Från tävlingskultur till samarbetskultur

Vi måste ändra människors synsätt så att den normala metoden för att lösa problem är samarbete. Istället för den amerikanska tävlingskulturen behöver vi ett konstruktivt synsätt som bygger på människors kärlek till varandra.

Tävlingskultur

Varje dag fylls du med nyheter och berättelser om konkurrens och konflikt. I idoltävlingar på TV, i politiken där  ”målet är lägst arbetslöshet i EU” och i alla tips på hur du bäst klarar dig i en farlig värld (gå ner i vikt). Tävlingskulturen gör avtryck överallt.

Västerländsk kultur genomsyras av konfliktperspektiv. Majoriteten av alla filmer och tv-serier som visas och nyheter som rapporteras utgår ifrån en motsättning, ett bråk eller parter som är oense.

Vi blir det vi tänker på och just nu tänker vi väldigt ofta på tillvaron som en tävling. Problemet är att det tränger ut andra idéer och värden, till exempel samverkan och gemenskap.

Så länge tävling och konflikt är samhällsnorm kommer vi ha svårt att få till konstruktiva samarbeten och vår strävan efter demokrati får kämpa i uppförsbacke.

Samarbetskultur

Vi har ett ansvar som medborgare att möta denna situation och vända tävlingskulturen till något som känns rätt innerst inne och som bättre uttrycker det vi tror på, en samarbetskultur med grund i kärleken mellan människor.

Precis som de konservativa i USA på sjuttiotalet startade ett långsiktigt arbete för att ändra människors attityder måste vi lägga grunden för framtidens demokrati.

Konservativa politiker, ekonomer och tänkare har ägnat sig åt att förändra människors synsätt på bred front. Englands premiärminister Margaret Thatcher uttryckte det så här 1981

”Economics are the method; the object is to change the heart and soul.”

Vi måste också sträva efter att ändra människor i själ och hjärta. Målet är att göra samarbete till norm, att människor ser på samarbetslösningar som det normala, som utgångspunkten i sin vardag.

Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pappaledighet.jpg

Det finns många medel för att nå detta mål, till exempel berättande i filmer, böcker, serietidningar och teaterpjäser. Även våra handlingar och beteenden skickar tydliga signaler och förändrar människor inombords. En föräldraledig pappa aktiverar empati hos alla han möter.

Samarbetskulturens logik är att koppla ihop istället för att dela upp och att synliggöra hur vår värld hänger ihop istället för att fokusera på uppdelningarna.

Leva som vi lär

Ett bra sätt att bidra till samarbetskulturen är att agera med kärlek, för gemenskap och samarbete, att leva som vi lär. Här är två exempel där vi är vana vid tävling och konflikt men som inte nödvändigtvis behöver vara så.

Hela havet stormar

Bildlicens: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:OCP_Musical_Chairs.jpg

Samarbete kan se ut på många sätt. På barnkalaset kan Hela havet stormar förvandlas till en samarbetsövning. Istället för att en person åker ut efter varje runda tas en stol bort men alla deltagare fortsätter leken och hjälper varandra att få plats på, under, bredvid, runt kvarvarande stolar.

Kishōtenketsu

Kishōtenketsu är en berättarmodell som bland annat används i japanska mangafilmer och som inte automatiskt inbegriper en konflikt. Här är ett exempel från The significance of plot without conflict

Alltså

Vi måste ändra människors synsätt så att den normala metoden för att lösa problem är samarbete.

Hej vänner, jag kandiderar till partisekreterare för Miljöpartiet!

Vi lever i en rörlig värld där gränser suddas ut och där gemenskap har fått en ny innebörd. Vi ser konturerna av ett nytt samhälle. Människor som deltar aktivt i utformningen av ny infrastruktur, av nya tjänster och ett nytt arbetsliv.  Via sociala medier möter vi dagligen vänner från andra länder. Kol, olja och uran ersätts av rörlig förnybar energi. Jämställdheten ökar och könsgränser får minskad betydelse. Värderingar som friheten att bestämma över sitt eget liv, öppenhet och samarbete får ökad betydelse.

Sverige 2016 har lika lite gemensamt med industrisamhället som folkhemmet hade med sin föregångare.

