Varför märks nazister mer i samhällsdebatten nu än för tio år sedan?

Högerextremister hörs och syns mer i den svenska samhällsdebatten än för tio år sedan. Men varför? Ja en enkel förklaring kan vara att de är mer aktiva nu än då:

Enligt Expo är en förklaring till deras ökade aktivitet att de rekryterat fler. En oroväckande utveckling men som också ger en fingervisning om hur trenden kan vändas.

Ökad aktivitet => fler aktiva => mer uppmärksamhet

Svenska progressiva är alldeles för passiva i arbetet för det vi tror på. Vi reagerar istället på all skit och använder vår energi till motstånd. Motstånd är bra men det måste kombineras med att vi arbetar för något. Vi måste formulera vad vi vill och börja forma det samhälle som vi vill leva i.

Vi bryr oss om varandra är en bloggrörelse, en folkrörelse på webben, där vi samverkar för att styra samhällsdebatten till frågor om klimat, jämställdhet, demokrati och annat som ligger progressiva varmt om hjärtat. Din röst behövs, dina idéer, upplevelser och funderingar. Kom till vibryrossomvarandra.se och börja berätta vad du brinner för.

Steg 1 mot ett mer progressivt samhälle

Hej vänner! Vad kul att ni vill vara med och förändra den svenska samhällsdebatten, ja egentligen hela samhället, hurra för oss 😀

Så här är läget. För små partier som kämpar för riksdagsmandat är det avgörande att samhällsdebatten tar upp rätt frågor och att de får vara med i debatten. Vi (som grupp) ska inte kampanja åt ett parti men däremot är en poäng med en progressiv bloggosfär just att styra debatten mot andra frågor än idag.

Sveriges Radio: Brottslighet i topp i medierna – går om invandring
Frågan om invandring har minskat både i press, radio och tv och på sociala medier. I stället är det lag och ordning det ämne som dominerar. Det visar den mätning som Sifo gör för Ekot.

Jag har sett det två gånger nu, hur bloggar i kombination med sociala medier formar debatten och får journalister och allmänhet att fokusera på vissa frågor. Piraterna var först och hade ett enormt underlag i den miljon svenskar som fildelade. De främlingsfientliga hade inte alls samma folkliga stöd men har varit galet aktiva under många år. Nu vet vi hur det gick.

Alltså startar vi så många bloggar som möjligt och skriver så mycket vi orkar. Kvalitet är bra, och avgörande i det långa loppet, men inte nödvändigt för att få genomslag utan då handlar det om kvantitet. När många skriver om samma sak märks det i flöden hos alla som använder internet, inte bara för oss som skriver.
Om varje person som är med får med sig 1 kompis kommer vi växa väldigt snabbt. Så fråga folk ni känner om de är intresserade att vara med. Kanske funkar det bäst att slå en signal eller ta en fika, det känner nog var och en själv vad som passar.
Jag vet inte hur långt vi kan nå men en sak är jag säker på, blir vi tillräckligt många så kommer det få genomslag. Att döma av reaktionen från de kompisar jag frågat så fångar det här något viktigt.

Så hur gör vi?

Om du känner att det här blir bra så är det egentligen bara att starta en blogg och börja skriva om allt som engagerar dig. Det praktiska hjälps vi åt med.
Snart ska vi koppla ihop och koordinera oss, twitter-konton och annat som kan hjälpa att sprida ordet. Nån sorts kanal för internkommunikation behövs också och något sätt att uppmärksamma varandras arbete. Men en sak i taget.

Vad tycker du vi borde göra? Vad behövs? Alla tankar, förslag och frågor välkomna.

hälsar Rikard som gillar att lördagkvällen gick till att skriva detta viktiga

Ett progressivt synsätt


Sverige handlar om gemenskap och samhörighet
. Vi är en empatisk och ansvarstagande familj där människor bryr sig om varandra, inte bara sig själva, och där vi tar ansvar genom att agera starkt och effektivt för varandra.

Skydd, självförverkligande och rättvisa

Att bry sig om någon innebär att du vill skydda personen från skada, du vill att deras drömmar blir verklighet och att de behandlas rättvist.

Frihet, möjlighet, välfärd

Välfärd ger människor bättre möjligheter vilket är en förutsättning för frihet och självförverkligande.

Gemenskap, tjänstgöring och samarbete
Barn formas av sin omgivning. Ansvar förutsätter tjänstgöring och att man hjälper till att skapa samhället, vilket bygger på samarbete.

Tillit, ärlighet och öppen kommunikation

  • Inget samarbete utan tillit
  • Ingen tillit utan ärlighet
  • Inget samarbete utan öppen kommunikation

Relaterat

Gröna bloggar om gemenskap

Hans lilla gröna – Dagens EM-koll: Nationalism och en vilsen Rödknapp

Emma Grön – Kulturpolitik lika viktigt som klimatpolitik

Varför har vi ett samhälle?

Varför har vi ett samhälle? Det är frågan man bör ställa när Moderaternas chefsstrateg argumenterar för en stark stat.

