Etikett: ram

Mångfald, en funktion

Är mångfald en värdering? Nej. Det känns som en värdering men begreppet handlar mer om funktion än mening. Det kan till exempel betyda att vi vill ha många olika kulturer i vårt samhälle.  Jag tänker att mångfald är en inramning mer än en värdering och jag tror vi borde formulera andra ramar som bättre förmedlar det vi vill.  Inte minst för att mångfald låter byråkratiskt och känslokallt för många människor.

Varför vill vi ha mångfald?

På vissa sätt har vi det redan. Världen är som en stor mångfald, nätet också, och i naturen så är mångfalden enorm.
Jag tror att för människor med en progressiv syn på samhället finns en koppling mellan samhället och den biologiska mångfalden. Man tänker att samhället utvecklas av en mångfald av idéer eller nåt åt det hållet.

Men det finns underliggande känslor och värderingar som är det verkliga skälet till varför vi gillar mångfald. Vi bryr oss om varandra, känner empati och ansvar, för oss själva och för varandra och vi agerar utifrån det ansvaret. Vi är alltså inte nöjda med att bara hjälpa oss själva, då tvingas vi konkurrera ut någon annan. Vi vill hjälpa alla; oss själva och andra människor och därför tycker vi att alla kulturer har betydelse och att vi hör ihop. Vi ser oss själva som del av en mångfald och att förneka den är att förneka oss själva.

Gröna bloggare om mångfald

Miljöpartister i Sundsvall – Koalitionen håller kursen trots tuffa tider

idéer & tankar; reflektioner – Remissvar – Borås 2025

SCHLAUG.SE – Grön revolt – eller kanske snarare ärofyllt återtåg till grön politik..?

Hans lilla gröna – Skolor med utbildningssyfte bättre än skolor med vinstsyfte

Akkomp’s blog – Ekoturism – om att färdas väl

Huddingeperspektiv – Låna inte ut Pride till intoleransen

En mer blandad skola


I gårdagens partiledardebatt
introducerade Stefan Löfven en ny inramning av åtgärder mot segregation i skolan, baserad på ekonomisk ojämlikhet:

Vi behöver ha en mycket mer integrerad skola där grupper med olika socioekonomisk bakgrund möts över gränserna. Jag gick själv i en sån skola, juristens barn tillsammans med platschefens barn tillsammans med arbetarbarnet tillsammans med tjänstemannabarnet. Det var väldigt bra för samhället. Jo då menar vi så här. Där ligger statens ansvar. Att se till att vi får en mer blandad skola.

Oj, vad säger han?

  • grupper möts över gränserna
  • olika bakgrund möts över gränserna
  • väldigt bra för samhället
  • statens ansvar
  • att se till att vi får en mer blandad skola

Jag skrev igår att han inte nämnde några värderingar på hela debatten men det var fel. Att ta upp statens ansvar på det här sättet, kopplat till människors empati för varandra, att betona att barn mår bra av att möta barn med annan bakgrund än den egna, är en fantastisk insats.

Det här är debattens mest intressanta händelse, Stefan Löfven introducerar ett helt nytt synsätt, en ny inramning av integration som socioekonomisk fråga. Jag tror att det här även kan få effekt på frågor om invandring och integration. Man aktiverar lösningar som bygger på kontakt mellan människor och gör det med en ram som styr uppmärksamheten mot andra faktorer än var man är född.

Jag skrev om det härom veckan:

Att göra skillnad på människor är grundproblemet med främlingsfientlighet. Att öka kontakten mellan människor är en ram som inte gör skillnad på människor, det är införstått att detta gäller alla. Ramen styr till och med bort uppmärksamheten från tankar om olikhet. Att aktivera empati och gemenskap är det mest effektiva sättet att se människor som människor istället för raser och nationer.

Jag kommer följa Socialdemokraternas idéarbete noggrannt och med intresse. Det bästa är att de kan ha fått en partiledning som förstår inramningens betydelse.
Andra bloggar om partiledardebatten

Löfven gav Reinfeldt en match

Partiledardebatten går vidare

En aggressiv Sjöstedt i Agenda

Hur kontrar man Arbetslinjen?

Ofta är det svåraste i politisk kommunikation att ta sig ur motståndarens inramning. Hur svarar man till exempel på den borgerliga Arbetslinjen?

När Arbetslinjen ramar in ett samtal så handlar det om antalet sysselsatta och arbetslösa. Anställningsförhållanden, arbetsmiljö, fackfrågor och andra arbetsmarknadsfrågor stängs ute ur samtalet genom denna inramning. Ramen använder direktkausalitet, antingen finns det fler jobb eller färre. Arbetslinjen utgår ifrån idén att man ska göra rätt för sig, arbeta, och om man gör det så förtjänar man en belöning. Om man inte jobbar, eller inte skaffar sig ett jobb, så förtjänar man att leva med följderna, till exempel att man inte kan betala för en sjukförsäkring. Arbetslinjen bygger på konservativa värderingar, framförallt disciplin och individuellt ansvar.

För att svara på Arbetslinjen måste du aktivera en annan ram i människor.

Värderingar är en bra startpunkt. Men vilka värderingar är relevanta? Fundera över vad som präglar livet på en arbetsplats. Vad finns det för problem? Möjligheter? Om du inte har ett jobb?

Förslagsvis handlar arbete om:

  • Frihet
  • Självbestämmande
  • Gemenskap
  • Samarbete

Jag fastnar för självbestämmande. En person som är i händerna på andra, som arbetar under hårda villkor, som någon annan kontrollerar, kan inte bestämma över sig själv. Det är ett problem.

För att kunna ta upp arbetets komplexitet, alla aspekter på arbete som inte får plats på Arbetslinjen, ska ramen bygga på systemkausalitet – liknelser och metaforer som rymmer komplexa berättelser och komplex logik.

Arbetet är en process, inte en sak, ett verb, inte ett substantiv.

Några exempel på metaforer vi kan använda:

  • Resor
  • Kontakt med okända miljöer
  • Utforskning

Att utforska något kan göras enskilt eller i grupp, det finns en frihet i att utforska, ett självbestämmande, potentiellt en gemenskap och samarbete. Utforskande följer inte en rät linje men inbjuder till systemtänkande. Det är dock svårt att veta om metaforen fungerar innan man provat och sett om det går att formulera argument med den. Jag tänker högt

“Gårdagens karriär var enkelspårig. Man började jobba när man var tjugo och gick i pension vid 65 från samma arbetsplats.
Idag byter människor jobb oftare. Vi utvecklas med våra uppgifter. Vi utforskar vårt gebit och lär oss nya saker hela tiden. Rollerna är ombytliga och vi fungerar allt oftare både som projektledare och som anställd. En modern arbetsgivare stödjer alla på arbetsplatsen i deras utveckling, utformar arbetsmiljön i samarbete med dem och fungerar mer som en kollega än en chef. Arbetet liknar en resa, en expedition, som utforskar okända världar och inte den transportsträcka som många arbetade längs på nittonhundratalet.”

“Vi tänker utforma arbetsmarknaden för att stödja människors utveckling och utforskande av arbetsförmågan. Vi tänker skapa ett arbetsliv som utgår ifrån att alla ska kunna fungera både i hemmet och på jobbet och inte begränsas av villkor som man själv inte kan påverka.”

“Ingen ska behöva fastna i ett arbete och bli stående utan möjlighet att utveckla sin person och sin förmåga till självbestämmande.”

Utforskande är en metafor som påminner om Socialdemokraternas kunskapslyft. Den väver dock in sakfrågorna i ett mer begripligt och tilltalande sammanhang.

Tycker vi kom en bra bit; utforskande, självbestämmande, gemenskap och ett nyanserat arbetsliv. Fortsättning följer…

 

Andra bloggar

Huddingeperspektiv – Ett arbetsliv som går att leva med?

Livet, Politiken och Världen! – Soppkön i Stockholm!

schlaug.se – Inför MP:s skrivande av nytt partiprogram, del 1: Människors strävan efter bättre liv gav oss också tillväxt

Hans lilla gröna – Bevare Finland för arbetslinjen

Hans lilla gröna – ARBETSLINJEN FÖR UTRIKES FÖDDA KVINNOR?

Så skapar du fungerande ramar

Ramar fokuserar våra tankar. Med hjälp av ramar förstår vi världen och allt som sker. Jag skulle nästan kunna gå så långt som att säga att en ram är en tanke. Det stämmer inte riktigt men när vi förstår ramar så förstår vi vårt tänkande bättre.

Så här kan du skapa en fungerande ram som hjälper dig att förmedla idéer, som hjälper dig att uttrycka dig.

Att formulera sig är givetvis en konstart men det finns verktyg som hjälper.

Värden
Vilka värden vill du lyfta? Ett företag som Apple betonar enkelhet och skönhet. I politiken kan det handla om solidaritet och gemenskap eller kanske frihet.
När jag formulerade kontaktramen – att öka kontakten mellan människor utgick jag ifrån gemenskap. Jag funderade över vad som skapar gemenskap och efter ett tag handlade mina tankar om hur vi kan närma oss varandra. Då började jag även tänka på kausalitet.

Kausalitet
Ska du använda direktkausalitet eller systemkausalitet? Många politiska samtal 2012 bygger på direktkausalitet. Ta kärnkraften som exempel, den kommuniceras med en sån här logik

  1. Köp uran
  2. Stoppa in i reaktorn
  3. Få ut el
  4. Slut

En linjär logik som är väldigt enkel och lättanvänd i debatter och som det är svårt att argumentera emot (du måste aktivera en annan ram). Om du vill använda systemkausalitet istället så hjälper det att hitta metaforer som är komplexa system, till exempel naturen, mänskliga kontakter eller internet.

Metaforer
Nu har du kommit till den del där ramen tar konkret form. Du vet vilka värden du vill framhäva, du vet om det ska förmedlas på ett direkt sätt eller genom ett komplext system. Fundera över vilka miljöer, händelser eller system som har dessa egenskaper. Att hitta rätt metafor tar ofta lite tid. Du hittar en metafor som du tycker passar och snöar in på den. Sen nämner en kompis en svaghet med metaforen och du börjar leta efter något annat. Och så vidare. Ta tid på dig och försök spåna fram tre- fyra alternativ, då förstår du helheten bättre och har lättare att välja.

Relaterat

Ansvar för Sverige

Uttrycket “Ansvar för Sverige” kommunicerar individuellt ansvar, att vi har och tar ansvar för egna handlingar och det egna beteendet.

Hur fungerar det? Ansvaret appliceras på samhället via metafor. Vi ser på samhället som en familj, Sverige är en familj. Om vi tar ansvar för Sverige så tar vi alltså ansvar för den egna familjen.

Att ta ansvar för hela landet kan låta som att man bryr sig om en massa människor, inte bara sig själv, att det handlar om ett socialt ansvar, men det är inte uttryckets innebörd (vilket naturligtvis inte hindrar att man faktiskt bryr sig om en massa människor). Även när någon talar om “de offentliga finanserna” kan man få detta intryck men inte heller i det fallet handlar det om ansvar för något annat än det egna.

Notera att det finns olika sorters ansvar, som bygger på helt olika synsätt och som har  olika innebörd. Många reaktioner på en politikers uttalande beror på att man tror att man talar om samma sak fast man inte gör det.

Varje gång någon använder ett uttryck så aktiveras en ram. Varje gång en ram aktiveras så förstärks den. Så ju mer vi exponeras för individuellt ansvar, via uttryck som “Ansvar för Sverige”, desto lättare har vi att förstå och använda samma moral i andra sammanhang.

Klart privata företag ska ha frihet från insyn, de är ju privata!

Ord och ramar styr vårt tänkande. En man som förstod hur man kan använda detta var Edward Bernays, Sigmund Freuds systerson. Det är Edward Bernays som är skyldig till att omvandla ordet propaganda till public relations, att människor under flera decennier associerat cigaretter med potens och att USA har haft folkligt stöd för en mängd invasioner och attacker. Det är hans verk som ligger till grund för att företag verkar i just den privata sektorn, inte den utvecklade, den fristående eller den slutna sektorn.

Att associera företag med ett ordet privat får omfattande konsekvenser för hur människor tänker. Privatramen aktiverar bland annat tankar på

  • att få vara för sig själv, frihet från insyn
  • att få vara sig själv
  • lugn och ro
  • något man gör på egen hand, inte med andra
  • att detta är positiva kvaliteter

Följden blir att när vi talar om privata företag så aktiveras alla dessa tankar och känslor och de kopplas till företag. De flesta människor känner då undermedvetet att det är normalt att företag ska

  • ha frihet från insyn
  • skötas utan inblandning från andra
  • konkurrera, inte samarbeta

vilket alltså är 100% konservativ moral. Varje gång någon talar om privata företag förstärks denna bild i människor och det känns mer och mer normalt att det är så företag ska fungera.

Andra inlägg om privat:

Konservativ inramning av svensk politik

Konservativ inramning av svensk politik

En skiss från förra våren. Konservativ inramning av svensk politik.

Energi handlar om frihet och rörlighet

För den som undrar om jag ligger och sover istället för att skriva här på bloggen så är svaret… jag sover en del. Men jag skriver ibland, till exempel på 17juni.se där vi startat en rörelse för att ändra energidebatten till att handla om frihet och rörlighet istället för auktoritet och kraftfullhet. De två senaste inläggen är även exempel på progressiva budskap

Konservativ jämlikhet

Konservativ jämlikhet

Ett konservativt synsätt

Svenskarnas syn på människan och samhället har förändrats.

Vi söker oftare än förut individuella lösningar på våra problem. Vi har lättare att förstå skattelättnader än skatteinvesteringar. Vi misstar stelhet för stabilitet. Kort sagt, vi har fastnat i ett konservativt synsätt.

Under Fredrik Reinfeldts tid som partiledare för moderaterna har fler svenskar anammat partiets traditionella värderingar. Fler människor använder moderaternas språk och diskuterar deras frågor.

De främsta orsakerna till förändringen är att moderaterna lyckats så bra med sin politiska kommunikation och att man lyckats aktivera folkpartiets, centerns och kristdemokraternas konservativa sidor. Alliansens politik i allmänhet, och moderaternas politik i synnerhet, är inramad utifrån konservativa värderingar. Några exempel:

  • Utanförskap handlar om individens disciplin och att man hamnar utanför samhället och välfärden om man inte disciplinerar sig. Individen har ansvaret.
  • Ordning och reda i skolan handlar om auktoritet; om skolans och samhällets makt över eleverna.
  • Betygsfrågor handlar om vuxenvärldens kontroll av elevernas beteende.
  • Att värna de offentliga finanserna betyder att statliga utlägg är ett problem och att det behövs någon som skyddar pengarna.
  • Konservativ rättvisa innebär inte att alla som väntar på sin tur får del av kakan, utan att alla startar på samma plats i tävlingen.
  • Att rösta på regeringsalternativ istället för partier handlar om att makten ska finnas hos en stark auktoritet.
  • Att utge sig för att vara det statsbärande partiet kommunicerar den starka auktoritetens betydelse.

Inramningen av allianspolitiken utgår ifrån berättelser om individuellt ansvar, om en farlig värld som bör skötas av ordningsmän och om straffets avgörande roll för människors beteende.

Det konservativa synsättet följer en logik.

  • Vi lever i en farlig värld.
  • För att skydda oss behöver vi en stark auktoritet; någon (eller något) som står med båda fötterna på jorden.
  • För att bli en stark auktoritet krävs enligt detta synsätt disciplin; att man kan bemästra sina känslor och stå emot lockelser och påtryckningar.
  • Bestraffning, eller hot om bestraffning, är det viktigaste metoden för att utveckla människors disciplin.

Moderatpolitik, ny och gammal, följer den konservativa logiken och man har lyckats få med de andra allianspartierna på sitt synsätt. Alliansens profilfrågor utgår ifrån att en stark ledning avgör vad som är bra för folket och förser dem med detta. Kontrollen över systemet finns alltså hos en auktoritet, inte hos medborgarna. Exempel:

  • Sjukförsäkringen
  • FRA-lagen
  • Ordning och reda i skolan
  • Energifrågor

Frågorna symboliserar de värderingar man vill representera, framförallt tron på en stark ledning.

Fredrik Reinfeldts offentliga profil är utformad för att skicka rätt signaler. Hans person och beteende symboliserar stark svensk auktoritet. Han är intelligent och lyssnande, han verkar ganska vanlig, han tänker på Sverige först, han vet att han har rätt och han tappar inte fattningen. Om partimedlemmar ifrågasätter eller protesterar mot ledningens beslut så kanske Fredrik Reinfeldt lyssnar och tar del av kritiken. Men besluten är hans och det är han som avgör hur frågan hanteras.

Inom Alliansen är det partiledningarna som bestämmer hur politiken ska drivas, det sker inte på gräsrotsnivå eller genom medlemsomröstningar. (I Folkpartiet och Centern har partiledningens attitydförändring lett till en hel del frustration. Till exempel fick Maud Olofsson mycket kritik när hon fattade beslut över medlemmarnas huvuden i kärnkraftsfrågan och i FRA-frågan, medlemmar som såg Centern som ett folkrörelseparti.) Medlemsaktivitet handlar, ur ett konservativt perspektiv, om att genomföra ledningens direktiv, det handlar inte om medlemmarnas egna åsikter eller synsätt.

Individen är ny huvudperson i den svenska samhällsdiskursen. Vi hör ofta ord som rättvisa och utanförskap men orden har fått en ny innebörd. Moderaternas politik handlar om auktoritet, lydnad, disciplin och konkurrens. Under Fredrik Reinfeldts ledning har partiet fått stort genomslag med sin kommunikation och det svenska folket använder allt oftare det konservativa ramen när vi resonerar om världen och samhället.

Relaterat