Varför är Carl Bildt så jobbig?

Många gillade inlägget om Jan Björklund. Carl Bildt är en annan maktprofil som behöver granskas och ramas in. Jag tänker inte gå igenom svensk utrikespolitik och Bildt på samma sätt som jag gjorde med skolpolitiken, det tror jag inte jag klarar av, men jag har några tankar om utrikesminstern.

Carl Bildt ger intrycket av att vara en jobbig person. Varför är han så jobbig?

  • Han verkar bara tänka på egennytta, sin egen, sina uppdragsgivares eller Sveriges, ingen politik för att hjälpa de svaga och behövande där inte.
  • Han förvirrar både den som intervjuar honom och de som lyssnar. Han kan svara på frågor men alltid på ett sätt som han kontrollerar, han verkar spela ett maktspel och är fenomenal på att använda härskartekniker.
  • Han ger ofta intrycket av att veta mer och att han därför inte kan kritiseras, han skyddar sig själv och sin gärning med slutenhet. Att han är utrikesminister innebär för honom att han ska veta mer, få reda på statshemligheter, och fatta upplysta beslut. Det är Carl Bildt som ska känna till hemligheterna, ingen annan.
  • Han är stel i sitt sätt, följer en traditionellt konservativ mall för hur kontakt mellan människor ska fungera, allt enligt protokoll. Om någon ska improvisera så är det han, alla andra ska följa ett system som han förstår och kan manipulera.

Hur ska oppositionen hantera Carl Bildts utrikespolitik? Vilka värderingar och ramar kan desarmera den moderate gubben? Genom att vara motsatsen till alla hans svagheter så får människor en bild av hur svensk utrikespolitik skulle kunna fungera.

  • Samarbete
  • Öppenhet
  • Tillit
  • Empati
  • Förutsägbarhet
  • Kontakt med varandra


Man bör aktivera ett synsätt där länder samarbetar, där utrikespolitiken i ökande omfattning bygger på öppenhet, där tilliten mellan länder är ett av huvudmålen, där vi ställer upp för varandra och arbetar för att öka kontakten med andra länder och mellan alla länder.

Hur man stoppar Jan Björklund

Jan Björklund dominerar skolpolitiken i Sverige. För många är han likafullt ett obegripligt fenomen. Trots att han använder de enklaste argumenten och trots att nästan all pedagogisk forskning visar att han har fel och trots att vi lever i ett utvecklat samhälle där sånt som jämställdhet står högt på agendan så kan han obehindrat driva en stock-konservativ politik för skolan. Han hade kunnat vara skolminister 1910.

Så vad gör vi? Hur stoppar vi Jan Björklund? Jo vi gör som med all politik, vi aktiverar ett annat synsätt!

I politisk diskurs är synsätt och värderingar viktigare än sakfrågor. En politiker som kan kommunicera sitt synsätt till människor kommer alltid att vinna över en som bara förmedlar sakpolitik! Varför? Jo den får  folk att tänka på samma sätt som den själv, att göra samma antaganden och att betona samma frågor.
Ronald Reagan är ett exempel på detta. När man gjorde mätningar om hans politik så visade de att få höll med honom i sak men att de flesta ändå ville rösta på honom. Man kände tillit till honom, han var sig själv och uttryckte sina värderingar tydligt.
Jan Björklund är på vissa sätt lik Reagan. Han uttrycker ett synsätt väldigt väl och han tror på det han säger. Skolan ska, ur ett konservativt perspektiv, handla om

  • auktoritet
  • disciplin
  • kontroll

Om man läser sina läxor, det vill säga om man disciplinerar sig, så förtjänar man en belöning, ett högre betyg. Bestraffning och belöning är centrala i Björklunds syn på skolan.

I motsats till den konservativa skolan finns ett progressivt synsätt. Elevers förmåga och möjlighet till

  • självbestämmande
  • samarbete
  • kommunikation

är tre värderingar som den progressiva skolan bygger på. En metafor för att beskriva detta, som jag lekt lite med, är tågluffning. På tågluffningen sätter man upp mål, planerar för resan dit och kommunicerar med människor.

