Skit i debatten

Serietecknare: Henri Gylander http://www.henrigylander.com

Prata om frågor som du bryr dig om. Hoppa över debatter om idioti och vansinniga idéer. Lyft allt som är viktigt för dig och undvik reaktioner på galenskap som troll och högerextremister provocerar med.

Du kan ägna obegränsat med tid och energi åt det som gör dig arg, som upprör och irriterar. Men det är en fälla. Syftet med trollande är att få dig att ägna dig åt fel saker och tömma dig på energi, att ägna dig åt diskussioner om gurglande av ko-diarré istället för ojämlikhet eller lagförslag mot företags koldioxidutsläpp. Brit Stakston beskriver problemet med troll, vad de syftar till och vad du ska göra.

”Trollets drivkraft är alltså känslorna och reaktionerna. Ilskan är deras valuta.”

Högerextrema arbetar hårt på att kontrollera samhällsdebatten och metoden för att åstadkomma detta år 2018 är att fylla debatten med skräp. Så här beskriver Steve Bannon hur Trump agerar för att neutralisera media

“The Democrats don’t matter,” he had said to me over our lunch. “The real opposition is the media. And the way to deal with them is to flood the zone with shit.”

och troll har precis samma effekt. Fyll debatten och ditt huvud med skit. Då går det dåligt för progressiva och bra för högern.

Ali Esbati kritiserar idén om att våga ta debatten och varför det är fel metod för att hantera sånt som främlingsfientlighet

En ”debatt” på högerpopulisters och islamofobers villkor är inte möjlig att ”vinna” för motståndarna. Det är ”debatten” – det stämningsläge den skapar och de frågeställningar den undantränger – som är själva målet.

När dagordningen väl är etablerad, kan all kritik vändas till sin motsats. Varje påpekande om vad argumentationen leder till, eller att det finns påfallande brister i faktaunderlag, eller resonemangens logik och konsekvens, är ju bara en bekräftelse på att motståndarna hör till gruppen som ”inte vågar ta debatten”.

När du argumenterar mot något så förstärks den idén i din hjärna. Tänk inte på en elefant!

Slutsats

Argumentera för frågor som du bryr dig om. Hoppa över debatter om idioti, ko-diarré och andra vansinniga idéer. Lyft det som är viktigt för dig.

Hur fungerar kontraster i politik?

I media gillar man kontraster och partier jobbar hårt med att framhäva skillnader mellan de egna idéerna och politiker och motståndarnas.

Det finns kontraster som partierna framhäver utan skam, som Moderaternas arbetslinje och bidragslinje eller Jan Björklunds ordning och reda kontra sjuttiotalets flumskola.

Det finns kontraster som ramar in en hel debatt, till exempel papperslösa och illegal invandring, två ramar som berör samma ämne men ur olika perspektiv, människans och myndighetens. Ju mer debatten handlar om papperslösa desto svårare blir det att argumentera för hårda gränskontroller och att sjukvård endast är för svenskar. När vi förstår en fråga som huvudsakligen en fråga om människor i nöd så styr det vilken politik som når framgång. Om vi däremot tar upp illegal invandring så verkar statens utmaningar mer begripliga, vi får lättare att tänka på hur systemet ska utformas än hur vi behandlar den enskilda människan.

Ett annat exempel hörde vi häromveckan när Mats Knutsson intervjuade Fredrik Reinfeldt som uttryckte att det är positivt att arbetsutbudet ökat! Arbetsutbud är i princip synonymt med arbetslöshet ur ett företagsperspektiv.

Men vad är motsatsen till välfärdens kärna? Välfärdens frukter? Välfärdsäpplet?
Ordet kärna aktiverar ett komponentperspektiv, att delarna är det viktiga när man diskuterar välfärd. Inramningen för in diskussionen på kostnadsfrågor och vilka delar som hör hemma i välfärdssamhället, ett samtal om kvantiteter.

Motsatsen till välfärdens kärna är att tala om varför vi har välfärd.

  • “Vi tror på ökad kontakt mellan vårdpersonal och patienter”
  • “I ett friskare Sverige är människor gladare och lever lyckligare liv”
  • “Utbildade medborgare stärker både sig själva och alla andra”

Motsatsen måste handla om något annat än komponenter, kvantitet och hur välfärden ska byggas.

Att svara på ett politiskt budskap handlar om att använda en ram som bygger på det egna synsättet och de egna värderingarna, och att undvika motståndarens inramning, synsätt och värderingar.

 

Gröna bloggar om kontraster

SCHLAUG.SE – Så är det då utrett: Mindre klasser ger bättre kunskap och större intresse för utbildning

Hans lilla gröna – Religionsfriheten – ifrågasatt och ofta misstänkliggjord i humanismens namn

Om samarbete, fotboll, Tyresö och Marta

Idag gick vi på fotbollsmatch, min dotter, hennes fotbollslag och ett gäng föräldrar. Damallsvenskan hade premiär och för den som lyckats undgå nyheten så spelar världens typ bästa spelare, Marta, numera i Tyresö FF.

Det var en del snack i förväg, skulle Tyresö få ihop det, skulle laget kunna samarbeta eller skulle alla nyvärvade stjärnor köra lone-wolf. Det visade sig ganska snabbt att laget redan spelar sammansvetsat och väldigt effektiv fotboll. Passningarna satt hela tiden till skillnad från motståndarlaget Örebro som körde gärdsgårdsstajl, man undrar vad de gör i Allsvenskan (de nickade bland annat in ett självmål).

7-0, hurra!

Men eftersom jag är fixerad vid framing och kommunikation kunde jag inte hålla mig från att analysera mediernas rapportering av matchen.

Marta tvåmålsskytt i premiären!  (SVT)

Se Martas dubbla träffar i premiären (TV4)

Jag vet att sporthändelser alltid beskrivs genom en person eller en persons insatser men Marta var definitivt inte den som avgjorde matchen mellan Tyresö och Örebro. Jag kan inte beskriva det som något annat än ett väldigt effektivt samarbete, en bra laginsats där gruppen stod för anfall, försvar och allt däremellan. Jag får känslan att tv och tidningar kommer ta kål på sig själva genom sin oförmåga att rapportera verkligheten. När passningsspelet avgör en match så kan en bra journalist förmedla det.

Sveriges Radio gav en hyfsad beskrivning av matchen, i rubrik och ingress.