Etikettarkiv: medborgare

Vi (medborgare) behöver en helhetsplan för naturen

Bilden får återanvändas men ej modifieras

Jag har varit medlem i ett antal politiska partier och jobbat på en politisk tankesmedja och genom alla dessa grupper löper en röd tråd. De styckar upp problem i små delar och ta sig an delarna isolerade från varandra på bekostnad av helhetssyn.

Medborgare i Sverige och i andra länder behöver en plan för klimatet som klargör vad som behövs för att avsluta de skadliga utsläppen och sätta naturens kretslopp i rörelse. En plan visar riktningen för vårt arbete och hur det är avgränsat. Vi kan se till helheten oavsett vilka relationer som finns mellan länder. Med en plan kan medborgare påverka partier, organisationer och företag att samarbeta i nätverk över nationsgränser.

En plan visar riktningen för vårt arbete och hur det är avgränsat. Att byta glödlampor till LED eller att ta cykeln istället för bilen kan kännas lönlöst och futtigt när delarna inte är kopplade till större mål. Genom att klargöra alla delar som behövs för att få bukt på utsläppen stärks känslan av att varje steg räknas, ett steg närmare målet, en uppgift mindre att lösa. Med planen ser vi också tydligare vilka delar som är viktigast.

Den globala miljörörelsen har svårt att enas om åtgärder för varje land har sina utmaningar. Men när vi jobbar med idéer finns inga nationsgränser om vi väljer att fokusera på helheten. Oavsett vilka politiska relationer som styr överenskommelser mellan länder kan vi klargöra vad de gemensamma målen och planerna är. Då ser vi lättare hur ett land kan bidra till lösningen även om det gäller åtgärder utanför nationsgränserna. Vi kan se till helheten oavsett vilka relationer som finns mellan länder.
När vi ser helheten kan vi påverka partier och organisationer att samarbeta i nätverk över nationsgränser. Vi kan etablera medborgarsamverkan mellan alla möjliga nätverk, till exempel att agera som konsumenter med krav på ekologiska produktionsmetoder och nollutsläpp i industrin för att vi ska välja just deras produkter.

Vilka åtgärder krävs för att minska de globala kolidioxidutsläppen och få naturens kretslopp att fungera igen? Här är ett utkast (pdf) som en tidigare Greenpeace- chef skrivit med insatser som behövs för att vi ska lösa vår tids stora utmaning:

  • Minska skogsskövlingen globalt med 50%
  • Stäng 1000 kolkraftverk inom fem år
  • Ransonera elektricitet globalt och få igång arbetet med energieffektivisering
  • Bygg om 1000 kolkraftverk med CCS
  • Res ett vindkraftverk eller anlägg en solenergianläggning i varje stad
  • Bygg vind- och solfarmer i  öknar
  • Återvinn och återanvänd begagnade material
  • Ransonera användning av fossildrivna bilar med 50%
  • Förbered för bio-utvecklingen med CCS
  • Halvera flygtrafiken i världen
  • Fånga eller bränn metan
  • Sluta med klimatovänliga proteiner
  • Bind 1 gigaton koldioxid i jorden

Utifrån en sån här lista kan vi dela upp arbetet i mindre delar, synliggöra vilka delar som bör prioriteras och jämföra insatserna med helhetsplanen. Vi behöver en plan för klimatet som klargör hur vi avslutar de skadliga utsläppen och som får naturens kretslopp att fungera igen.

Demokrati är vår aktivitet

Nu bygger vi en bättre demokrati. I Sverige, och i många andra delar av världen, har vi medborgare släppt taget om vår demokrati. Vi låter svagare idéer forma våra liv. Det måste upphöra. Jag arbetar med att skapa det samhälle jag vill leva i, och det borde du också göra.

Aktiva människor är en förutsättning för fungerande demokrati.

Vad kan vi ägna oss åt för att skapa ett bättre samhälle för alla? Vad innebär det att vara en aktiv medborgare? Att rösta var fjärde år, att hjälpa gamla människor över gatan, att betala skatt?