Men för att återgå till saken, hur stoppar man Björklund? I en debatt brukar han kritisera all diskussion som inte berör ordningsfrågor. Han säger att det är frågor för experterna, för lärarna. Så här svarar man då:

Det är inte en fråga om expertis, det handlar om värderingar! Om man tycker att auktoritet, disciplin och kontroll är det som ska prägla skolpolitiken ja då ska man ta upp betyg och ordningsfrågor. Men om man värderar elevens självbestämmande, samarbets- och kommunikationsförmåga, ja då är det helt andra frågor som behöver lyftas i skoldebatten. Då ska vi prata, inte om vår betygsättning av elever utan om elevers förmåga att utvärdera sitt eget arbete, att lära sig av sina misstag. Då ska vi prata om träning i samarbetsfärdigheter så att grupparbeten en gång för alla verkligen är ett arbete som hela gruppen deltar i. Och då ska vi prata om vad skolan kan göra för att stärka elevernas förmåga att kommunicera med varandra och med omvärlden. Vad är viktigt för att klara sig i dagens samhälle och vad kommer bli viktigt i framtiden? Låt det avgöra vad vi ska diskutera och vad vi ska överlåta till experter.

När han tar upp betyg i fyran kan vi kontra så här:

De flesta är nog överens om att vi har alldeles tillräckligt med betyg i svenska skolan, det är det enda vi pratat om i snart tio år. Det finns andra frågor som är mycket viktigare för att utveckla skolan men det finns faktiskt ett betyg som skulle bidra till en bättre skola.
Förmågan att utvärdera och bedöma egna insatser är något som värderas högt i arbetslivet och som hjälper människor både på jobbet, hemma och när vi deltar i samhällsaktiviteter. Skolans uppgift är att stärka eleverna så att de är fria att bestämma över sig själva och Folkpartiets skola klarar inte av det. Den fostrar en hel generation att ta order från en överhet, lyda blint och inte tänka själva. Vi vill införa ett nytt betyg, där eleven bedömer sina egna insatser, dokumenterar utförligt, analyserar sitt arbete, konstaterar vad som gick bra och dåligt och funderar kontinuerligt över förbättringar.

Hur kontrar man Arbetslinjen?

Ofta är det svåraste i politisk kommunikation att ta sig ur motståndarens inramning. Hur svarar man till exempel på den borgerliga Arbetslinjen?

När Arbetslinjen ramar in ett samtal så handlar det om antalet sysselsatta och arbetslösa. Anställningsförhållanden, arbetsmiljö, fackfrågor och andra arbetsmarknadsfrågor stängs ute ur samtalet genom denna inramning. Ramen använder direktkausalitet, antingen finns det fler jobb eller färre. Arbetslinjen utgår ifrån idén att man ska göra rätt för sig, arbeta, och om man gör det så förtjänar man en belöning. Om man inte jobbar, eller inte skaffar sig ett jobb, så förtjänar man att leva med följderna, till exempel att man inte kan betala för en sjukförsäkring. Arbetslinjen bygger på konservativa värderingar, framförallt disciplin och individuellt ansvar.

För att svara på Arbetslinjen måste du aktivera en annan ram i människor.

Värderingar är en bra startpunkt. Men vilka värderingar är relevanta? Fundera över vad som präglar livet på en arbetsplats. Vad finns det för problem? Möjligheter? Om du inte har ett jobb?

Förslagsvis handlar arbete om:

  • Frihet
  • Självbestämmande
  • Gemenskap
  • Samarbete

Jag fastnar för självbestämmande. En person som är i händerna på andra, som arbetar under hårda villkor, som någon annan kontrollerar, kan inte bestämma över sig själv. Det är ett problem.

För att kunna ta upp arbetets komplexitet, alla aspekter på arbete som inte får plats på Arbetslinjen, ska ramen bygga på systemkausalitet – liknelser och metaforer som rymmer komplexa berättelser och komplex logik.

Arbetet är en process, inte en sak, ett verb, inte ett substantiv.

Några exempel på metaforer vi kan använda:

  • Resor
  • Kontakt med okända miljöer
  • Utforskning

Att utforska något kan göras enskilt eller i grupp, det finns en frihet i att utforska, ett självbestämmande, potentiellt en gemenskap och samarbete. Utforskande följer inte en rät linje men inbjuder till systemtänkande. Det är dock svårt att veta om metaforen fungerar innan man provat och sett om det går att formulera argument med den. Jag tänker högt

“Gårdagens karriär var enkelspårig. Man började jobba när man var tjugo och gick i pension vid 65 från samma arbetsplats.
Idag byter människor jobb oftare. Vi utvecklas med våra uppgifter. Vi utforskar vårt gebit och lär oss nya saker hela tiden. Rollerna är ombytliga och vi fungerar allt oftare både som projektledare och som anställd. En modern arbetsgivare stödjer alla på arbetsplatsen i deras utveckling, utformar arbetsmiljön i samarbete med dem och fungerar mer som en kollega än en chef. Arbetet liknar en resa, en expedition, som utforskar okända världar och inte den transportsträcka som många arbetade längs på nittonhundratalet.”

“Vi tänker utforma arbetsmarknaden för att stödja människors utveckling och utforskande av arbetsförmågan. Vi tänker skapa ett arbetsliv som utgår ifrån att alla ska kunna fungera både i hemmet och på jobbet och inte begränsas av villkor som man själv inte kan påverka.”

“Ingen ska behöva fastna i ett arbete och bli stående utan möjlighet att utveckla sin person och sin förmåga till självbestämmande.”

Utforskande är en metafor som påminner om Socialdemokraternas kunskapslyft. Den väver dock in sakfrågorna i ett mer begripligt och tilltalande sammanhang.

Tycker vi kom en bra bit; utforskande, självbestämmande, gemenskap och ett nyanserat arbetsliv. Fortsättning följer…

 

Andra bloggar

Huddingeperspektiv – Ett arbetsliv som går att leva med?

Livet, Politiken och Världen! – Soppkön i Stockholm!

schlaug.se – Inför MP:s skrivande av nytt partiprogram, del 1: Människors strävan efter bättre liv gav oss också tillväxt

Hans lilla gröna – Bevare Finland för arbetslinjen

Hans lilla gröna – ARBETSLINJEN FÖR UTRIKES FÖDDA KVINNOR?

Varför ska du gå i skolan?

Jag frågade min dotter, som går i ettan, varför hon går i skolan. Hon gillade frågan och klurade en stund. Hon nämnde att hon ska lära sig “matte och NO och att rita… och engelska” Och det stämmer ju.

Frågar man en vuxen samma fråga eller om man lyssnar på skoldebatten i TV och tidningar så är det en något mer krass variant på det hon tog upp, man går i skolan för att få ett jobb och tjäna pengar. Men de är faktiskt inne på samma sak, att skolan handlar om henne som individ.

Det intressanta med detta är att det är sant, men bara en del av sanningen. Svaret utelämnar viktigare anledningar till att någon ska gå i skolan.

Eftersom jag är så vis och smart så berättade jag för min dotter så här:

“Det är jätteviktigt för oss alla att du går i skolan. Samhället hänger på att du lär dig och växer, din utbildning är avgörande för att du kan hjälpa oss när vi är sjuka, att du ser till att vi får ut våra löner när vi jobbat, att du gör rent vårt dricksvatten, att du tänker och planerar för vår framtid. Allt som samhället behöver för att fungera. Om inte du går i skolan så har vi inget samhälle, då får var och en klara sig på egen hand och det blir  värdelöst.”

Och så är det, skolan handlar om samhällets utveckling och överlevnad, det är därför vi har skolor.


Andra bloggar om skolan

MP Österåkers gemensamma blogg – Bokslut 2011

Miss – Lärare – orsaken till allt ont

Huddingeperspektiv – Mitt i vardagen med välbehållna visioner?

Pesto Silvestri – Om skolan – i Upplands Väsby

Huddingeperspektiv – Tydlighet i skolpolitiken

Per Olsson – Alla elever ska vara välkomna i skolan

Svenska värderingar

Svenska värderingar är i hög utsträckning progressiva värderingar. Vi fokuserar på olika värderingar vid olika tillfällen, just nu till exempel står det individuella ansvaret högt i kurs.