Per Schlingmanns argumentation syftar till att etablera en debatt på konservativa villkor och jag önskar att Socialdemokraterna för en gångs skull kunde överlåta den debatten till någon annan, men sannolikheten att det ska hända är tyvärr väldigt liten.
Genom att diskutera huruvida Sverige borde ha en stark eller svag stat accepterar man dels ett kvantitativt synsätt, en linjär funktion, vilket utestänger annan diskussion. Dels accepterar man att statsperspektivet är huvudsak, att statens roll är det väsentliga. Medborgarnas roll är underordnad, den fungerar som en följd av statens roll, som en följd av auktoritetens roll. Medborgarna är barn till den vuxna staten. Följden blir att resonemang som utgår ifrån statens auktoritet känns mer begripliga och logiska medan medborgarnas inflytande över staten känns mindre viktigt, till och med lite konstigt.

Istället för att diskutera med Moderaternas inramning kan man ha medborgarna som utgångspunkt och se på frågorna ur ett folkstyreperspektiv. Då ställer man frågor som:

  • Varför har vi ett samhälle?
  • Hur organiserar och driver vi samhället effektivt?
  • På vilka sätt kan vi stärka och skydda varandra?
  • Hur kan vi se till att demokratin håller den kurs vi anger?

Medborgarna är utgångspunkten och staten underordnad, den är vårt verktyg för att samhället ska fungera, för att stärka och skydda både oss själva och varandra.

Per Schlingmann börjar alltså i fel ände när han diskuterar statens roll vilket inte är så konstigt, han ser på världen med konservativa ögon och värderingar vilket handlar just om den starka auktoriteten.

Hur man stoppar Jan Björklund

Jan Björklund dominerar skolpolitiken i Sverige. För många är han likafullt ett obegripligt fenomen. Trots att han använder de enklaste argumenten och trots att nästan all pedagogisk forskning visar att han har fel och trots att vi lever i ett utvecklat samhälle där sånt som jämställdhet står högt på agendan så kan han obehindrat driva en stock-konservativ politik för skolan. Han hade kunnat vara skolminister 1910.

Så vad gör vi? Hur stoppar vi Jan Björklund? Jo vi gör som med all politik, vi aktiverar ett annat synsätt!

I politisk diskurs är synsätt och värderingar viktigare än sakfrågor. En politiker som kan kommunicera sitt synsätt till människor kommer alltid att vinna över en som bara förmedlar sakpolitik! Varför? Jo den får  folk att tänka på samma sätt som den själv, att göra samma antaganden och att betona samma frågor.
Ronald Reagan är ett exempel på detta. När man gjorde mätningar om hans politik så visade de att få höll med honom i sak men att de flesta ändå ville rösta på honom. Man kände tillit till honom, han var sig själv och uttryckte sina värderingar tydligt.
Jan Björklund är på vissa sätt lik Reagan. Han uttrycker ett synsätt väldigt väl och han tror på det han säger. Skolan ska, ur ett konservativt perspektiv, handla om

  • auktoritet
  • disciplin
  • kontroll

Om man läser sina läxor, det vill säga om man disciplinerar sig, så förtjänar man en belöning, ett högre betyg. Bestraffning och belöning är centrala i Björklunds syn på skolan.

I motsats till den konservativa skolan finns ett progressivt synsätt. Elevers förmåga och möjlighet till

  • självbestämmande
  • samarbete
  • kommunikation

är tre värderingar som den progressiva skolan bygger på. En metafor för att beskriva detta, som jag lekt lite med, är tågluffning. På tågluffningen sätter man upp mål, planerar för resan dit och kommunicerar med människor.

Men för att återgå till saken, hur stoppar man Björklund? I en debatt brukar han kritisera all diskussion som inte berör ordningsfrågor. Han säger att det är frågor för experterna, för lärarna. Så här svarar man då:

Det är inte en fråga om expertis, det handlar om värderingar! Om man tycker att auktoritet, disciplin och kontroll är det som ska prägla skolpolitiken ja då ska man ta upp betyg och ordningsfrågor. Men om man värderar elevens självbestämmande, samarbets- och kommunikationsförmåga, ja då är det helt andra frågor som behöver lyftas i skoldebatten. Då ska vi prata, inte om vår betygsättning av elever utan om elevers förmåga att utvärdera sitt eget arbete, att lära sig av sina misstag. Då ska vi prata om träning i samarbetsfärdigheter så att grupparbeten en gång för alla verkligen är ett arbete som hela gruppen deltar i. Och då ska vi prata om vad skolan kan göra för att stärka elevernas förmåga att kommunicera med varandra och med omvärlden. Vad är viktigt för att klara sig i dagens samhälle och vad kommer bli viktigt i framtiden? Låt det avgöra vad vi ska diskutera och vad vi ska överlåta till experter.

