengar. Tänk på moderatgubben som inte kan föra ett samtal (inte ens på Twitter) utan mässar på om hur jävliga ungdomarna blivit.
Tänk på moderatgubben som somnat i fåtöljen, med kiss i brallan och som aldrig aldrig aldrig kommer att lägga pengar på att laga toalettdörren eller gå med på att byta stammarna i föreningen, hyran kommer ju höjas med tolv öre och när jag var liten var det mycket pengar se.

Och visst är det fint med någon som verkar ha fått tillbaka livslusten, någon som sakta jäktar ut till bänken på torget och ställer frågor till förvånade ungar som passerar. Men konservatismen har inte kommit tillbaka för att stanna, det konservativa Sverige stelnar och ingen livsgnista i världen kan rädda den för dess grundproblem är stelhet och människor vill röra på sig.

Brottsprovokation handlar om individens disciplin

Magnus Ljungqvist nämner regeringens förslag att poliser ska få utföra brottsprovokationer. För oss som ser världen ur ett progressivt perspektiv är detta förslag helt absurt. Vår syn på rättssamhället bygger på rättvisa och att alla människor är lika inför lagen.

Brott handlar först och främst om systemeffekter, till exempel att ökad brottslighet beror på hög arbetslöshet och svaga skyddsnät för medborgare. För att minska brottsligheten måste vi alltså få ner arbetslösheten och förbättra skyddsnäten för alla medborgare.

Ur ett konservativt perspektiv är brott en fråga om individens disciplin. Om du inte skärper dig och tränar dig stark, ja då förtjänar du inte framgång. Om du inte kan motstå att utföra ett brott så förtjänar du en bestraffning, oavsett omständigheterna kring brottet. Sakfrågan handlar om att få fram bevis för brott som begåtts tidigare men bygger på en moral som gäller oavsett när brottet utförs. Man tror att det bästa samhället bygger på individens disciplin och att bestraffning och hot om bestraffning är de bästa metoderna för att få folk att skärpa sig.

Moralen är densamma som i frågan om utanförskap, om du inte anstränger dig och skaffar ett jobb så förtjänar du att hamna utanför samhället. Utanförskap presenteras som en insats för att hjälpa människor till arbete, och därmed välfärd, men handlar moraliskt om att du förtjänar din lott i livet. Om du inte jobbar så förtjänar du ingenting, oavsett vilka omständigheter du lever under.

En sak som överraskade mig är den svaga inramningen. Jag hade förväntat mig något i stil med utökad brottsundersökning, men tydligen är inte ens den moderata propagandaorganisationen perfekt.
Ordet brottsprovokation aktiverar negativa känslor hos de flesta, det låter som att polisen kommer provocera fram fler brott, punkt. I den gemensamma oomtvistade inramningen av brottsbekämpning ska polisen bekämpa, inte skapa fler brott. Opinionsstödet för frågan kommer vara svagt så länge man använder denna inramning.

Hur debatterar man frågan som progressiv politiker? Som vanligt är det viktigaste att aktivera det egna synsättet och den egna inramningen. Den progressiva ramen handlar om fungerande system, inte om individuella synder. Betona frågor och värderingar som bidrar till ett fungerande rättssystem.

Grunden för ett fritt samhälle med låg brottslighet är ett rättssystem som medborgarna förstår och som är förutsägbart. Ett rättssystem som behandlar alla människor lika skapar tillit.
Att polisen provocerar fram brott skapar ett oförutsägbart rättssystem som minskar människors frihet. Det får många skadliga följder, inte minst att människor slutar tro på rättssystemet, och leder både på kort och lång sikt till ökad brottslighet.

Miljöpartiets viktigaste uppgift

Riksdagsvalet har skapat ett osäkert läge där Alliansen inte får egen majoritet i riksdagen. Fredrik Reinfeldt har tidigare sagt att Miljöpartiet är hans förstahandsval som samarbetspartner till en Alliansregering.

Hur ska Miljöpartiet hantera situationen? Om de väljer att samarbeta så måste rätt frågor hamna i rampljuset. Annars riskerar de att göra svenska folket och sig själva en stor otjänst.

Partiets viktigaste uppgift är att värna sina värderingar, något som ställs på sin spets i en sån här situation. Det finns åtminstone tre metoder som partiet kan använda för att få ut så mycket som möjligt av samarbetet.

1. Värna de egna värderingarna

Man bör ta upp frågor som aktiverar partiets värdegrund. Det handlar om empati, socialt ansvar och människors självbestämmande. Det är den strategiskt viktigaste åtgärden.

Att investera i förnybar energi och energieffektiviseringar i kombination med att lägga ner kärnkraften är ett exempel men det finns många andra frågor att välja bland. Partiet har en hög profil i nätfrågor; att stå upp för det fria ordet och uttrycksfrihet på nätet skulle fungera alldeles utmärkt.

2. Stärk flerpartisystemet

Att samarbeta om frågor där Allianspartierna har olika uppfattning. Man slår in en kil mellan de borgerliga partierna och minskar betydelsen av Moderaternas idé om regeringsalternativ. Det stärker det demokratiska samtalet mellan partier under mandatperioden och inför valet 2014. Av samma anledning är det viktigt att undvika frågor som bygger på konservativa värderingar.

3. Reparera socialförsäkringarna

Att göra det billigare för alla att vara med i a-kassan och att garantera alla vård utifrån behov. Detta är två av de viktigaste komponenterna i den svenska välfärdsmodellen och Alliansen har gjort stor skada mot modellen under förra mandatperioden.

Det strategiskt bästa valet är ett återupprättande av den generella socialförsäkringen vilket uppnår alla tre målen. Det är dock inte en miljöfråga och det blir svårt för partiet att “bara” nöja sig med den.

Genom att driva en effektiv samarbetspolitik, kopplad till de egna värderingarna, kommer Miljöpartiet bidra till ett mer tolerant och dynamiskt samhälle och en majoritet av befolkningen kommer uppfatta samarbetet som ansvarsfullt.