Dessa värderingar genomsyrar den svenska kulturen, politken och samhället i stort:

  • Empati (solidaritet)
  • Socialt ansvar
  • Individuellt ansvar
  • Tillit
  • Gemenskap
  • Samarbete
  • Frihet
  • Förverkligande
  • Möjlighet
  • Strävan
  • Styrka
  • Öppenhet
  • Ärlighet
  • Hederlighet
  • Rättvisa
  • Jämlikhet
  • Jämställdhet

Om samarbete, fotboll, Tyresö och Marta

Idag gick vi på fotbollsmatch, min dotter, hennes fotbollslag och ett gäng föräldrar. Damallsvenskan hade premiär och för den som lyckats undgå nyheten så spelar världens typ bästa spelare, Marta, numera i Tyresö FF.

Det var en del snack i förväg, skulle Tyresö få ihop det, skulle laget kunna samarbeta eller skulle alla nyvärvade stjärnor köra lone-wolf. Det visade sig ganska snabbt att laget redan spelar sammansvetsat och väldigt effektiv fotboll. Passningarna satt hela tiden till skillnad från motståndarlaget Örebro som körde gärdsgårdsstajl, man undrar vad de gör i Allsvenskan (de nickade bland annat in ett självmål).

7-0, hurra!

Men eftersom jag är fixerad vid framing och kommunikation kunde jag inte hålla mig från att analysera mediernas rapportering av matchen.

Marta tvåmålsskytt i premiären!  (SVT)

Se Martas dubbla träffar i premiären (TV4)

Jag vet att sporthändelser alltid beskrivs genom en person eller en persons insatser men Marta var definitivt inte den som avgjorde matchen mellan Tyresö och Örebro. Jag kan inte beskriva det som något annat än ett väldigt effektivt samarbete, en bra laginsats där gruppen stod för anfall, försvar och allt däremellan. Jag får känslan att tv och tidningar kommer ta kål på sig själva genom sin oförmåga att rapportera verkligheten. När passningsspelet avgör en match så kan en bra journalist förmedla det.

Sveriges Radio gav en hyfsad beskrivning av matchen, i rubrik och ingress.

Energisamarbete

Igår handlade jag en utomhuslampa på IKEA. Den drivs av sol och vind och hänger fritt utan några sladdar.
Jag har umgåtts ett tag med tanken att energiverktyg ska kunna kopplas samman och att egenproducerad energi kan användas där den behövs, inte nödvändigtvis där den genereras.
Energiutvecklingen tror jag kommer ske på liknande sätt som Internet och webben. Verktygen kommer med största sannolikhet växa och utvecklas organiskt, inte med centraliserad planering och kontroll. Det här är energilösningar som kommer skapas utan inblandning från elbolag eller kraftjättar, det kommer ske av, för och med hushållen och öka både vårt självbestämmande och vår samarbetsförmåga.
Förändringen från energi som tjänst, att betala för varje använd kilowattimme, till energi som produkt, att vi köper produkten och får kilowattimmarna på köpet, kommer omforma samhället mer än vi kan föreställa oss.

5 sätt att sprida ett progressivt synsätt

För att ändra vårddebatten i progressiv riktning krävs en stor insats över tid. Varje steg vi tar förändrar dock samhället och debatten. Här är fem steg mot en mer progressiv samhällsdiskurs.

  1. Formulera egna ramar utifrån progressiva värderingar
  2. Välj en metafor som stödjer dessa värderingar
  3. Sprid de egna ramarna
  4. Agera och samarbeta öppet
  5. Aktivera befintliga progressiva ramar

Utgå ifrån progressiva värderingar

Utgå ifrån progressiva värderingar. Vilka värderingar är relevanta i vårdsammanhang?

  • Empati för oss själva och för varandra
  • Ansvar för oss själva och för varandra
  • Tillit
  • Närhet
  • Samarbete

Välj en metafor som stödjer dessa värderingar

Ofta diskuteras vården som en kapacitetsfråga, antalet vårdplatser, antalet besök, antalet läkare eller vårdcentraler och så vidare. Logiken är att fler vårdplatser och läkare ger bättre vård, en form av direktkausalitet, mer = bättre.
I ett progressivt synsätt resonerar vi dock ofta med systemkausalitet, som rymmer stor komplexitet och många parametrar, och det ska vi aktivera med våra ramar.