När han tar upp betyg i fyran kan vi kontra så här:

De flesta är nog överens om att vi har alldeles tillräckligt med betyg i svenska skolan, det är det enda vi pratat om i snart tio år. Det finns andra frågor som är mycket viktigare för att utveckla skolan men det finns faktiskt ett betyg som skulle bidra till en bättre skola.
Förmågan att utvärdera och bedöma egna insatser är något som värderas högt i arbetslivet och som hjälper människor både på jobbet, hemma och när vi deltar i samhällsaktiviteter. Skolans uppgift är att stärka eleverna så att de är fria att bestämma över sig själva och Folkpartiets skola klarar inte av det. Den fostrar en hel generation att ta order från en överhet, lyda blint och inte tänka själva. Vi vill införa ett nytt betyg, där eleven bedömer sina egna insatser, dokumenterar utförligt, analyserar sitt arbete, konstaterar vad som gick bra och dåligt och funderar kontinuerligt över förbättringar.

Svenska värderingar

Svenska värderingar är i hög utsträckning progressiva värderingar. Vi fokuserar på olika värderingar vid olika tillfällen, just nu till exempel står det individuella ansvaret högt i kurs.

Dessa värderingar genomsyrar den svenska kulturen, politken och samhället i stort:

  • Empati (solidaritet)
  • Socialt ansvar
  • Individuellt ansvar
  • Tillit
  • Gemenskap
  • Samarbete
  • Frihet
  • Förverkligande
  • Möjlighet
  • Strävan
  • Styrka
  • Öppenhet
  • Ärlighet
  • Hederlighet
  • Rättvisa
  • Jämlikhet
  • Jämställdhet

5 sätt att sprida ett progressivt synsätt

För att ändra vårddebatten i progressiv riktning krävs en stor insats över tid. Varje steg vi tar förändrar dock samhället och debatten. Här är fem steg mot en mer progressiv samhällsdiskurs.

  1. Formulera egna ramar utifrån progressiva värderingar
  2. Välj en metafor som stödjer dessa värderingar
  3. Sprid de egna ramarna
  4. Agera och samarbeta öppet
  5. Aktivera befintliga progressiva ramar

Utgå ifrån progressiva värderingar

Utgå ifrån progressiva värderingar. Vilka värderingar är relevanta i vårdsammanhang?

  • Empati för oss själva och för varandra
  • Ansvar för oss själva och för varandra
  • Tillit
  • Närhet
  • Samarbete

Välj en metafor som stödjer dessa värderingar

Ofta diskuteras vården som en kapacitetsfråga, antalet vårdplatser, antalet besök, antalet läkare eller vårdcentraler och så vidare. Logiken är att fler vårdplatser och läkare ger bättre vård, en form av direktkausalitet, mer = bättre.
I ett progressivt synsätt resonerar vi dock ofta med systemkausalitet, som rymmer stor komplexitet och många parametrar, och det ska vi aktivera med våra ramar.

En tänkbar metafor som bygger på progressiva värderingar och systemkausalitet är kontakten mellan människor.

Vi tror att människor mår bättre när vi närmar oss varandra. Därför vill vi vill öka kontakten mellan vårdpersonal och patient.

Sprida de egna ramarna

Använd de egna ramarna så ofta och så mycket som möjligt.

  • skriv debattartiklar
  • anordna seminarier
  • annonsera
  • blogga
  • twittra
  • facebooka
  • boka personer till tv-soffor
  • radio

Det handlar om upprepning. Ju oftare våra ramar aktiveras desto fler kommer vara mottagliga för progressiva idéer och argument.

Agera och samarbeta öppet

Genom att leva som vi lär kan vi använda det som ett sätt att förmedla vårt synsätt. Om vi visar bilder från träffar där folk håller varandra i händerna, skrattar, kramas och diskuterar öppet så stärker det budskapet.

Mahatma Gandhi brukade skicka sin argumentation i förväg till  debattmotståndare. Då skapade han ett debattklimat där alla förväntades agera öppet. Det verkade efter ett tag konstigt att inte göra det vilket gjorde folk misstänksamma mot Gandhis motståndare.

Aktivera befintliga progressiva ramar

Det är avgörande för vårddiskussionen att så mycket som möjligt av all samhällsdebatt sker med progressiva värderingar som grund. Människor är mer öppna för idéer som använder samma värdegrund som den de är vana vid. Eftersom dagens samhällsdebatt nästan uteslutande bygger på konservativa perspektiv och sker genom konservativa ramar så är det just nu mycket lättare att argumentera för konservativa lösningar.
Att skoldebatten är 100% konservativ bidrar till att Alliansen kan argumentera för sina synsätt i andra sammanhang och på andra områden, vilket jag ser som Jan Björklunds viktigaste insats i politiken. Tragikomiskt att han är partiledare för ett liberalt parti.

Några exempel på progressiva ramar:

  • papperslösa
  • allemansrätten, att vi tar hand om och har ett gemensamt ansvar för naturen
  • föräldraledighet, pappor med barnvagnar, pappor med barn

Och här andra perspektiv på vård som jag skrivit: