Publicerat

Hur fungerar kontraster i politik?

I media gillar man kontraster och partier jobbar hårt med att framhäva skillnader mellan de egna idéerna och politiker och motståndarnas.

Det finns kontraster som partierna framhäver utan skam, som Moderaternas arbetslinje och bidragslinje eller Jan Björklunds ordning och reda kontra sjuttiotalets flumskola.

Det finns kontraster som ramar in en hel debatt, till exempel papperslösa och illegal invandring, två ramar som berör samma ämne men ur olika perspektiv, människans och myndighetens. Ju mer debatten handlar om papperslösa desto svårare blir det att argumentera för hårda gränskontroller och att sjukvård endast är för svenskar. När vi förstår en fråga som huvudsakligen en fråga om människor i nöd så styr det vilken politik som når framgång. Om vi däremot tar upp illegal invandring så verkar statens utmaningar mer begripliga, vi får lättare att tänka på hur systemet ska utformas än hur vi behandlar den enskilda människan.

Ett annat exempel hörde vi häromveckan när Mats Knutsson intervjuade Fredrik Reinfeldt som uttryckte att det är positivt att arbetsutbudet ökat! Arbetsutbud är i princip synonymt med arbetslöshet ur ett företagsperspektiv.

Men vad är motsatsen till välfärdens kärna? Välfärdens frukter? Välfärdsäpplet?
Ordet kärna aktiverar ett komponentperspektiv, att delarna är det viktiga när man diskuterar välfärd. Inramningen för in diskussionen på kostnadsfrågor och vilka delar som hör hemma i välfärdssamhället, ett samtal om kvantiteter.

Motsatsen till välfärdens kärna är att tala om varför vi har välfärd.

  • “Vi tror på ökad kontakt mellan vårdpersonal och patienter”
  • “I ett friskare Sverige är människor gladare och lever lyckligare liv”
  • “Utbildade medborgare stärker både sig själva och alla andra”

Motsatsen måste handla om något annat än komponenter, kvantitet och hur välfärden ska byggas.

Att svara på ett politiskt budskap handlar om att använda en ram som bygger på det egna synsättet och de egna värderingarna, och att undvika motståndarens inramning, synsätt och värderingar.

 

Gröna bloggar om kontraster

SCHLAUG.SE – Så är det då utrett: Mindre klasser ger bättre kunskap och större intresse för utbildning

Hans lilla gröna – Religionsfriheten – ifrågasatt och ofta misstänkliggjord i humanismens namn

Publicerat

Människor tänker visuellt


I morgon kväll anordnar Sveriges Television partiledardebatt. Formen för TV-debatter har diskuterats en del sedan Håkan Juholt och Lars Ohly tackade nej på grund av deras placering i TV-studion. De ville inte förknippas med Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Många har kritiserat och skrattat åt deras handlande. En vanlig kommentar har varit att om de inte vill associeras med Jimmie Åkesson så kan de väl visa det i debatten och förklara den stora skillnaden mellan den egna politiken och Sverigedemokraternas.

Den som säger så förstår inte hur människor fungerar. Vi tar mycket starkare intryck, undermedvetet, av bilder och visuella grupperingar än logisk argumentation för något. Att tydligt förmedla sin position för att övertyga bygger på en idé som formulerades under renässansen och som vetenskapen förkastat. Det är fel

  • att vi tänker abstrakt
  • att tankar och känslor är separata
  • att vi är medvetna om det vi tänker

Men hur tänker människor då?

Människor som saknar känslor vet till exempel inte vad de vill eller hur en annan människa känner, de förstår inte människors beteende och kan därför inte fungera speciellt väl i samhället. Känslor är en avgörande del av vårt tänkande.

Av dessa anledningar är det viktigt för oppositionen att i morgondagens debatt visa varför man tycker på ett visst sätt. Gustav Fridolin borde förmedla att klimatet ska räddas för att vi bryr oss om varandra, inte bara för att rädda vårt eget skinn. Stefan Löfvén borde visa att en skola som stärker alla är att ta ansvar, för oss själva och för varandra. Jonas Sjöstedt borde fråga Jimmie Åkesson och Fredrik Reinfeldt om de tror mer på folkstyret eller på en stark auktoritet som leder landet.

Andra bloggar om debattformat

Björn Sundin – Tacka nej till debatt är rimligt men inte smart

Publicerat

Så skapar du fungerande ramar

Ramar fokuserar våra tankar. Med hjälp av ramar förstår vi världen och allt som sker. Jag skulle nästan kunna gå så långt som att säga att en ram är en tanke. Det stämmer inte riktigt men när vi förstår ramar så förstår vi vårt tänkande bättre.

Så här kan du skapa en fungerande ram som hjälper dig att förmedla idéer, som hjälper dig att uttrycka dig.

