Etikett: ramar

Kan en kvinna gå fram till altaret och överlämna mannen till en annan kvinna

Vad är normalt? Detta att vi växer upp med idén om giftermål på det sätt Moa beskriver är ett praktexempel på hur framing fungerar.

Hur en idé är utformad avgör vad som känns normalt. Idén om vigsel inbegriper roller, rum och beteenden. När vi sett vigslar tusen gånger på TV, och i 999 fall leder en man en kvinna till altaret och lämnar över henne till en annan man, ja då är vi tämligen övertygade om att det är så en vigsel ska vara. Om någon ifrågasätter detta, till exempel genom att föreslå att en kvinna ska överlämna mannen, då rycker vi till och undrar vad det skulle vara bra för.

 

Är fem snuvor fler än fyra cancertumörer (tänk inte på en vårdkö)

Moderaterna skriver om metoder för att korta vårdköerna och Svenska Dagbladet faktagranskar om det faktiskt stämmer att köerna blivit längre som SD hävdar. Dagens Nyheter skriver spaltmeter efter spaltmeter om kö- frågan. Men är det bättre att sjukvården botar hundra influensor än två cancerpatienter? Ja köerna blir ju kortare och enligt kö-inramningens logik är det bättre att behandla hundra patienter än två.

Men svaret ska vara nej, vårddebatten borde inte handla om köer utan om patienternas sjukdomar och behov.

En kö uppfattas i tanken som något linjärt och kvantitativt. Antingen är kön längre eller kortare. I en kö är alla lika och det är just det som är problemet. Sjukdomar är inte lika. Vissa sjukdomar är dödliga medan andra är smått besvärande. Idén om en kö till vården behandlar alla patienter lika. Kö- inramningen får det att låta som att all vård är lika viktig, ungefär som i korvkön. Men vård är ett brett begrepp som omfattar ett enormt spann av verksamheter. Att ställa alla patienter i en kö är fullkomligt vansinnigt ur ett vårdperspektiv. Idén om vårdkö ignorerar faktumet att läkare gör bedömningar och ställer diagnoser, att de kan mer om vård än du och jag. Vi fattar hur kön till korvkiosken funkar men har ingen aning om vad neuroendokrinologi är för något. Idén om vårdköer placerar alla patienter i en lång linjär kö oavsett vad de har för sjukdom eller behov. Döende cancerpatienter bredvid förkylda och inbillade sjuka. Lika för alla.

Problemet är frågan, vårdköer är fel fråga. Vad är då rätt fråga? Ja vi måste ha klart för oss varför vi har vård, vad som är vårdens syfte.

Som jag förstår vård går det ut på att skydda och stärka människor så att vi kan leva fria liv. Vården skyddar från död och lidande och stärker oss så att vi kan förverkliga oss själva och leva utan att kroppen begränsar och gör oss svaga.

Alltså borde vårddebatten fokusera på hur vården bäst kan förebygga sjukdom, hur den kan behandla patienter så att de blir friska och hur den kan stärka människor med sjukdomar så att de kan leva så fritt som möjligt från kroppsliga begränsningar.

Ett fungerande vårdsystem är en mängd olika verksamheter med olika syften och behov och med väldigt olika förutsättningar. Att dra alla vårdavdelningar och sjukdomar över en kam hjälper inte allmänheten att förstå vad som ger människor bäst vård. Vi behöver en vårddebatt som ser till vårdens grundläggande syften, inte missriktade kampanjer som den om vårdköer.

Tillägg 21 augusti 2018

När en inramning etablerats i debatten används den av journalister som om den representerar en saklig och ”neutral” hållning. Här utfrågas till exempel Stefan Löfvén om vårdköer.

Hur fungerar kontraster i politik?

I media gillar man kontraster och partier jobbar hårt med att framhäva skillnader mellan de egna idéerna och politiker och motståndarnas.

Det finns kontraster som partierna framhäver utan skam, som Moderaternas arbetslinje och bidragslinje eller Jan Björklunds ordning och reda kontra sjuttiotalets flumskola.

Det finns kontraster som ramar in en hel debatt, till exempel papperslösa och illegal invandring, två ramar som berör samma ämne men ur olika perspektiv, människans och myndighetens. Ju mer debatten handlar om papperslösa desto svårare blir det att argumentera för hårda gränskontroller och att sjukvård endast är för svenskar. När vi förstår en fråga som huvudsakligen en fråga om människor i nöd så styr det vilken politik som når framgång. Om vi däremot tar upp illegal invandring så verkar statens utmaningar mer begripliga, vi får lättare att tänka på hur systemet ska utformas än hur vi behandlar den enskilda människan.