Bilden av den aktiva medborgaren behöver utvecklas. Vi ser ett samhälle som gradvis skadas och där vitala funktioner undermineras med auktoritär dynamit som stöds av en orolig befolkning. I detta läge är varje människas insatser det som gör skillnaden mellan folkstyre och diktatur. Så vad behöver samhället som vi medborgare kan bidra med?

Bättre bild av verkligheten

Sociala medier, TV och tidningar förmedlar en bild av verkligheten som skrämmer många, som framhäver en liten liten del av allt som händer och som undlåter att rapportera den enorma mängd händelser som behövs för att människor ska förstå samhället de lever i.

Vi såg en början på ny rapportering vid millenieskiftet när bloggosfären slog igenom. Mängden bloggar och mängden rapportering påverkade samhällsdiskursen (pdf) i allmänhet och andra medier i synnerhet. Medier förvandlades från ett verktyg för eliter till något som alla kunde forma och påverka. Att en stor mängd människor uttrycker sina känslor, kunskaper och åsikter om en fråga på internet är nytt för att det blir en del av samhällsdiskursen. Tidigare var detta förbehållet en liten, mäktig elit.

Publicering på nätet är ett verktyg som kan skapa en mer nyanserad och detaljrik bild av verkligheten och därmed stärka folkstyret. Ju fler som publicerar desto mer stärker det oss.

När vanligt folk uttrycker idéer blir det svårare för politiker och partier att undvika dem.

Vi använder nätet annorlunda idag, sociala medier har ersatt bloggosfären och egna hemsidor, bidragit med en helt annan sorts debatt och några kvaliteter har tyvärr gått förlorade.

Vi kan underlätta och stimulera publicering på det öppna nätet. Framförallt genom att fler människor skriver om verkligheten som vi upplever den år 2018.

Samarbetskultur

Vad är den röda tråden i detta inlägg? Jo det är samarbetskulturen på internet. Tiden är mogen för samarbete mellan människor, samarbete som  utgår ifrån medborgarna och hjälper allmänheten. Hela världen drömmer om fungerande samarbeten, transnationellt, nationellt, regionalt och lokalt men vi ser inte många exempel på hur dessa samarbeten ska fungera. Folkhemmet realiserade en liknande dröm i en tid som på många sätt liknar vår. Fattigdom i Sverige på 2000-taletOjämlikheten var stor, fattigdomen utbredd, människor försökte lösa sina problem själva och levde med stor oro.

Folkhemmet var en samarbetskultur i ett hierarkiskt samhälle. Men folkhemmet var ett samarbete som passade ett samhälle som inte längre finns.

Bloggar och det öppna internet är vår tids samarbetskultur, som börjar i nätverken och som är en naturlig del av nätverksamhället. Jag tror att bloggen är ett av medborgarens bästa verktyg för att skapa ett bättre samhälle. Så tag klivet in i nätverkssamhället du med, starta en blogg och hör av dig så samarbetar vi!

#Medborgarfunktion, en hashtag för idéer om medborgares roll i nätverkssamhället

#Medborgarfunktion är en hashtag för idéer om medborgares roll i nätverkssamhället. Hashtaggen märker till exempel blogginlägg, tweets eller grafik som beskriver något som medborgare skulle kunna sköta eller borde sköta.

2 exempel på när #medborgarfunktion kan användas

1. FixaMinGata

FixaMinGata är en webbplats där medborgare rapporterar och diskuterar lokala problem, till exempel trasiga gatulyktor eller gropar i asfalten. Internet möjliggör en uppdelning av arbetsuppgifter, där medborgare fungerar som samhällets ögon och myndigheter som samhällets hantverkare. När jag twittrar om FixaMinGata så använder jag hashtaggen #medborgarfunktion.

2. Upptrampade genvägar

Bilden får återanvändas på villkoret att originalkällan anges.

Människor gillar att ta genvägar. Vi ser en snabbare väg till vårt mål och väljer den inofficiella men mer effektiva lösningen. Genvägar är exempel på en #medborgarfunktion, när medborgare varseblir något nytt och agerar på det.