Att formulera sig är givetvis en konstart men det finns verktyg som hjälper.

Värden
Vilka värden vill du lyfta? Ett företag som Apple betonar enkelhet och skönhet. I politiken kan det handla om solidaritet och gemenskap eller kanske frihet.
När jag formulerade kontaktramen – att öka kontakten mellan människor utgick jag ifrån gemenskap. Jag funderade över vad som skapar gemenskap och efter ett tag handlade mina tankar om hur vi kan närma oss varandra. Då började jag även tänka på kausalitet.

Kausalitet
Ska du använda direktkausalitet eller systemkausalitet? Många politiska samtal 2012 bygger på direktkausalitet. Ta kärnkraften som exempel, den kommuniceras med en sån här logik

  1. Köp uran
  2. Stoppa in i reaktorn
  3. Få ut el
  4. Slut

En linjär logik som är väldigt enkel och lättanvänd i debatter och som det är svårt att argumentera emot (du måste aktivera en annan ram). Om du vill använda systemkausalitet istället så hjälper det att hitta metaforer som är komplexa system, till exempel naturen, mänskliga kontakter eller internet.

Metaforer
Nu har du kommit till den del där ramen tar konkret form. Du vet vilka värden du vill framhäva, du vet om det ska förmedlas på ett direkt sätt eller genom ett komplext system. Fundera över vilka miljöer, händelser eller system som har dessa egenskaper. Att hitta rätt metafor tar ofta lite tid. Du hittar en metafor som du tycker passar och snöar in på den. Sen nämner en kompis en svaghet med metaforen och du börjar leta efter något annat. Och så vidare. Ta tid på dig och försök spåna fram tre- fyra alternativ, då förstår du helheten bättre och har lättare att välja.

Relaterat

Publicerat

4 sätt att sprida ett progressivt synsätt

För att ändra vårddebatten i progressiv riktning krävs en stor insats över tid. Varje steg vi tar förändrar dock samhället och debatten. Här är fyra steg till en progressiv samhällsdiskurs.

  1. Formulera egna ramar utifrån progressiva värderingar
  2. Sprid de egna ramarna
  3. Agera och samarbeta öppet
  4. Aktivera befintliga progressiva ramar

Formulera egna ramar utifrån progressiva värderingar

Vilka progressiva värderingar är relevanta i vårdsammanhang?

  • Empati, solidaritet och ansvar, för oss själva och för varandra
  • Tillit
  • Närhet
  • Samarbete

Ofta diskuteras vården som en kapacitetsfråga, antalet vårdplatser, antalet besök, antalet läkare eller vårdcentraler och så vidare. Fler vårdplatser och läkare = bättre vård, en form av direktkausalitet, mer = bättre.
I ett progressivt synsätt används ofta systemkausalitet, som rymmer stor komplexitet och många parametrar, och det ska vi aktivera med våra ramar.

En tänkbar metafor som bygger på progressiva värderingar och systemkausalitet är kontakten mellan människor.

“Vi vill öka kontakten mellan människor och att vi närmar oss varandra.”

Sprida de egna ramarna

Använd de egna ramarna så ofta och så mycket som möjligt.

  • skriva debattartiklar
  • anordna seminarier
  • annonsera
  • blogga
  • twittra
  • facebooka
  • boka personer till tv-soffor
  • radio

Det handlar om upprepning. Ju oftare våra ramar aktiveras desto fler kommer vara mottagliga för progressiva idéer och argument.

Agera och samarbeta öppet

Genom att leva som vi lär kan vi använda det som ett sätt att förmedla vårt synsätt. Om vi visar bilder från träffar där folk håller varandra i händerna, skrattar, kramas och diskuterar öppet så stärker det budskapet.

Mahatma Gandhi brukade skicka sin argumentation i förväg till sina debattmotståndare. Då skapade han ett debattklimat där alla förväntades agera öppet. Det verkade konstigt att inte göra det vilket gjorde folk misstänksamma mot Gandhis motståndare.

Aktivera befintliga progressiva ramar

Det är avgörande för vårddiskussionen att så mycket som möjligt av all samhällsdebatt sker med progressiva värderingar som grund. Människor är mer öppna för idéer som använder samma värdegrund som den de är vana vid. Eftersom dagens samhällsdebatt nästan uteslutande bygger på konservativa perspektiv och sker genom konservativa ramar så är det just nu mycket lättare att argumentera för konservativa lösningar.
Att skoldebatten är 100% konservativ bidrar till att Alliansen kan argumentera för sina synsätt i andra sammanhang och på andra områden, vilket jag ser som Jan Björklunds viktigaste insats i politiken. Tragikomiskt att han är partiledare för ett liberalt parti.