En tänkbar metafor som bygger på progressiva värderingar och systemkausalitet är kontakten mellan människor.

Vi tror att människor mår bättre när vi närmar oss varandra. Därför vill vi vill öka kontakten mellan vårdpersonal och patient.

Sprida de egna ramarna

Använd de egna ramarna så ofta och så mycket som möjligt.

  • skriv debattartiklar
  • anordna seminarier
  • annonsera
  • blogga
  • twittra
  • facebooka
  • boka personer till tv-soffor
  • radio

Det handlar om upprepning. Ju oftare våra ramar aktiveras desto fler kommer vara mottagliga för progressiva idéer och argument.

Agera och samarbeta öppet

Genom att leva som vi lär kan vi använda det som ett sätt att förmedla vårt synsätt. Om vi visar bilder från träffar där folk håller varandra i händerna, skrattar, kramas och diskuterar öppet så stärker det budskapet.

Mahatma Gandhi brukade skicka sin argumentation i förväg till  debattmotståndare. Då skapade han ett debattklimat där alla förväntades agera öppet. Det verkade efter ett tag konstigt att inte göra det vilket gjorde folk misstänksamma mot Gandhis motståndare.

Aktivera befintliga progressiva ramar

Det är avgörande för vårddiskussionen att så mycket som möjligt av all samhällsdebatt sker med progressiva värderingar som grund. Människor är mer öppna för idéer som använder samma värdegrund som den de är vana vid. Eftersom dagens samhällsdebatt nästan uteslutande bygger på konservativa perspektiv och sker genom konservativa ramar så är det just nu mycket lättare att argumentera för konservativa lösningar.
Att skoldebatten är 100% konservativ bidrar till att Alliansen kan argumentera för sina synsätt i andra sammanhang och på andra områden, vilket jag ser som Jan Björklunds viktigaste insats i politiken. Tragikomiskt att han är partiledare för ett liberalt parti.

Några exempel på progressiva ramar:

  • papperslösa
  • allemansrätten, att vi tar hand om och har ett gemensamt ansvar för naturen
  • föräldraledighet, pappor med barnvagnar, pappor med barn

Och här andra perspektiv på vård som jag skrivit:

Samarbetskulturen är nätets styrka

Samarbetskulturen är nätets verkliga styrka. På i princip alla nivåer fungerar Internet som tekniska och sociala samarbeten. 3 exempel.

1. Distributionen, det som kallas Internet, är en överenskommelse om hur nätverk ska samarbeta:

“The net is an agreement about how networks work together, a way for all the things that call themselves networks to coexist and work together. It’s an inter-network. This agreement doesn’t specify what people can do with the network, what they can build on its edges, what they can say, who gets to talk. The protocol simply says: If you want to swap bits with others, here’s how. If you want to put a computer — or a cell phone or a refrigerator — on the network, you have to agree to the agreement that is the Internet.”

2. Webben är en jättelik samling samarbeten där varje länk är kontaktytan mellan två dokument.

3. Webbtjänster är ofta resultatet av ihopkopplade tjänster, till exempel hitta.se som kopplar samman kontaktuppgifter med karttjänster, branschkategorisering, blombud och sms.

Människor som arbetar mycket med nätet brukar känna igen den här beskrivningen. Men när jag pratar med vanliga dödliga människor så får jag en annan reaktion. Man gillar iofs nätet och man vill inte leva utan det men man är trött på att nätet blivit kommersialiserat, med fler annonser, mer webbenkäter, fler slutna miljöer, mer av allt som behövs för att kunna sälja reklam.

Vad är egentligen nätet bra för?

Den stora förändring som webben orsakat är att alla nu har fri tillgång till oändlig information. Före World Wide Web fick man informationen från tidningar och böcker, tv eller radio. Förändringen har stärkt oss på många sätt. Vi kan mer, lär snabbare, agerar snabbare, ser klarare och tänker större.
Vi bör utveckla och stärka samarbetskulturen som gör detta möjligt. Här är ett par förslag.

