Gemensam uppkoppling istället för varsitt abonnemang

Känslan att kunna surfa på webben utan att ha en taxameter tickande, det upplevde jag för första gången på nittiotalet när vi fick vår första adsl-uppkoppling. Fram tills dess använde vi telefonmodemet, med uppkopplingsljudet som lät lite som R2D2. Det gällde att skynda sig på att hämta hem sina mejl och sen koppla ner, både för att minska kostnaden och för att det skulle gå att ringa på telefonen 🙂 Lättnaden över att kunna surfa så mycket och så länge en ville var påtaglig.

Vi har nu vant oss vid bredbandsuppkopplingar från operatörer och kanske inte riktigt förstår vad vi går miste om eller hur delade uppkopplingar skulle kunna fungera.

Det är dags att dela uppkoppling med grannarna i ditt hus eller kvarter istället för att alla köper varsitt abonnemang. Tekniskt sett är internet konstruerat för distribuerad användning, att alla är kopplade till alla, och det fungerar bättre och är mer stabilt. När ni delar uppkoppling behöver ni färre abonnemang så kostnaden blir lägre. Gemensam WiFi täcker hela området, till exempel hela ert kvarter, inte bara inne i din bostad. Och med delad uppkoppling kan ni använda flera olika operatörer vilket minskar sårbarheten och ökar er kontroll gentemot era leverantörer.

Internet är konstruerat för distribuerad användning, att många är kopplade till många, vilket är mer stabilt än centraliserade system. Att dela uppkoppling med varandra innebär att hushållen kopplar upp sig via flera grannar och operatörer.

Ett distribuerat system kräver färre accesspunkter, inte en för varje hushåll eller person som är dagens standard. När ni delar uppkoppling betalar ni för färre abonnemang så kostnaden blir lägre för alla.

En annan fördel är att ni kan ha gemensam WiFi som täcker hela kvarteret eller ett höghus, inte bara inne i den enskilda bostaden. Du kan utgå ifrån att din mobil och dina digitala verktyg har en fungerande uppkoppling i hela området!

Genom att agera som en ekonomisk enhet får hushållen en mycket starkare förhandlingsposition gentemot operatörerna. Ni kan använda flera olika operatörer samtidigt vilket minskar sårbarheten, till exempel genom att betala för uppkoppling med olika teknik, fiber, satellit och kopparkabel. I normala fall fungerar all teknik parallellt men om en teknik går sönder har hushållen ändå en fungerande uppkoppling, möjligen med något begränsad kapacitet.

I Sverige har vi blivit alltmer beroende och låsta till våra mobil- och bredbandsoperatörer. Idén att uppkoppling skulle kunna skötas och betalas gemensamt känns nästan märklig, trots att den är tekniskt, ekonomiskt och användarmässigt överlägsen vår nuvarande situation.

En gemensam uppkoppling med grannarna i kvarteret innebär ökad stabilitet, lägre kostnader och en mer tillförlitlig kapacitet. Tag klivet in i nätverkssamhället och skapa ett delat nätverk !

#Medborgarfunktion, en hashtag för idéer om medborgares roll i nätverkssamhället

#Medborgarfunktion är en hashtag för idéer om medborgares roll i nätverkssamhället. Hashtaggen märker till exempel blogginlägg, tweets eller grafik som beskriver något som medborgare skulle kunna sköta eller borde sköta.

2 exempel på när #medborgarfunktion kan användas

1. FixaMinGata

FixaMinGata är en webbplats där medborgare rapporterar och diskuterar lokala problem, till exempel trasiga gatulyktor eller gropar i asfalten. Internet möjliggör en uppdelning av arbetsuppgifter, där medborgare fungerar som samhällets ögon och myndigheter som samhällets hantverkare. När jag twittrar om FixaMinGata så använder jag hashtaggen #medborgarfunktion.

2. Upptrampade genvägar

Bilden får återanvändas på villkoret att originalkällan anges.

Människor gillar att ta genvägar. Vi ser en snabbare väg till vårt mål och väljer den inofficiella men mer effektiva lösningen. Genvägar är exempel på en #medborgarfunktion, när medborgare varseblir något nytt och agerar på det.

#Myndighetsfunktion, en hashtag för idéer om myndigheters roll i nätverkssamhället

#Myndighetsfunktion är en hashtag för idéer om myndigheters roll i nätverkssamhället. Hashtaggen märker till exempel blogginlägg, tweets eller grafik som beskriver något som en myndighet skulle kunna sköta eller borde sköta.

3 exempel på när #myndighetsfunktion kan användas

1. Migrationsinfo.se

Denna sajt presenterar statistik om migration och invandring enhetligt och gör informationen mer tillgänglig för allmänheten. Jag var med och startade sajten och den var inte helt lätt att finansiera. Vi pratade många gånger om att det är något som en myndighet borde göra. På ett sätt passar det att en tankesmedja gör en sån grej, att sajten finns och är välbesökt visar att vi gjorde nånting rätt. Men informationen ska medborgare ha tillgång till oavsett om Fores råkar fixa finansiärer som gillar sajten, statistiken finns till exempel på SCB men är inbakad i långa tabeller och kräver en smärre forskningsinsats för att få svar på en fråga. Att göra samhällsdata praktiskt tillgänglig är något som en myndighet borde sköta. Således => när du skriver en tweet om detta, använd hashtaggen #myndighetsfunktion

2. Statistik och fakta om jämställdhet

är en sajt som jag byggt, den finns på jamstalld.se. Idén snodde jag rakt av från Migrationsinfo, att göra statistiken praktiskt tillgänglig. Även detta är något som typ SCB, eller en jämställdhetsmyndighet borde sköta. Alltså => när jag skriver ett blogginlägg och argumenterar för att en myndighet ska sköta jamstalld.se så är det läge att använda hashtaggen #myndighetsfunktion

3. Internetuppkoppling är infrastruktur

Här argumenterar jag för att samhället ska sköta internetuppkoppling som infrastruktur på samma sätt som trottoarer och vägar. Hashtaggen #myndighetsfunktion passar perfekt eftersom internetuppkoppling idag är en kommersiell tjänst som säljs av operatörer men som borde vara något vi betalar med skattsedeln och som sköts av en myndighet.

Internetuppkoppling är infrastruktur