Vi är fast i en hierarkisk idé om demokrati och det ger populismen spelrum

Travel vector created by Freepik

Världen fungerar inte som den gjorde när vi först skapade och formade våra demokratiska institutioner. Vi lever i ett nätverkssamhälle men demokratin är utformad för ett industrisamhälle. Populism och högerextrema framryckningar beror inte på att de är galet bra politiker (det är de inte) och har svaret på dagens problem (det har de sällan). De skördar framgångar för att vi andra inte gör vårt jobb och driver demokratiska processer som är tidsenliga.

Mobilen och internet är dagens verklighet men partierna vågar knappt ta i den med tång. Att vi lever i ett nätverksamhälle med kopplingar mellan alla individer, grupper och fenomen är närmast osynligt i politiken. Maktskiftet som det innebär att gå från industrisamhälle till nätverkssamhälle är fundamental och berör samhällets alla delar. Varför fokuserar vi till exempel inte på att bygga samarbetsnätverk mellan myndigheter och medborgare? Varför kunde inte de som engagerade sig i flyktingmottagandet 2015 fungera som en del av myndighetsarbetet?  Vi ser världen med hierarkier istället för nätverk och det innebär att vi bygger lösningar för fel verklighet.

Vi måste lösa klimatfrågan, den undergräver samarbeten av alla slag och skapar en rädsla i människor som försvårar alla politiska processer. Jag nämnde en helhetsplan för klimatet för att medborgare behöver se problemet och dela upp det i mindre delar. Då har vi möjlighet att lösa problemen utan att fastna vid politiska låsningar inom eller mellan nationer. När medborgare förstår problemet och får en plan för att helt bli av med klimatutsläppen och ser hur det globala samhället tar sig an de viktigaste delarna först, då minskar människors rädsla och klimatfrågan slutar undergräva andra politiska processer.

Jag började skriva det här inlägget som en kommentar till Olle Wästbergs oro över högerpopulismens framgångar i politiken.

”Här bör varningsklockan ljuda också i Sverige. I en undersökning vi redovisade i Demokratiutredningen framgick att nästan 85 procent av svenskarna ansåg sig sakna inflytande över politiken mellan valen. Och Sverige är den demokrati som har längst mellan valen.”

Olle Wästberg: Italien skickar en varning till hela Europa

Så ser det ut i en hierarkiskt organiserad demokrati. I en nätverksbaserad demokrati deltar medborgarna och skapar sitt samhälle. Ulf Bjereld kommenterar också Wästbergs inlägg:

”Jag hoppas att den här typen av reflektioner kan få utgöra grund för en djuplodande samhällsdebatt om hur vi bäst värnar den svenska demokratin”

Ulf Bjereld: Hur allvarliga är hoten mot demokratin?

Att värna demokratin aktiverar känslor och tankar som att vi är innestängda och att fiendesoldater attackerar vår borg. Men jag tror att vi kommer längre med andra metaforer. Demokratin finns inuti oss, inte bara i institutionerna, och behöver leva och utvecklas. Vår inriktning ska vara att få demokratin att växa och frodas.

En hierarki relaterar till människor utifrån och in. En hierarki måste värnas och skyddas. Men ett nätverk börjar inifrån människor och låter det styra utformningen av utsidan. I en nätverksdemokrati arbetar vi hårt med att få alla människors röster att höras kontinuerligt och det samtalet utgör byggställningen när vi bygger vårt samhälle. Givetvis är detta svårt men det är ingen anledning att undvika frågan. Vi har inga fungerande forum där alla medborgare deltar motsvarande folkrörelserna och veckomöten i Folkets hus i förra århundradet. Våra medier är inriktade på emotionella sensationer, inte lugn planering. Vi använder Facebook och tror att det kan ge samma resultat som ett avskalat diskussionsforum byggt med öppen källkod. Vi lever i ett nätverkssamhälle men hanterar det som en hierarki. Först när vi utgår ifrån verkligheten kommer vi lösa problemen.

Gemensam uppkoppling istället för varsitt abonnemang

Känslan att kunna surfa på webben utan att ha en taxameter tickande, det upplevde jag för första gången på nittiotalet när vi fick vår första adsl-uppkoppling. Fram tills dess använde vi telefonmodemet, med uppkopplingsljudet som lät lite som R2D2. Det gällde att skynda sig på att hämta hem sina mejl och sen koppla ner, både för att minska kostnaden och för att det skulle gå att ringa på telefonen 🙂 Lättnaden över att kunna surfa så mycket och så länge en ville var påtaglig.

Vi har nu vant oss vid bredbandsuppkopplingar från operatörer och kanske inte riktigt förstår vad vi går miste om eller hur delade uppkopplingar skulle kunna fungera.

