Grafer som funkar på mobilen

Igår gjorde jag om Naturvårdsverkets visualisering av Sveriges koldioxidutsläpp. För att komma tillrätta med informationsöverflöd måste vi göra diagram som framhäver data och håller igen med allt annat. Ett problem med diagrammet är dock att det är nästan oläsbart på mobiler, se själv (ja använd din mobil):

Så idag tänkte jag försöka mobilanpassa diagrammet. I försök ett klämmer jag helt enkelt ihop mitt ursprungsdiagram och förstorar texten.

 

Det blir inte speciellt bra att bara klämma ihop även om det går att se data hyfsat. Rubrikerna gör jag större för att mobilskärmen är mindre. x- och y-axelns värden känns som att de tar onödigt stort utrymme. Hur kan vi ändra det här till något användbart på mobilen?

Vi får gå tillbaka till tabelldata. Vad är det vi försöker visualisera? Vad är viktigt för att visa just de här uppgifterna? Det handlar om klimatutsläpp, alltså utsläpp av koldioxid. Vi har en tabell med värden för ett antal områden från 1990 till 2016. Vi ser förändringar i enskilda branscher och vi jämför olika branscher över tid. Ganska mycket information alltså.

En metod för att göra det mer läsbart på mobil är att ta bort data, att till exempel bara presentera ett årtal eller en bransch. Men det vill vi helst slippa.

Jag är inte speciellt erfaren grafisk designer så det här blir ett första test. Jag vänder på den hopklämda grafen. Då gör det inte så mycket att jag klämmer ihop grafen. Även om förändringarna inte syns jättetydligt så är det lätt att läsa av trenderna.

Jag plockade bort årtal och utsläppstal i både x- och y-axel för att göra bilden mindre plottrig- framhäv data! Det svåra var att få in rubriker på ett sätt som är läsbart och som inte är i vägen för alla data. Färger är lite vanskligt men hjälper till att göra skillnad mellan branscherna. Rubrikerna är större och i fetstil och jag la dem helt enkelt ovanpå graferna. Okonventionellt men jag tycker det gör jobbet. Tror jag gör ett nytt försök i morgon. Om du har idéer eller förslag vore det kul att höra, skicka ett meddelande.

Vi är fast i en hierarkisk idé om demokrati och det ger populismen spelrum

Travel vector created by Freepik

Världen fungerar inte som den gjorde när vi först skapade och formade våra demokratiska institutioner. Vi lever i ett nätverkssamhälle men demokratin är utformad för ett industrisamhälle. Populism och högerextrema framryckningar beror inte på att de är galet bra politiker (det är de inte) och har svaret på dagens problem (det har de sällan). De skördar framgångar för att vi andra inte gör vårt jobb och driver demokratiska processer som är tidsenliga.

Mobilen och internet är dagens verklighet men partierna vågar knappt ta i den med tång. Att vi lever i ett nätverksamhälle med kopplingar mellan alla individer, grupper och fenomen är närmast osynligt i politiken. Maktskiftet som det innebär att gå från industrisamhälle till nätverkssamhälle är fundamental och berör samhällets alla delar. Varför fokuserar vi till exempel inte på att bygga samarbetsnätverk mellan myndigheter och medborgare? Varför kunde inte de som engagerade sig i flyktingmottagandet 2015 fungera som en del av myndighetsarbetet?  Vi ser världen med hierarkier istället för nätverk och det innebär att vi bygger lösningar för fel verklighet.

Vi måste lösa klimatfrågan, den undergräver samarbeten av alla slag och skapar en rädsla i människor som försvårar alla politiska processer. Jag nämnde en helhetsplan för klimatet för att medborgare behöver se problemet och dela upp det i mindre delar. Då har vi möjlighet att lösa problemen utan att fastna vid politiska låsningar inom eller mellan nationer. När medborgare förstår problemet och får en plan för att helt bli av med klimatutsläppen och ser hur det globala samhället tar sig an de viktigaste delarna först, då minskar människors rädsla och klimatfrågan slutar undergräva andra politiska processer.

Jag började skriva det här inlägget som en kommentar till Olle Wästbergs oro över högerpopulismens framgångar i politiken.

”Här bör varningsklockan ljuda också i Sverige. I en undersökning vi redovisade i Demokratiutredningen framgick att nästan 85 procent av svenskarna ansåg sig sakna inflytande över politiken mellan valen. Och Sverige är den demokrati som har längst mellan valen.”

Olle Wästberg: Italien skickar en varning till hela Europa

Så ser det ut i en hierarkiskt organiserad demokrati. I en nätverksbaserad demokrati deltar medborgarna och skapar sitt samhälle. Ulf Bjereld kommenterar också Wästbergs inlägg:

”Jag hoppas att den här typen av reflektioner kan få utgöra grund för en djuplodande samhällsdebatt om hur vi bäst värnar den svenska demokratin”

Ulf Bjereld: Hur allvarliga är hoten mot demokratin?

Att värna demokratin aktiverar känslor och tankar som att vi är innestängda och att fiendesoldater attackerar vår borg. Men jag tror att vi kommer längre med andra metaforer. Demokratin finns inuti oss, inte bara i institutionerna, och behöver leva och utvecklas. Vår inriktning ska vara att få demokratin att växa och frodas.

En hierarki relaterar till människor utifrån och in. En hierarki måste värnas och skyddas. Men ett nätverk börjar inifrån människor och låter det styra utformningen av utsidan. I en nätverksdemokrati arbetar vi hårt med att få alla människors röster att höras kontinuerligt och det samtalet utgör byggställningen när vi bygger vårt samhälle. Givetvis är detta svårt men det är ingen anledning att undvika frågan. Vi har inga fungerande forum där alla medborgare deltar motsvarande folkrörelserna och veckomöten i Folkets hus i förra århundradet. Våra medier är inriktade på emotionella sensationer, inte lugn planering. Vi använder Facebook och tror att det kan ge samma resultat som ett avskalat diskussionsforum byggt med öppen källkod. Vi lever i ett nätverkssamhälle men hanterar det som en hierarki. Först när vi utgår ifrån verkligheten kommer vi lösa problemen.