Att vinna en politisk kampanj mot strikt högerpolitik

Bilden får återanvändas på villkoret att du hänvisar till originalet.

”Hur vinner vi ett val mot en stark och skicklig men autokratisk ledare som förstår hur människor tänker?”

Budskap

Människor bryr sig om varandra och tar ansvar för varandra! Det är budskapet.

Aktivera ert synsätt

  • Utgå alltid ifrån det demokratiska synsättet
  • Betona demokratisk moral och koppla den till era sakfrågor
  • Upprepa det demokratiska synsättet och demokratisk moral så mycket som möjligt
  • Bygg en rörelse som upprepar synsättet och moralen

Ett demokratiskt synsätt

Det demokratiska synsättet handlar om att människor bryr sig om varandra. Vi känner varandras känslor och tänker varandras tankar. Vi upplever världen genom varandra.
Vi tar ansvar för varandra, vi agerar utifrån empati och solidaritet och ställer upp för varandra.

Lyft exempel på hur människor bryr sig om varandra.

  • Prata om föräldraledighet och visa bilder på pappor och mammor som tar hand om sina barn.
  • Delta i kooperativ trädgårdsodling, ta hand om växterna och samarbeta för att få trädgården att växa.
  • Samla medborgare till medborgarmöten för att samtala, fråga och svara varandra och få folk att engagera sig och bidra till ett mer empatiskt samhälle.

Ta foton av människor som tar hand om varandra, som bryr sig om varandra och dela fotona med varandra.
Dela framgångsberättelser, exempel på när ni lyckas, som stärker och bidrar till momentum.
Be folk dela med sig av sina upplevelser, i text, bild eller video. Sprid dessa upplevelser till varandra.

Undvik

Undvik att upprepa motståndarens idéer och synsätt. Undvik att nämna något som de tar upp. Glöm dem och ägna er istället åt ert eget synsätt och frågor.

Alltså…

När människor bryr sig om varandra så vinner vi!

Varför har vi ett samhälle?

Varför har vi ett samhälle? Det är frågan man bör ställa när Moderaternas chefsstrateg argumenterar för en stark stat.

Per Schlingmanns argumentation syftar till att etablera en debatt på konservativa villkor och jag önskar att Socialdemokraterna för en gångs skull kunde överlåta den debatten till någon annan, men sannolikheten att det ska hända är tyvärr väldigt liten.
Genom att diskutera huruvida Sverige borde ha en stark eller svag stat accepterar man dels ett kvantitativt synsätt, en linjär funktion, vilket utestänger annan diskussion. Dels accepterar man att statsperspektivet är huvudsak, att statens roll är det väsentliga. Medborgarnas roll är underordnad, den fungerar som en följd av statens roll, som en följd av auktoritetens roll. Medborgarna är barn till den vuxna staten. Följden blir att resonemang som utgår ifrån statens auktoritet känns mer begripliga och logiska medan medborgarnas inflytande över staten känns mindre viktigt, till och med lite konstigt.

Istället för att diskutera med Moderaternas inramning kan man ha medborgarna som utgångspunkt och se på frågorna ur ett folkstyreperspektiv. Då ställer man frågor som:

  • Varför har vi ett samhälle?
  • Hur organiserar och driver vi samhället effektivt?
  • På vilka sätt kan vi stärka och skydda varandra?
  • Hur kan vi se till att demokratin håller den kurs vi anger?

Medborgarna är utgångspunkten och staten underordnad, den är vårt verktyg för att samhället ska fungera, för att stärka och skydda både oss själva och varandra.

Per Schlingmann börjar alltså i fel ände när han diskuterar statens roll vilket inte är så konstigt, han ser på världen med konservativa ögon och värderingar vilket handlar just om den starka auktoriteten.

Vår demokrati

Demokrati bygger på empati, för medborgarna som tar hand om varandra och som tar ansvar inte bara för sig själva utan för sina familjer, för samhället och för sin nation. Statens roll är att tillämpa denna princip på två sätt, genom att skydda och stärka.