Symmetriska uppkopplingar

Problemet med dagens uppkopplingar märks när man har filmat något och laddar upp videon till YouTube eller synkar desktopfiler med nätet (vilket dock går förvånansvärt bra med hjälp av Dropbox), internetuppkopplingen utåt går ungefär en tiondel så snabbt som när vi laddar hem eller kollar på något.

Synen på människors beteende på nätet är formulerad utifrån ett TV- och radioperspektiv, formulerad i en värld med producenter och konsumenter, en värld där väldigt få människor var både producent och konsument.

På nätet är förhållandena de omvända. Internet är symmetriskt, nätet gör ingen skillnad på producent och konsument utan allt är noder i ett nätverk. Följden för oss som använder nätet är monumental. På nätet är vi deltagare. Vi skapar, söker, redigerar och konverserar. Vi är aktiva och målinriktade och vi har ett aktivt förhållningssätt till mediet. 

Eftersom nätet inte har något centrum och vi har stor glädje av detta så bör upp- och nedladdning ske med samma hastighet.

Stockholm++

Något som skulle fascinera all världens nördar och uppmärksammas av varenda it-tidning i världen är ett öppet, heltäckande trådlöst nätverk som ger alla i Stockholm tillgång till Internet gratis. Det skulle ändra den digitala utvecklingen i Sverige. När nätet finns överallt, ungefär som luft, kommer många anmärkningsvärda idéer kläckas. Den typen av infrastruktur stimulerar människors kreativitet på oväntade sätt. Många it-kunniga skulle vilja leva här bara för att känna hur det känns.
Omöjligt att genomföra säger en del. Inte alls säger Google. Just därför, just för att det är en utmaning borde vi göra det, säger jag.

Stå på Sveriges axlar

Stockholms stad har gjort offentliga data tillgängliga för remixning, att bygga vidare på. Det finns uppgifter om invånarantal, skolor och äldreomsorg, kartor, gatunät, luft, vatten, avfall med mera. Utvecklare och företag kan förbättra sina tjänster genom att koppla in sig till stans statistik.

Det är inte så svårt att tänka sig hur man kan gå ett steg längre och tillgängliggöra offentliga data för hela landet. Mer data öppnar fler möjligheter och bättre tjänster.

Men man kan gå ännu längre! Vi kan besluta att allt som publiceras på nätet i Sverige, och som inte är licensierat på något sätt, är lagligt att bygga vidare på och återanvända.
Vad skulle det vara bra för? Till exempel skulle någon kunna trycka och ge ut en tidning med de bästa artiklarna den läst senaste månaden. Man kunde publicera en version av den svenska webben bättre anpassad för synskadade.

Öppen källkod

Inför öppen källkod i alla offentliga miljöer. Island är det senaste landet att fatta beslut om det.

Rum för empati och tillit

Man kan tänka på en ram som ett rum. Sedan Moderaternas omvandling 2005 har svensk politik utspelats i något som kan liknas vid en brittisk pub. Fast istället för mörkt trä, mässing och rökdoft har vi ordning och reda, kriser, ansvar och stabilitet

Gå in i en brittisk pub så känns det väldigt annorlunda än om du går till en fruktmarknad. Om du beställer två glas mörk lager till dig och din vän så begriper sannolikt både du, din vän och de andra i baren vad ni håller på med. På en del pubar kan du även köpa ett äpple men det känns lite konstigt, det är inte det pubar är till för.

Alliansens ramar gör att vissa saker känns naturliga att prata om, vårdformer, skolbetyg och skattefrågor. Andra saker känns däremot inte lika naturliga att prata om, till exempel energisamarbeten, arbetsmiljöfrågor och att ta ansvar för andra människor.

För att kunna diskutera annat än rent konservativa frågor så måste samtalet bygga på andra synsätt än de Alliansen etablerat.

Vi kan ta upp empati och ansvar, för oss själva och för andra. Vi kan tala om en värld där vi ställer upp för varandra, där människor samarbetar och litar på varandra. Vi kan lyfta alla de exempel på när vi tillsammans lyfter samhället och då vår strävan efter en bättre värld faktiskt blir verklighet. Det är en samtalsmiljö, lite som en fruktmarknad, där vi kan diskutera frågor som helt enkelt inte är möjliga på dagens rökiga och självsäkert berusade utskänkningsplats.