Ett annat exempel hörde vi häromveckan när Mats Knutsson intervjuade Fredrik Reinfeldt som uttryckte att det är positivt att arbetsutbudet ökat! Arbetsutbud är i princip synonymt med arbetslöshet ur ett företagsperspektiv.

Men vad är motsatsen till välfärdens kärna? Välfärdens frukter? Välfärdsäpplet?
Ordet kärna aktiverar ett komponentperspektiv, att delarna är det viktiga när man diskuterar välfärd. Inramningen för in diskussionen på kostnadsfrågor och vilka delar som hör hemma i välfärdssamhället, ett samtal om kvantiteter.

Motsatsen till välfärdens kärna är att tala om varför vi har välfärd.

  • “Vi tror på ökad kontakt mellan vårdpersonal och patienter”
  • “I ett friskare Sverige är människor gladare och lever lyckligare liv”
  • “Utbildade medborgare stärker både sig själva och alla andra”

Motsatsen måste handla om något annat än komponenter, kvantitet och hur välfärden ska byggas.

Att svara på ett politiskt budskap handlar om att använda en ram som bygger på det egna synsättet och de egna värderingarna, och att undvika motståndarens inramning, synsätt och värderingar.

 

Gröna bloggar om kontraster

SCHLAUG.SE – Så är det då utrett: Mindre klasser ger bättre kunskap och större intresse för utbildning

Hans lilla gröna – Religionsfriheten – ifrågasatt och ofta misstänkliggjord i humanismens namn

Människor tänker visuellt

I morgon kväll anordnar Sveriges Television partiledardebatt. Formen för TV-debatter har diskuterats en del sedan Håkan Juholt och Lars Ohly tackade nej på grund av deras placering i TV-studion. De ville inte förknippas med Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Många har kritiserat och skrattat åt deras handlande. En vanlig kommentar har varit att om de inte vill associeras med Jimmie Åkesson så kan de väl visa det i debatten och förklara den stora skillnaden mellan den egna politiken och Sverigedemokraternas.

Den som säger så förstår inte hur människor fungerar. Vi tar mycket starkare intryck, undermedvetet, av bilder och visuella grupperingar än logisk argumentation för något. Att tydligt förmedla sin position för att övertyga bygger på en idé som formulerades under renässansen och som vetenskapen förkastat. Det är fel

  • att vi tänker abstrakt
  • att tankar och känslor är separata
  • att vi är medvetna om det vi tänker

Men hur tänker människor då?

Människor som saknar känslor vet till exempel inte vad de vill eller hur en annan människa känner, de förstår inte människors beteende och kan därför inte fungera speciellt väl i samhället. Känslor är en avgörande del av vårt tänkande.

Av dessa anledningar är det viktigt för oppositionen att i morgondagens debatt visa varför man tycker på ett visst sätt. Gustav Fridolin borde förmedla att klimatet ska räddas för att vi bryr oss om varandra, inte bara för att rädda vårt eget skinn. Stefan Löfvén borde visa att en skola som stärker alla är att ta ansvar, för oss själva och för varandra. Jonas Sjöstedt borde fråga Jimmie Åkesson och Fredrik Reinfeldt om de tror mer på folkstyret eller på en stark auktoritet som leder landet.

Andra bloggar om debattformat

Björn Sundin – Tacka nej till debatt är rimligt men inte smart

Så skapar du fungerande ramar

Ramar fokuserar våra tankar. Med hjälp av ramar förstår vi världen och allt som sker. Jag skulle nästan kunna gå så långt som att säga att en ram är en tanke. Det stämmer inte riktigt men när vi förstår ramar så förstår vi vårt tänkande bättre.

Så här kan du skapa en fungerande ram som hjälper dig att förmedla idéer, som hjälper dig att uttrycka dig.

Att formulera sig är givetvis en konstart men det finns verktyg som hjälper.

Värden
Vilka värden vill du lyfta? Ett företag som Apple betonar enkelhet och skönhet. I politiken kan det handla om solidaritet och gemenskap eller kanske frihet.
När jag formulerade kontaktramen – att öka kontakten mellan människor utgick jag ifrån gemenskap. Jag funderade över vad som skapar gemenskap och efter ett tag handlade mina tankar om hur vi kan närma oss varandra. Då började jag även tänka på kausalitet.