Samtidigt har vi svårt att få samarbeten att fungera och människors självbestämmande begränsas allt oftare med hänvisning till en vagt definierad säkerhet. Och när vi inte klarar av att samarbeta överlåter vi makten över våra liv till någon annan. Det blir svårare att agera ansvarsfullt och vi låter denna utveckling fortsätta trots magkänslan som säger nej.
Och trots att snabbhet och flexiblilitet har mycket större betydelse i nätverkssamhället försöker partierna hantera dagens utmaningar med rå styrka.

Jag tror att lösningen är att vi är fler som deltar i samhällsarbetet. Jag tror att du kan bidra med något! Du har förmågor som vi andra kan bygga vidare på och det är så vi får demokratin att fungera, genom att samarbeta och ta många små steg tillsammans. Vi kan sänka trösklarna för deltagande, testa nya lösningar och omforma samhället så att det rör sig framåt istället för att vänta på att någon annan ska lösa problemen.

Så min ambition är att få dig som läser det här att ägna lite mer av din tid åt vår gemensamma framtid. Givetvis är du välkommen i den gröna rörelsen och jag ska göra vad jag kan för att sänka trösklarna dit. Men viktigare är att du utgår ifrån dina passioner och gör något där dina bästa sidor kommer till sin rätt. För inget rör sig så snabbt som människor med ett engagemang, människor som drivs av inre motivation, av empati för andra och en känsla av ansvar.

Konkurrens är enkelt men samarbete fungerar

För att samarbete ska fungera krävs att parterna agerar öppet, med tillit och med avsikten att ta ansvar inte bara för sig själv utan för varandra.

Sverige har en 100- årig tradition av samarbeten, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi knyter samman små grupper, individer som delar intressen, organisationer som företräder många och länder som vill samarbeta trots att de inte alltid strävar åt samma håll som oss.

Skillnaden mellan den svenska samarbetskulturen och internationell politik år 2016 är att vårt fokus ligger på det öppna samarbetet medan större aktörer endast ser till det egna intresset. Nato är ett bra exempel, en grupp länder som agerar utifrån rädsla och som inte klarar av att samarbeta, som faller tillbaka på idén om konkurrens. Nej Nato är inget samarbete, det består av en ledare och en grupp följare som givit upp tanken på självbestämmande och friheten att själv skapa sitt samhälle.

Samarbete är svårt, mer komplext än att bara se till den egna viljan. Samarbete kräver tålamod, lugn och saklighet. Sverige har en utvecklad och sofistikerad samarbetskultur som gör oss starkare, snabbare och väl anpassade till det moderna samhället.

Vi kan, och borde, samarbeta mer. Genom att koppla lokalsamverkan på olika orter, nationella satsningar, bidrag till allmännyttan och medvetet företagande kan vi etablera en samarbetskultur för 2000- talet. Vi borde utveckla användningen av internet som samarbetsverktyg och betona gemensamma värden som stärker och skyddar oss alla.

Energisamarbete

Igår handlade jag en utomhuslampa på IKEA. Den drivs av sol och vind och hänger fritt utan några sladdar.
Jag har umgåtts ett tag med tanken att energiverktyg ska kunna kopplas samman och att egenproducerad energi kan användas där den behövs, inte nödvändigtvis där den genereras.
Energiutvecklingen tror jag kommer ske på liknande sätt som Internet och webben. Verktygen kommer med största sannolikhet växa och utvecklas organiskt, inte med centraliserad planering och kontroll. Det här är energilösningar som kommer skapas utan inblandning från elbolag eller kraftjättar, det kommer ske av, för och med hushållen och öka både vårt självbestämmande och vår samarbetsförmåga.
Förändringen från energi som tjänst, att betala för varje använd kilowattimme, till energi som produkt, att vi köper produkten och får kilowattimmarna på köpet, kommer omforma samhället mer än vi kan föreställa oss.

Samarbetskulturen är nätets styrka

Samarbetskulturen är nätets verkliga styrka. På i princip alla nivåer fungerar Internet som tekniska och sociala samarbeten. 3 exempel.

1. Distributionen, det som kallas Internet, är en överenskommelse om hur nätverk ska samarbeta:

“The net is an agreement about how networks work together, a way for all the things that call themselves networks to coexist and work together. It’s an inter-network. This agreement doesn’t specify what people can do with the network, what they can build on its edges, what they can say, who gets to talk. The protocol simply says: If you want to swap bits with others, here’s how. If you want to put a computer — or a cell phone or a refrigerator — on the network, you have to agree to the agreement that is the Internet.”

2. Webben är en jättelik samling samarbeten där varje länk är kontaktytan mellan två dokument.

3. Webbtjänster är ofta resultatet av ihopkopplade tjänster, till exempel hitta.se som kopplar samman kontaktuppgifter med karttjänster, branschkategorisering, blombud och sms.

Människor som arbetar mycket med nätet brukar känna igen den här beskrivningen. Men när jag pratar med vanliga dödliga människor så får jag en annan reaktion. Man gillar iofs nätet och man vill inte leva utan det men man är trött på att nätet blivit kommersialiserat, med fler annonser, mer webbenkäter, fler slutna miljöer, mer av allt som behövs för att kunna sälja reklam.

Vad är egentligen nätet bra för?

Den stora förändring som webben orsakat är att alla nu har fri tillgång till oändlig information. Före World Wide Web fick man informationen från tidningar och böcker, tv eller radio. Förändringen har stärkt oss på många sätt. Vi kan mer, lär snabbare, agerar snabbare, ser klarare och tänker större.
Vi bör utveckla och stärka samarbetskulturen som gör detta möjligt. Här är ett par förslag.

Symmetriska uppkopplingar

Problemet med dagens uppkopplingar märks när man har filmat något och laddar upp videon till YouTube eller synkar desktopfiler med nätet (vilket dock går förvånansvärt bra med hjälp av Dropbox), internetuppkopplingen utåt går ungefär en tiondel så snabbt som när vi laddar hem eller kollar på något.

Synen på människors beteende på nätet är formulerad utifrån ett TV- och radioperspektiv, formulerad i en värld med producenter och konsumenter, en värld där väldigt få människor var både producent och konsument.

På nätet är förhållandena de omvända. Internet är symmetriskt, nätet gör ingen skillnad på producent och konsument utan allt är noder i ett nätverk. Följden för oss som använder nätet är monumental. På nätet är vi deltagare. Vi skapar, söker, redigerar och konverserar. Vi är aktiva och målinriktade och vi har ett aktivt förhållningssätt till mediet. 

Eftersom nätet inte har något centrum och vi har stor glädje av detta så bör upp- och nedladdning ske med samma hastighet.

Stockholm++

Något som skulle fascinera all världens nördar och uppmärksammas av varenda it-tidning i världen är ett öppet, heltäckande trådlöst nätverk som ger alla i Stockholm tillgång till Internet gratis. Det skulle ändra den digitala utvecklingen i Sverige. När nätet finns överallt, ungefär som luft, kommer många anmärkningsvärda idéer kläckas. Den typen av infrastruktur stimulerar människors kreativitet på oväntade sätt. Många it-kunniga skulle vilja leva här bara för att känna hur det känns.
Omöjligt att genomföra säger en del. Inte alls säger Google. Just därför, just för att det är en utmaning borde vi göra det, säger jag.

Stå på Sveriges axlar

Stockholms stad har gjort offentliga data tillgängliga för remixning, att bygga vidare på. Det finns uppgifter om invånarantal, skolor och äldreomsorg, kartor, gatunät, luft, vatten, avfall med mera. Utvecklare och företag kan förbättra sina tjänster genom att koppla in sig till stans statistik.

Det är inte så svårt att tänka sig hur man kan gå ett steg längre och tillgängliggöra offentliga data för hela landet. Mer data öppnar fler möjligheter och bättre tjänster.

Men man kan gå ännu längre! Vi kan besluta att allt som publiceras på nätet i Sverige, och som inte är licensierat på något sätt, är lagligt att bygga vidare på och återanvända.
Vad skulle det vara bra för? Till exempel skulle någon kunna trycka och ge ut en tidning med de bästa artiklarna den läst senaste månaden. Man kunde publicera en version av den svenska webben bättre anpassad för synskadade.

Öppen källkod

Inför öppen källkod i alla offentliga miljöer. Island är det senaste landet att fatta beslut om det.