Några exempel på progressiva ramar:

  • papperslösa
  • allemansrätten, att vi tar hand om och har ett gemensamt ansvar för naturen
  • föräldraledighet, pappor med barnvagnar, pappor med barn
Publicerat

Klart privata företag ska ha frihet från insyn, de är ju privata!

Ord och ramar styr vårt tänkande. En man som förstod hur man kan använda detta var Edward Bernays, Sigmund Freuds systerson. Det är Edward Bernays som är skyldig till att omvandla ordet propaganda till public relations, att människor under flera decennier associerat cigaretter med potens och att USA har haft folkligt stöd för en mängd invasioner och attacker. Det är hans verk som ligger till grund för att företag verkar i just den privata sektorn, inte den utvecklade, den fristående eller den slutna sektorn.

Att associera företag med ett ordet privat får omfattande konsekvenser för hur människor tänker. Privatramen aktiverar bland annat tankar på

  • att få vara för sig själv, frihet från insyn
  • att få vara sig själv
  • lugn och ro
  • något man gör på egen hand, inte med andra
  • att detta är positiva kvaliteter

Följden blir att när vi talar om privata företag så aktiveras alla dessa tankar och känslor och de kopplas till företag. De flesta människor känner då undermedvetet att det är normalt att företag ska

  • ha frihet från insyn
  • skötas utan inblandning från andra
  • konkurrera, inte samarbeta

vilket alltså är 100% konservativ moral. Varje gång någon talar om privata företag förstärks denna bild i människor och det känns mer och mer normalt att det är så företag ska fungera.

Andra inlägg om privat:

Publicerat

Framing

“Brandmannen tände eld på huset, satte sig i brandbilen och åkte hem för att äta middag.”

Que? Vad håller han på med?

Varför känns inte meningen logisk? Kan inte en brandman vara pyroman? Äter inte brandmän middag? Kan de inte köra en bil?

För att få svar på detta och förstå varför vissa argument når fram till människor så ska vi göra en liten övning. Gör så här:

Tänk inte på en banan!

Har du gjort det? Inte tänkt på en banan? Helt säkert? Ingen gul banan? Okej, bra!

Meh… det går ju inte, du tänkte ju på en banan. Varför kan du inte inte tänka på en banan?

Jo, brandmän och bananer har en sak gemensamt. Orden aktiverar en ram.

Ramar

Alla ord aktiverar en ram.

En ram är en konceptuell struktur som används vid tänkande. Ordet diskborste aktiverar till exempel bilden av en diskborste och ett antal assocationer:

  • att en diskborste är ett verktyg som oftast används i köket
  • att den består av ett handtag och en borste
  • att den används tillsammans med vatten och diskmedel i en diskho
  • att den används till att skrubba bort smuts

Ett annat sätt att förstå en ram är som ett nätverk av associationer. När du läser diskborste aktiveras en nätverk av associationer i din hjärna; ord, bilder, händelser och känslor:

Hur vet man vad som ingår i en ram?

Vad som ingår i en ram tar man enklast reda på genom att bryta mot ramens logik.

Hon tog diskborsten, satte på tandkräm och började borsta sina tänder.

Det stämde inte riktigt va? Det passar inte in i diskborste-ramen. En ram handlar om hur vi uppfattar något, vad som känns normalt och om den logik som är kopplad till ramen. En brandman kan givetvis elda upp ett hus, det kan även en revisor eller förskolefröken, men vi har svårare att ta till oss det eftersom handlingen inte matchar ramen och sammanhanget.

Om du läser meningen om brandmannen en gång till nu så ser du säkert vad som är fel, brandmans-ramen bryts på flera sätt.

En brandman

  • släcker bränder
  • åker till bränder
  • lämnar inte en brand
  • och så vidare

Det finns alltså en logik som beskriver hur vi uppfattar en ram. Följer man logiken så blir budskapet begripligt. Bryter man logiken så förvånar och förvirrar man mottagaren.

Bildlicens

Publicerat

Felet vi gör när vi tänker på välfärd

Vi mår bra, vi andas frisk luft och leker med våra barn. Vi skrattar tillsammans med vänner. Vi lagar och äter mat. Vi fiskar i en sjö. Vi vandrar i fjällen. Vi lär oss och utvecklas. Se där några exempel på välfärd.

Upplevelsen att må bra, att känna sig modig, djärv, pigg, frisk eller glad. Det är välfärd.

Samhällsdiskursen om välfärd är emellertid helt inriktad på maskineriet som ska ge oss känslorna, vilka komponenter (substantiv) välfärden består av. Välfärdens kärna är ett av många exempel på hur man försöker ändra välfärdens inramning.

Som tumregel kan den progressiva politikern börja med att prata om välfärdens verb och adjektiv innan du kommer in på substantiv och sakfrågor.