Kausalitet
Ska du använda direktkausalitet eller systemkausalitet? Många politiska samtal 2012 bygger på direktkausalitet. Ta kärnkraften som exempel, den kommuniceras med en sån här logik

  1. Köp uran
  2. Stoppa in i reaktorn
  3. Få ut el
  4. Slut

En linjär logik som är väldigt enkel och lättanvänd i debatter och som det är svårt att argumentera emot (du måste aktivera en annan ram). Om du vill använda systemkausalitet istället så hjälper det att hitta metaforer som är komplexa system, till exempel naturen, mänskliga kontakter eller internet.

Metaforer
Nu har du kommit till den del där ramen tar konkret form. Du vet vilka värden du vill framhäva, du vet om det ska förmedlas på ett direkt sätt eller genom ett komplext system. Fundera över vilka miljöer, händelser eller system som har dessa egenskaper. Att hitta rätt metafor tar ofta lite tid. Du hittar en metafor som du tycker passar och snöar in på den. Sen nämner en kompis en svaghet med metaforen och du börjar leta efter något annat. Och så vidare. Ta tid på dig och försök spåna fram tre- fyra alternativ, då förstår du helheten bättre och har lättare att välja.

Relaterat

5 sätt att sprida ett progressivt synsätt

För att ändra vårddebatten i progressiv riktning krävs en stor insats över tid. Varje steg vi tar förändrar dock samhället och debatten. Här är fem steg mot en mer progressiv samhällsdiskurs.

  1. Formulera egna ramar utifrån progressiva värderingar
  2. Välj en metafor som stödjer dessa värderingar
  3. Sprid de egna ramarna
  4. Agera och samarbeta öppet
  5. Aktivera befintliga progressiva ramar

Utgå ifrån progressiva värderingar

Utgå ifrån progressiva värderingar. Vilka värderingar är relevanta i vårdsammanhang?

  • Empati för oss själva och för varandra
  • Ansvar för oss själva och för varandra
  • Tillit
  • Närhet
  • Samarbete

Välj en metafor som stödjer dessa värderingar

Ofta diskuteras vården som en kapacitetsfråga, antalet vårdplatser, antalet besök, antalet läkare eller vårdcentraler och så vidare. Logiken är att fler vårdplatser och läkare ger bättre vård, en form av direktkausalitet, mer = bättre.
I ett progressivt synsätt resonerar vi dock ofta med systemkausalitet, som rymmer stor komplexitet och många parametrar, och det ska vi aktivera med våra ramar.

En tänkbar metafor som bygger på progressiva värderingar och systemkausalitet är kontakten mellan människor.

“Vi tror att människor mår bättre när vi närmar oss varandra. Därför vill vi vill öka kontakten mellan vårdpersonal och patient.”

Sprida de egna ramarna

Använd de egna ramarna så ofta och så mycket som möjligt.

  • skriv debattartiklar
  • anordna seminarier
  • annonsera
  • blogga
  • twittra
  • facebooka
  • boka personer till tv-soffor
  • radio

Det handlar om upprepning. Ju oftare våra ramar aktiveras desto fler kommer vara mottagliga för progressiva idéer och argument.

Agera och samarbeta öppet

Genom att leva som vi lär kan vi använda det som ett sätt att förmedla vårt synsätt. Om vi visar bilder från träffar där folk håller varandra i händerna, skrattar, kramas och diskuterar öppet så stärker det budskapet.

Mahatma Gandhi brukade skicka sin argumentation i förväg till  debattmotståndare. Då skapade han ett debattklimat där alla förväntades agera öppet. Det verkade efter ett tag konstigt att inte göra det vilket gjorde folk misstänksamma mot Gandhis motståndare.

Aktivera befintliga progressiva ramar

Det är avgörande för vårddiskussionen att så mycket som möjligt av all samhällsdebatt sker med progressiva värderingar som grund. Människor är mer öppna för idéer som använder samma värdegrund som den de är vana vid. Eftersom dagens samhällsdebatt nästan uteslutande bygger på konservativa perspektiv och sker genom konservativa ramar så är det just nu mycket lättare att argumentera för konservativa lösningar.
Att skoldebatten är 100% konservativ bidrar till att Alliansen kan argumentera för sina synsätt i andra sammanhang och på andra områden, vilket jag ser som Jan Björklunds viktigaste insats i politiken. Tragikomiskt att han är partiledare för ett liberalt parti.

Några exempel på progressiva ramar:

  • papperslösa
  • allemansrätten, att vi tar hand om och har ett gemensamt ansvar för naturen
  • föräldraledighet, pappor med barnvagnar, pappor med barn

Och här andra perspektiv på vård som jag skrivit:

Klart privata företag ska ha frihet från insyn, de är ju privata!

Ord och ramar styr vårt tänkande. En man som förstod hur man kan använda detta var Edward Bernays, Sigmund Freuds systerson. Det är Edward Bernays som är skyldig till att omvandla ordet propaganda till public relations, att människor under flera decennier associerat cigaretter med potens och att USA har haft folkligt stöd för en mängd invasioner och attacker. Det är hans verk som ligger till grund för att företag verkar i just den privata sektorn, inte den utvecklade, den fristående eller den slutna sektorn.

Att associera företag med ett ordet privat får omfattande konsekvenser för hur människor tänker. Privatramen aktiverar bland annat tankar på

  • att få vara för sig själv, frihet från insyn
  • att få vara sig själv
  • lugn och ro
  • något man gör på egen hand, inte med andra
  • att detta är positiva kvaliteter

Följden blir att när vi talar om privata företag så aktiveras alla dessa tankar och känslor och de kopplas till företag. De flesta människor känner då undermedvetet att det är normalt att företag ska

  • ha frihet från insyn
  • skötas utan inblandning från andra
  • konkurrera, inte samarbeta

vilket alltså är 100% konservativ moral. Varje gång någon talar om privata företag förstärks denna bild i människor och det känns mer och mer normalt att det är så företag ska fungera.

Andra inlägg om privat:

Framing

“Brandmannen tände eld på huset, satte sig i brandbilen och åkte hem för att äta middag.”

Que? Vad håller han på med?

Varför känns inte meningen logisk? Kan inte en brandman vara pyroman? Äter inte brandmän middag? Kan de inte köra en bil?

För att få svar på detta och förstå varför vissa argument når fram till människor så ska vi göra en liten övning. Gör så här:

Tänk inte på en banan!

Har du gjort det? Inte tänkt på en banan? Helt säkert? Ingen gul banan? Okej, bra!

Meh… det går ju inte, du tänkte ju på en banan. Varför kan du inte inte tänka på en banan?

Jo, brandmän och bananer har en sak gemensamt. Orden aktiverar en ram.

Ramar

Alla ord aktiverar en ram.

En ram är en konceptuell struktur som används vid tänkande. Ordet diskborste aktiverar till exempel bilden av en diskborste och ett antal assocationer:

  • att en diskborste är ett verktyg som oftast används i köket
  • att den består av ett handtag och en borste
  • att den används tillsammans med vatten och diskmedel i en diskho
  • att den används till att skrubba bort smuts

Ett annat sätt att förstå en ram är som ett nätverk av associationer. När du läser diskborste aktiveras en nätverk av associationer i din hjärna; ord, bilder, händelser och känslor:

Hur vet man vad som ingår i en ram?

Vad som ingår i en ram tar man enklast reda på genom att bryta mot ramens logik.

Hon tog diskborsten, satte på tandkräm och började borsta ksina tänder.

Det stämde inte riktigt va? Det passar inte in i diskborste-ramen. En ram handlar om hur vi uppfattar något, vad som känns normalt och om den logik som är kopplad till ramen. En brandman kan givetvis elda upp ett hus, det kan även en revisor eller förskolefröken, men vi har svårare att ta till oss det eftersom handlingen inte matchar ramen och sammanhanget.

Om du läser meningen om brandmannen en gång till nu så ser du säkert vad som är fel, brandmans-ramen bryts på flera sätt.

En brandman

  • släcker bränder
  • åker till bränder
  • lämnar inte en brand
  • och så vidare

Det finns alltså en logik som beskriver hur vi uppfattar en ram. Följer man logiken så blir budskapet begripligt. Bryter man logiken så förvånar och förvirrar man mottagaren.

Bildlicens

Felet vi gör när vi tänker på välfärd

Vi mår bra, vi andas frisk luft och leker med våra barn. Vi skrattar tillsammans med vänner. Vi lagar och äter mat. Vi fiskar i en sjö. Vi vandrar i fjällen. Vi lär oss och utvecklas. Se där några exempel på välfärd.

Upplevelsen att må bra, att känna sig modig, djärv, pigg, frisk eller glad. Det är välfärd.

Samhällsdiskursen om välfärd är emellertid helt inriktad på maskineriet som ska ge oss känslorna, vilka komponenter (substantiv) välfärden består av. Välfärdens kärna är ett av många exempel på hur man försöker ändra välfärdens inramning.

Som tumregel kan den progressiva politikern börja med att prata om välfärdens verb och adjektiv innan du kommer in på substantiv och sakfrågor.

Vad är framing?

Ramar är ett av hjärnans verktyg för att förstå världen. Allt tänkande sker i ramar. En ram knyter ihop personer, skeenden, miljöer och andra element till en meningsfull helhet.

