Varför?

Vitmp_22429-hands-63743_6401574867842 bryr oss om och tar ansvar både för oss själva och för varandra.

Vi gör det genom att arbeta tillsammans som rörelse.

Vi hjälper varandra över hinder och står på varandras axlar för att nå längre.

Vi är den gröna rörelsen.

Ett progressivt synsätt


Sverige handlar om gemenskap och samhörighet
. Vi är en empatisk och ansvarstagande familj där människor bryr sig om varandra, inte bara sig själva, och där vi tar ansvar genom att agera starkt och effektivt för varandra.

Skydd, självförverkligande och rättvisa

Att bry sig om någon innebär att du vill skydda personen från skada, du vill att deras drömmar blir verklighet och att de behandlas rättvist.

Frihet, möjlighet, välfärd

Välfärd ger människor bättre möjligheter vilket är en förutsättning för frihet och självförverkligande.

Gemenskap, tjänstgöring och samarbete
Barn formas av sin omgivning. Ansvar förutsätter tjänstgöring och att man hjälper till att skapa samhället, vilket bygger på samarbete.

Tillit, ärlighet och öppen kommunikation

  • Inget samarbete utan tillit
  • Ingen tillit utan ärlighet
  • Inget samarbete utan öppen kommunikation

Relaterat

Gröna bloggar om gemenskap

Hans lilla gröna – Dagens EM-koll: Nationalism och en vilsen Rödknapp

Emma Grön – Kulturpolitik lika viktigt som klimatpolitik

Varför har vi ett samhälle?

Varför har vi ett samhälle? Det är frågan man bör ställa när Moderaternas chefsstrateg argumenterar för en stark stat.

Per Schlingmanns argumentation syftar till att etablera en debatt på konservativa villkor och jag önskar att Socialdemokraterna för en gångs skull kunde överlåta den debatten till någon annan, men sannolikheten att det ska hända är tyvärr väldigt liten.
Genom att diskutera huruvida Sverige borde ha en stark eller svag stat accepterar man dels ett kvantitativt synsätt, en linjär funktion, vilket utestänger annan diskussion. Dels accepterar man att statsperspektivet är huvudsak, att statens roll är det väsentliga. Medborgarnas roll är underordnad, den fungerar som en följd av statens roll, som en följd av auktoritetens roll. Medborgarna är barn till den vuxna staten. Följden blir att resonemang som utgår ifrån statens auktoritet känns mer begripliga och logiska medan medborgarnas inflytande över staten känns mindre viktigt, till och med lite konstigt.

Istället för att diskutera med Moderaternas inramning kan man ha medborgarna som utgångspunkt och se på frågorna ur ett folkstyreperspektiv. Då ställer man frågor som:

  • Varför har vi ett samhälle?
  • Hur organiserar och driver vi samhället effektivt?
  • På vilka sätt kan vi stärka och skydda varandra?
  • Hur kan vi se till att demokratin håller den kurs vi anger?

Medborgarna är utgångspunkten och staten underordnad, den är vårt verktyg för att samhället ska fungera, för att stärka och skydda både oss själva och varandra.

Per Schlingmann börjar alltså i fel ände när han diskuterar statens roll vilket inte är så konstigt, han ser på världen med konservativa ögon och värderingar vilket handlar just om den starka auktoriteten.

Hur man stoppar Jan Björklund

Jan Björklund dominerar skolpolitiken i Sverige. För många är han likafullt ett obegripligt fenomen. Trots att han använder de enklaste argumenten och trots att nästan all pedagogisk forskning visar att han har fel och trots att vi lever i ett utvecklat samhälle där sånt som jämställdhet står högt på agendan så kan han obehindrat driva en stock-konservativ politik för skolan. Han hade kunnat vara skolminister 1910.

Så vad gör vi? Hur stoppar vi Jan Björklund? Jo vi gör som med all politik, vi aktiverar ett annat synsätt!

I politisk diskurs är synsätt och värderingar viktigare än sakfrågor. En politiker som kan kommunicera sitt synsätt till människor kommer alltid att vinna över en som bara förmedlar sakpolitik! Varför? Jo den får  folk att tänka på samma sätt som den själv, att göra samma antaganden och att betona samma frågor.
Ronald Reagan är ett exempel på detta. När man gjorde mätningar om hans politik så visade de att få höll med honom i sak men att de flesta ändå ville rösta på honom. Man kände tillit till honom, han var sig själv och uttryckte sina värderingar tydligt.
Jan Björklund är på vissa sätt lik Reagan. Han uttrycker ett synsätt väldigt väl och han tror på det han säger. Skolan ska, ur ett konservativt perspektiv, handla om

  • auktoritet
  • disciplin
  • kontroll

Om man läser sina läxor, det vill säga om man disciplinerar sig, så förtjänar man en belöning, ett högre betyg. Bestraffning och belöning är centrala i Björklunds syn på skolan.