Vi agerar tillsammans för att skapa och underhålla vägar och broar, offentliga byggnader och parker, ett utbildningssystem, ett starkt ekonomiskt system, ett effektivt rättsväsende, dammar, avlopp och ett elnät, väderbevakning, ren luft och rent vatten, och så vidare. Folkhemmet är vad vi, folket som bryr sig om varandra, ger till varandra.

Endast ett fritt folk kan utföra de nödvändiga uppgifterna, och endast ett folk som litar på och tar hand om varandra klarar av den uppgiften. Folkhemmet bygger på ömsesidig omsorg och tillit.

Vi delar på uppgifter och verktyg. Vi förser våra barn med bra utbildningar. Vi skyddar varandras hälsa och säkerhet. Vi bygger ett starkt, öppet och ärligt finansiellt system. Vi skyddar de demokratiska institutionerna för att alla som delar detta ansvar ska få uttrycka sin röst om hur ansvaret ska skötas. Detta är vår demokrati.

Bloggar om empati

Livet, Politiken och Världen! – Unga män eller barn som flyktingar – vad är problemet?

Latteliberalen – Bara en liten lort

Parkstugan – Välfärden viktigare än stat och kapital

Den slutna staten

Carema, privatiseringen av Apoteket, skolvalet och den avknoppade bilprovningen, det handlar om kontroll.

När ett företag tar över en tidigare offentlig verksamhet så får det en stor, negativ konsekvens för medborgare, man förlorar kontrollen över verksamheten. Skillnaden mellan privat eller offentlig verksamhet är skillnaden mellan att välja leverantör eller att aktivt utforma verksamheter.

Jag har funderat mycket över det här, varför reagerar jag så starkt negativt på privatiseringar av myndigheter och verk? Vad är egentligen problemet? Det är inte lätt att svara på men nu börjar jag närma mig en förklaring som åtminstone jag själv begriper. Enkelt uttryckt, vi förlorar kontrollen över våra liv.

När valet står mellan två saker, till exempel att välja en skola eller att inte välja den skolan, då har vi väldigt lite kontroll över situationen.

De privatiseringar som genomförts i Sverige de senaste åren präglas av att medborgarna blir av med kontrollen över viktiga delar av sina liv. Resultatet av privatiseringarna blir ironiskt nog inte en mindre stat, det blir en sluten stat, en stat som medborgare har liten kontroll över, en sluten anstalt som tjänar någon annan.

Man kan säga att statlig verksamhet är modern i den bemärkelsen att den utvecklar demokratin, den ger oss möjlighet att delta och bidra, den stärker och skyddar människor och gör oss fria att bestämma över oss själva.

Bloggar om privatisering

Begrundat och plitat – Konkurrensens konsekvenser (i skola och förskola) …

Pesto Silvestri – Sveriges sämsta hemtjänst

Pesto Silvestri – Privatisering ingen mirakelkur för välfärden

När människor kommer till oss

Miljopartiet de gronas Kommun och Landstingsdagar i V“När människor kommer till oss med engagemang och idéer, då är vi de som säger ja!”

Anders Wallner talade idag på Miljöpartiets kommundagar och han verkar ha inspirerat många. Jag är glad att mp är öppna för idéer och människors engagemang, det är avgörande för en folkrörelse.

På möten, och när förtroendevalda talar, så saknar jag dock något mycket viktigt. Människor och samhället är utgångspunkten för politiken, det som politiken har att relatera till, inte partierna eller deras agenda! Det måste vi förmedla varje gång vi säger eller gör något.

Anders hade kunnat säga så här:

“När människor känner engagemang och har idéer för att förbättra samhället så är det vårt jobb att lyfta dem och deras idéer, att fungera som en hävstång för medborgarna!”

Det är givetvis ingen katastrof att han formulerade sig som han gjorde, han menar väl och man jobbar väldigt hårt på att ta vara på medlemmarnas engagemang i Miljöpartiet. Men det här är framförallt en fråga om synsätt, något som får långsiktiga konsekvenser och därför är det viktigt att vår egen förträfflighet inte hamnar i centrum för det vi gör.

Fotolicens