Jag har varit medlem i ett antal politiska partier och jobbat på en politisk tankesmedja och genom alla dessa grupper löper en röd tråd. De styckar upp problem i små delar och ta sig an delarna isolerade från varandra på bekostnad av helhetssyn.
Medborgare i Sverige och i andra länder behöver en plan för klimatet som klargör vad som behövs för att avsluta de skadliga utsläppen och sätta naturens kretslopp i rörelse. En plan visar riktningen för vårt arbete och hur det är avgränsat. Vi kan se till helheten oavsett vilka relationer som finns mellan länder. Med en plan kan medborgare påverka partier, organisationer och företag att samarbeta i nätverk över nationsgränser.
En plan visar riktningen för vårt arbete och hur det är avgränsat. Att byta glödlampor till LED eller att ta cykeln istället för bilen kan kännas lönlöst och futtigt när delarna inte är kopplade till större mål. Genom att klargöra alla delar som behövs för att få bukt på utsläppen stärks känslan av att varje steg räknas, ett steg närmare målet, en uppgift mindre att lösa. Med planen ser vi också tydligare vilka delar som är viktigast.
Den globala miljörörelsen har svårt att enas om åtgärder för varje land har sina utmaningar. Men när vi jobbar med idéer finns inga nationsgränser om vi väljer att fokusera på helheten. Oavsett vilka politiska relationer som styr överenskommelser mellan länder kan vi klargöra vad de gemensamma målen och planerna är. Då ser vi lättare hur ett land kan bidra till lösningen även om det gäller åtgärder utanför nationsgränserna. Vi kan se till helheten oavsett vilka relationer som finns mellan länder.
När vi ser helheten kan vi påverka partier och organisationer att samarbeta i nätverk över nationsgränser. Vi kan etablera medborgarsamverkan mellan alla möjliga nätverk, till exempel att agera som konsumenter med krav på ekologiska produktionsmetoder och nollutsläpp i industrin för att vi ska välja just deras produkter.
Vilka åtgärder krävs för att minska de globala kolidioxidutsläppen och få naturens kretslopp att fungera igen? Här är ett utkast (pdf) som en tidigare Greenpeace- chef skrivit med insatser som behövs för att vi ska lösa vår tids stora utmaning:
- Minska skogsskövlingen globalt med 50%
- Stäng 1000 kolkraftverk inom fem år
- Ransonera elektricitet globalt och få igång arbetet med energieffektivisering
- Bygg om 1000 kolkraftverk med CCS
- Res ett vindkraftverk eller anlägg en solenergianläggning i varje stad
- Bygg vind- och solfarmer i öknar
- Återvinn och återanvänd begagnade material
- Ransonera användning av fossildrivna bilar med 50%
- Förbered för bio-utvecklingen med CCS
- Halvera flygtrafiken i världen
- Fånga eller bränn metan
- Sluta med klimatovänliga proteiner
- Bind 1 gigaton koldioxid i jorden
Utifrån en sån här lista kan vi dela upp arbetet i mindre delar, synliggöra vilka delar som bör prioriteras och jämföra insatserna med helhetsplanen. Vi behöver en plan för klimatet som klargör hur vi avslutar de skadliga utsläppen och som får naturens kretslopp att fungera igen.
Vi lever i en rörlig värld där gränser suddas ut och där gemenskap har fått en ny innebörd. Vi ser konturerna av ett nytt samhälle. Människor som deltar aktivt i utformningen av ny infrastruktur, av nya tjänster och ett nytt arbetsliv. Via sociala medier möter vi dagligen vänner från andra länder. Kol, olja och uran ersätts av rörlig förnybar energi. Jämställdheten ökar och könsgränser får minskad betydelse. Värderingar som friheten att bestämma över sitt eget liv, öppenhet och samarbete får ökad betydelse.
Ekonomin måste röra på sig. Investeringar syftar till att få människor och företag att röra på sig. Arbetsmarknaden fungerar när människor kan prova på jobb, byta mellan olika sorters uppgifter och röra på sig. 
Vi mår bra, vi andas frisk luft och leker med våra barn. Vi skrattar tillsammans med vänner. Vi lagar och äter mat. Vi fiskar i en sjö. Vi vandrar i fjällen. Vi lär oss och utvecklas. Se där några exempel på 
De senaste tjugo åren har Sverige utvecklats till ett rörligt nätverkssamhälle. Lokala förutsättningar avgör inte längre tillgången till kultur eller vilken sorts arbete vi kan utföra. Vi har jobbet med oss på nätet och mobiltelefonen fungerar ofta som mötesplats.