I motsats till den konservativa skolan finns ett progressivt synsätt. Elevers förmåga och möjlighet till

  • självbestämmande
  • samarbete
  • kommunikation

är tre värderingar som den progressiva skolan bygger på. En metafor för att beskriva detta, som jag lekt lite med, är tågluffning. På tågluffningen sätter man upp mål, planerar för resan dit och kommunicerar med människor.

Men för att återgå till saken, hur stoppar man Björklund? I en debatt brukar han kritisera all diskussion som inte berör ordningsfrågor. Han säger att det är frågor för experterna, för lärarna. Så här svarar man då:

Det är inte en fråga om expertis, det handlar om värderingar! Om man tycker att auktoritet, disciplin och kontroll är det som ska prägla skolpolitiken ja då ska man ta upp betyg och ordningsfrågor. Men om man värderar elevens självbestämmande, samarbets- och kommunikationsförmåga, ja då är det helt andra frågor som behöver lyftas i skoldebatten. Då ska vi prata, inte om vår betygsättning av elever utan om elevers förmåga att utvärdera sitt eget arbete, att lära sig av sina misstag. Då ska vi prata om träning i samarbetsfärdigheter så att grupparbeten en gång för alla verkligen är ett arbete som hela gruppen deltar i. Och då ska vi prata om vad skolan kan göra för att stärka elevernas förmåga att kommunicera med varandra och med omvärlden. Vad är viktigt för att klara sig i dagens samhälle och vad kommer bli viktigt i framtiden? Låt det avgöra vad vi ska diskutera och vad vi ska överlåta till experter.

När han tar upp betyg i fyran kan vi kontra så här:

De flesta är nog överens om att vi har alldeles tillräckligt med betyg i svenska skolan, det är det enda vi pratat om i snart tio år. Det finns andra frågor som är mycket viktigare för att utveckla skolan men det finns faktiskt ett betyg som skulle bidra till en bättre skola.
Förmågan att utvärdera och bedöma egna insatser är något som värderas högt i arbetslivet och som hjälper människor både på jobbet, hemma och när vi deltar i samhällsaktiviteter. Skolans uppgift är att stärka eleverna så att de är fria att bestämma över sig själva och Folkpartiets skola klarar inte av det. Den fostrar en hel generation att ta order från en överhet, lyda blint och inte tänka själva. Vi vill införa ett nytt betyg, där eleven bedömer sina egna insatser, dokumenterar utförligt, analyserar sitt arbete, konstaterar vad som gick bra och dåligt och funderar kontinuerligt över förbättringar.

Svenska värderingar

Svenska värderingar är i hög utsträckning progressiva värderingar. Vi fokuserar på olika värderingar vid olika tillfällen, just nu till exempel står det individuella ansvaret högt i kurs.

Dessa värderingar genomsyrar den svenska kulturen, politken och samhället i stort:

  • Empati (solidaritet)
  • Socialt ansvar
  • Individuellt ansvar
  • Tillit
  • Gemenskap
  • Samarbete
  • Frihet
  • Förverkligande
  • Möjlighet
  • Strävan
  • Styrka
  • Öppenhet
  • Ärlighet
  • Hederlighet
  • Rättvisa
  • Jämlikhet
  • Jämställdhet


Full storlek->

4 sätt att sprida ett progressivt synsätt

För att ändra vårddebatten i progressiv riktning krävs en stor insats över tid. Varje steg vi tar förändrar dock samhället och debatten. Här är fyra steg till en progressiv samhällsdiskurs.

  1. Formulera egna ramar utifrån progressiva värderingar
  2. Sprid de egna ramarna
  3. Agera och samarbeta öppet
  4. Aktivera befintliga progressiva ramar

Formulera egna ramar utifrån progressiva värderingar

Vilka progressiva värderingar är relevanta i vårdsammanhang?

  • Empati, solidaritet och ansvar, för oss själva och för varandra
  • Tillit
  • Närhet
  • Samarbete

Ofta diskuteras vården som en kapacitetsfråga, antalet vårdplatser, antalet besök, antalet läkare eller vårdcentraler och så vidare. Fler vårdplatser och läkare = bättre vård, en form av direktkausalitet, mer = bättre.
I ett progressivt synsätt används ofta systemkausalitet, som rymmer stor komplexitet och många parametrar, och det ska vi aktivera med våra ramar.

En tänkbar metafor som bygger på progressiva värderingar och systemkausalitet är kontakten mellan människor.

Vi vill öka kontakten mellan människor och att vi närmar oss varandra.

Sprida de egna ramarna

Använd de egna ramarna så ofta och så mycket som möjligt.

  • skriva debattartiklar
  • anordna seminarier
  • annonsera
  • blogga
  • twittra
  • facebooka
  • boka personer till tv-soffor
  • radio

Det handlar om upprepning. Ju oftare våra ramar aktiveras desto fler kommer vara mottagliga för progressiva idéer och argument.

Agera och samarbeta öppet

Genom att leva som vi lär kan vi använda det som ett sätt att förmedla vårt synsätt. Om vi visar bilder från träffar där folk håller varandra i händerna, skrattar, kramas och diskuterar öppet så stärker det budskapet.

