Människor är utgångspunkten, inte partier!

Inledningen på den här artikeln i Dagens Nyheter avslöjar grunden till de politiska partiernas problem: Perspektivet är alltid partiets perspektiv.

”En politisk geografiläxa hamrades in i svenska partier efter Brexit och valet av Donald Trump: Sluta att försumma de delar av landet där jobb gått förlorade och befolkningen minskat!
Nu anstränger de sig. Men vallöften om utlokaliseringar, bredband och servicecenter räcker inte långt när klyftorna växer allt snabbare.”

Ewa Stenberg i DN: Partierna pluggar en ny politisk geografiläxa

Lägg märke till att partierna ska

  • sluta försumma
  • anstränga sig
  • ge vallöften

Allt handlar om vad partierna ska göra. Ursäkta men jag måste dra in internet i det här. Partiernas beteende följer ett mönster som vi sett många gånger på nätet. Det mest kända exemplet är på nittiotalet när det fanns kanske tio stora sökmotorer, tio webbsajter som vardera hade 100 miljoner besök i månaden och som alla försökte bli portalen dit alla skulle gå. Alla försökte erbjuda så många tjänster och funktioner som möjligt så att alla användare skulle vistas på deras sida hela dagarna och de skulle tjäna en massa annonspengar.

Ingen ägnade sig åt det självklara, att ta reda på vad folk behövde hjälp med och sen hjälpa dem med det. Ingen förutom Larry och Sergey. De löste ett problem, rätt problem visade det sig, och såg till att hjälpa människor med något de behövde hjälp med.

På samma sätt måste partipolitiken anpassa sig till internet och på internet utgår vi ifrån den enskilda användaren, eller människan för att inte bli för teknisk. Partier måste ställa frågor till människor, frågor som

  • Vad behöver du hjälp med
  • Hur vill du ha hjälp
  • I vilka situationer vill du ha hjälp

Partierna måste också fråga människor i grupp

  • Vad behöver ni hjälp med
  • Hur vill ni ha hjälp
  • I vilka situationer vill ni ha hjälp

och utgå ifrån svaren de får. Att börja med snack om fackförbund, skattesänkningar eller vinster i välfärden är att börja i fel ände. Ni kanske hamnar där till slut men sannolikt inte. Sannolikt får ni svar som är något helt annat än det ni ägnar er åt nu. Och då, plötsligt, kan ni och vi börja bygga en demokrati som fungerar 2018 och kanske även 2019.

Visioner i bild på Twitter – 17 april

Här fortsätter den mycket ovetenskapliga undersökningen av partiernas användning av bilder på Twitter. Se förra avsnittet här och förklaring vad det här går ut på.

Centerpartiet

Tåg, flygplan, lyftkranar, politiker

Feministiskt initiativ

Pensionärer som promenerar bort, politiker

Kristdemokraterna

Blomma, politiker

Moderaterna

Miljöpartiet

Jordklotet, vinternatur, solceller, rally, lagbok, väntar på tåg,, politiker

Vänsterpartiet

Buss, (amerikanska börsen), politiker

Liberalerna

Blomma, brev, polis, cyklar, politiker

Socialdemokraterna

Höghus, politiker

Visioner i bild på Twitter

Hur bra är partierna på att visa samhället de vill bygga? Jag tänkte göra en helt ovetenskaplig undersökning inför riksdagsvalet i höst. Min tes är att partier som visar samhället de vill bygga är de partier som gå framåt i opinionen. Orsaken till detta är att människor undermedvetet tar in bilder och associerar med partiet.

Glada bilder => glatt parti
Bilar på bilder => parti som gillar bilar
Politiker på bilder => parti som gillar politiker

Undersökningen genomförs på Twitter. Jag kollar regelbundet partiernas twitterflöden och ser hur många bilder de lägger upp som visar samhället de vill bygga. Om ett parti visar mycket bilder av samhället de vill bygga tror jag att de kommer gå framåt i opinionen.

Det här är inte en rättvis undersökning. Om det varit budgetdebatt för två timmar sen kommer det märkas i flödena men inte i folks huvuden. Om partierna inte lägger ut bilder på vad de vill så är det helt enkelt så, budgetdebatt eller inte.

Jag tog de första skärmdumparna 31 mars och andra omgången idag 17 april.

31 mars

Centerpartiet

Sopor (kanske återvinning men det registrerar nog inte hjärnan, det ser sopigt ut, alltså känns det som sopor), politiker

Feministiskt initiativ

Folkgrupp, hamburgare, flygplan, politiker

Kristdemokraterna

Blomma, tidning, barn i sandlåda, brandvarnare, politiker

Liberalerna

Blomma, klassrum, roulette, vakt, rullstol, blommor, knäckebröd, hönor, kycklingar, gammaldags tågbiljett, politiker

Moderaterna

Storstad (suddig), lagboken, politiker

Miljöpartiet

Jordklotet, vinternatur, åker med traktor, bondgård, bilar, stängsel, politiker

Sverigedemokraterna

Blommor, teckning av naken kvinna, landsbygd, politiker

Vänsterpartiet

Trasiga rör, kaviar, korv med bröd, demonstration, politiker

Det här blev så långt att jag delade upp i två inlägg. Kolla dagens twitterflöden här.

Var går gränsen mellan politiska partier och folkrörelser som feminismen?

Feministiskt forum 2016Årets tema på Feministiskt forum är Gränser och Miljöpartiet borde delta och bidra till samtalen. Gränsen mellan politiska partier och folkrörelser får alldeles för lite uppmärksamhet och det hänger väl ihop med att partierna är försiktiga med all aktivism (ja bortsett från F!).

Så här beskrivs gränstemat:
”Vi vill prata om och undersöka vad gränser gör med oss. Vi tänker på de fysiska gränserna, och på de mer osynliga men ändå lika närvarande. På landgränser och villkor på arbetsmarknaden. På stämplar i pass och rätten till sin egen kropp. På gränser som borde sprängas och på gränser som överträds.”

Vi gör vad vi kanHär är några frågor jag skulle vilja att forumet diskuterar:

  • Hur kan partier samverka med folkrörelser och aktivister?
  • När medborgare samlas och gör insatser, som flyktingarbetet i höstas, vad borde partier göra? Vilket stöd borde partier ge?
  • Vad gör folkrörelser som partier kan bygga vidare på?
  • Hur kan ett politiskt parti som Miljöpartiet stärka människors engagemang?

Mer information