En vän kommenterade min vurm för George Lakoff och nämnde att Per Schlingmann har läst Lakoff. Jag skrev ett svar:

Jo Schlingmann har läst Lakoff och Luntz, men M har en stor organisation som arbetar med kommunikationen, Schlingmann frontar och har uppenbarligen talang, men det är en mindre industri som slipar till och för ut budskapen.

Artikelförfattaren Torbjörn missförstår framing. Han verkar uppfatta det som en marknadsföringsmetod, något man klistrar ovanpå en sakfråga eller en produkt, och att det ofta handlar om att bedra folk

“Strunt samma vad det egentligen betyder, bara det skapar rätt känslor hos mottagaren.”

Det är möjligt att även Per Schlingmann uppfattar det så, det är i alla fall ett missförstånd.

Ramar (frames)

Ramar (frames) är ett av hjärnans verktyg för att förstå världen. Allt tänkande sker i ramar. En ram knyter ihop personer, skeenden, miljöer och andra element till en meningsfull helhet.

Ett exempel, sjukhusramen. När vi tänker på sjukhus ingår ett antal roller

  • doktor, sjuksköterska, receptionist med flera

I sjukhusramen finns ett antal miljöer

  • operationsrum med operationsbord, reception med receptionsdisk och väntrum, patientrum med några sängar etcetera

Sjukhusramen innehåller även ett antal handlingar

  • en operation, receptionisten ropar ut namn, sjuksköterska som sätter dropp på en patient och liknande.

Sammantaget förklarar sjukhusramen vad vi avser när vi talar om sjukhus eller när något aktiverar tankar på sjukhus. Det handlar om vad vi uppfattar som normalt. Ett sätt att veta vad som inte platsar i en ram är att bryta den.

  • “Patienten gick fram till receptionen och började operera kirurgen som låg på disken och väntade på hjälp”.

Nope! Det är inte så ett sjukhus fungerar.

Allmänt

  1. Alla ord aktiverar en ram, när du läser ordet banan så aktiveras en banan-ram i ditt huvud vilket framkallar en bild av en banan
  2. Ord som är definierade inom en ram aktiverar ramen, ordet “skalpell” i meningen “han la ner skalpellen efter det sista lyckade snittet” aktiverar Operationsramen och antyder att “han” är kirurg.
  3. Att bestrida/negera en ram aktiverar ramen, “tänk inte på en elefant”
  4. Ramar förstärks när de aktiveras
  5. Ramar vinner över fakta! För att hjärnan ska förstå några fakta måste de passa in i befintliga ramar. Om fakta motsäger ramarna, ser hjärnan ramarna men ignorerar fakta.

Ramar är alltså något som finns i vår biologi, i våra hjärnor, de styr vad vi tänker och de förändras baserat på intryck, i synnerhet emotionellt starka intryck och upprepade intryck (vilket reklamvärlden använder men oftast inte förstår).

Så när Mona Sahlin pratar om utanförskap aktiverar hon en ram som gör skillnad på människor, tvärtemot vad hon egentligen vill, och det hjälper inte att hon kritiserar eller avfärdar utanförskapet- typ “tänk inte på utanförskap”. Så länge hon fortsätter att använda ordet utanförskap så aktiveras och stärks den moderata världsbilden, utanförskap bygger på ett konservativt synsätt, effekten blir att hon får svårare att få genomslag med s-politiken.

Håkan Juholt har använt termen “innanförskap” vilket jag är tveksam till eftersom även det aktiverar utanförskapsramen!

I politik är det viktigare att aktivera det moraliska synsätt man tror på än att argumentera logiskt sammanhängande utifrån motståndarens inramning. Varje gång utanförskapsramen aktiveras så försvagas S progressiva positioner.

Inramning (framing)

Med inramning aktiverar vi ramar. En inramning förmedlar verkligheten och det vi tycker och tror.

Inramning kan användas för att förmedla något så bra som möjligt men även för att ljuga och bedra, på samma sätt som språket eller andra kommunikationsverktyg.

I politiken bygger alla ramar på en moral, en tanke om vad som är rätt och fel. Det är moralen som ger argument kraft och genomslag. Moderaterna har lyckats enastående väl med att förmedla sin moral.

PR och framing är alltså olika saker och det är en ganska viktig skillnad som får omfattande och långtgående konsekvenser.

Januari 2019

Om du gillade detta inlägg så kanske du även gillar vadarframing.se

Det är en hel sajt om framing som jag precis startat. Under våren kommer det dyka upp djupdykningar i framing-frågor och massor av exempel (huvudsakligen politik), analyser av befintliga inramningar och förslag på nya. Hör av dig om du undrar över någon speciell ram eller för att berätta vad du saknar.