Mahatma Gandhi brukade skicka sin argumentation i förväg till sina debattmotståndare. Då skapade han ett debattklimat där alla förväntades agera öppet. Det verkade konstigt att inte göra det vilket gjorde folk misstänksamma mot Gandhis motståndare.

Aktivera befintliga progressiva ramar

Det är avgörande för vårddiskussionen att så mycket som möjligt av all samhällsdebatt sker med progressiva värderingar som grund. Människor är mer öppna för idéer som använder samma värdegrund som den de är vana vid. Eftersom dagens samhällsdebatt nästan uteslutande bygger på konservativa perspektiv och sker genom konservativa ramar så är det just nu mycket lättare att argumentera för konservativa lösningar.
Att skoldebatten är 100% konservativ bidrar till att Alliansen kan argumentera för sina synsätt i andra sammanhang och på andra områden, vilket jag ser som Jan Björklunds viktigaste insats i politiken. Tragikomiskt att han är partiledare för ett liberalt parti.

Några exempel på progressiva ramar:

  • papperslösa
  • allemansrätten, att vi tar hand om och har ett gemensamt ansvar för naturen
  • föräldraledighet, pappor med barnvagnar, pappor med barn

Människors drömmar och vilja till förändring

Occupy Wall StreetMänniskors deltagande är utgångspunkten för den progressiva synen på politik. Partiernas uppdrag är att skapa verktyg och system som hjälper människor att delta, och som gör det lättare för medborgare att bidra till det gemensamma. Hinder som människor möter när de försöker förverkliga sina idéer i politiken måste rivas.

Till min stora glädje uttrycker Gustav Fridolin, Anders Wallner och Helene Öberg det här väldigt väl idag på DN Debatt. Miljöpartiet har satt upp ambitiösa mål för arbetet att hjälpa människor till ökat deltagande och det jag skrev igår, att partierna ska fungera som en hävstång för medborgarna, genomsyrar hela debattinlägget:

Tror vi på att alla någon gång i sitt liv ska ha möjligheten att ta ett politiskt uppdrag ska ingen behöva välja bort politiken för att man har svårt att få barnpassning eller jobbar på oregelbundna tider. Vi måste upp ur källarlokalerna och in på lunchfiket. Mötet över nätet som man planerar in själv ska vara lika naturligt som kvällsmötet. Och när vi väl träffas ska lekhörnan vara ett lika naturligt inslag i mötesmiljön som talarlistan.
Det måste gå att förverkliga sina idéer i politiken, även om man just för stunden inte vill eller har möjlighet att ta ett politiskt förtroendeuppdrag. När vi människor engagerar oss förväntar vi oss att de särskilda erfarenheter vi bär på ska kunna diskuteras med andra som är insatta, och läggas till grund för politiken.

Skillnaden mellan ett folkstyre och ett elitstyre är, förutom moraliska olikheter, att folkstyret varseblir människor och samhälle på sätt som en elit aldrig kan klara av. Mängden deltagare i en demokrati avgör om medborgarna har en någorlunda klar bild av verkligheten eller om man går till val och fattar beslut utifrån en illusion av det som sker. Vi får leva med väldigt olika samhällen beroende på vilken modell vi använder.

Energi som stärker människor

Att stärka människor är den moraliska grunden till att satsa på förnybar energi och energieffektiviseringar. När vi kan påverka vår egen situation, och när vi kan hjälpa varandra, stärks vi som människor. 

Förnybar energi

  • ger människor möjlighet att dela med sig av energi utan att gå via det nationella elnätet, ett effektivt samarbetsverktyg
  • är fri och rörlig
  • kan snabbt repareras
  • kan byggas nytt med stor omfattning på kort tid
  • kan förse oss med el och värme oavsett var vi befinner oss
  • ger individer, hushåll, bostadskvarter och kommuner makt över energiproduktion, energidistribution och energipriser
  • stärker människor genom att tekniken är förhållandevis begriplig
  • kan produceras på samma plats som den används vilket innebär att allt som produceras kan användas

Motsatsen till detta är kolenergi, oljeenergi och kärnenergi. Dessa energislag

  • binder människor och samhälle, för lång tid, till enskilda konstruktioner
  • kräver enorma resurser för att reparera
  • skadar människor och natur för oöverskådlig framtid
  • tar år att bygga och kräver miljardinvesteringar vilket binder människor till dessa konstruktioner
  • förser oss med el och värme endast där det finns ett fungerande elnät
  • ger energiproducenterna makt över produktion, distribution och priser
  • försvagar människor genom att tekniken är så komplex att endast experter kan förstå hur konstruktionerna fungerar, det blir mycket svårt att kritisera och komma med konstruktiva förslag
  • försvagar människor (klimatkrisen och kärngifter), teknik som gör det omöjligt för människor att ta ansvar för sina egna handlingar
  • försvårar samarbete mellan människor, makten över detta finns hos de stora elproducenterna
  • produceras långt ifrån platserna där de till slut används och på vägen går mer än hälften av det som producerades till spillo

Energi är alltså en fråga om frihet! Jag har skrivit mer om detta här