Det är dags att dela uppkoppling med grannarna i ditt hus eller kvarter istället för att alla köper varsitt abonnemang. Tekniskt sett är internet konstruerat för distribuerad användning, att alla är kopplade till alla, och det fungerar bättre och är mer stabilt. När ni delar uppkoppling behöver ni färre abonnemang så kostnaden blir lägre. Gemensam WiFi täcker hela området, till exempel hela ert kvarter, inte bara inne i din bostad. Och med delad uppkoppling kan ni använda flera olika operatörer vilket minskar sårbarheten och ökar er kontroll gentemot era leverantörer.

Internet är konstruerat för distribuerad användning, att många är kopplade till många, vilket är mer stabilt än centraliserade system. Att dela uppkoppling med varandra innebär att hushållen kopplar upp sig via flera grannar och operatörer.

Ett distribuerat system kräver färre accesspunkter, inte en för varje hushåll eller person som är dagens standard. När ni delar uppkoppling betalar ni för färre abonnemang så kostnaden blir lägre för alla.

En annan fördel är att ni kan ha gemensam WiFi som täcker hela kvarteret eller ett höghus, inte bara inne i den enskilda bostaden. Du kan utgå ifrån att din mobil och dina digitala verktyg har en fungerande uppkoppling i hela området!

Genom att agera som en ekonomisk enhet får hushållen en mycket starkare förhandlingsposition gentemot operatörerna. Ni kan använda flera olika operatörer samtidigt vilket minskar sårbarheten, till exempel genom att betala för uppkoppling med olika teknik, fiber, satellit och kopparkabel. I normala fall fungerar all teknik parallellt men om en teknik går sönder har hushållen ändå en fungerande uppkoppling, möjligen med något begränsad kapacitet.

I Sverige har vi blivit alltmer beroende och låsta till våra mobil- och bredbandsoperatörer. Idén att uppkoppling skulle kunna skötas och betalas gemensamt känns nästan märklig, trots att den är tekniskt, ekonomiskt och användarmässigt överlägsen vår nuvarande situation.

En gemensam uppkoppling med grannarna i kvarteret innebär ökad stabilitet, lägre kostnader och en mer tillförlitlig kapacitet. Tag klivet in i nätverkssamhället och skapa ett delat nätverk !

Framing

“Brandmannen tände eld på huset, satte sig i brandbilen och åkte hem för att äta middag.

Que? Vad håller han på med?

Varför känns inte meningen logisk? Kan inte en brandman vara pyroman? Äter inte brandmän middag? Kan de inte köra en bil?

För att få svar på detta och förstå varför vissa argument når fram till människor så ska vi göra en liten övning. Gör så här:

Tänk inte på en banan!

Har du gjort det? Inte tänkt på en banan? Helt säkert? Ingen gul banan? Okej, bra!

Meh… det går ju inte, du tänkte ju på en banan. Varför kan du inte inte tänka på en banan?

Jo, brandmän och bananer har en sak gemensamt. Orden aktiverar en ram.

Ramar

Alla ord aktiverar en ram.

En ram är en konceptuell struktur som används vid tänkande. Ordet diskborste aktiverar till exempel bilden av en diskborste och ett antal assocationer:

  • att en diskborste är ett verktyg som oftast används i köket
  • att den består av ett handtag och en borste
  • att den används tillsammans med vatten och diskmedel i en diskho
  • att den används till att skrubba bort smuts

Ett annat sätt att förstå en ram är som ett nätverk av associationer. När du läser diskborste aktiveras en nätverk av associationer i din hjärna; ord, bilder, händelser och känslor:

Hur vet man vad som ingår i en ram?

Vad som ingår i en ram tar man enklast reda på genom att bryta mot ramens logik.

Hon tog diskborsten, satte på tandkräm och började borsta ksina tänder.

Det stämde inte riktigt va? Det passar inte in i diskborste-ramen. En ram handlar om hur vi uppfattar något, vad som känns normalt och om den logik som är kopplad till ramen. En brandman kan givetvis elda upp ett hus, det kan även en revisor eller förskolefröken, men vi har svårare att ta till oss det eftersom handlingen inte matchar ramen och sammanhanget.

Om du läser meningen om brandmannen en gång till nu så ser du säkert vad som är fel, brandmans-ramen bryts på flera sätt.

En brandman

  • släcker bränder
  • åker till bränder
  • lämnar inte en brand
  • och så vidare

Det finns alltså en logik som beskriver hur vi uppfattar en ram. Följer man logiken så blir budskapet begripligt. Bryter man logiken så förvånar och förvirrar man mottagaren.

Bildlicens