Lite om hur jag uppfattar Feministiskt initiativ

Feministiskt initiativ gör iaktaggelsen att kön styr utformningen av vårt samhälle, och har styrt väldigt länge. Problemet är alltså att kön styr samhället nu men inte på ett jämställt sätt utan på sätt som ger några människor fördelar och andra människor nackdelar. Partiet arbetar för att alla ska ha samma möjligheter och att kön inte längre ska vara en faktor som avgör hur ditt liv kommer se ut.

Jag har gjort en sajt som visar SCBs statistik om jämställdhet och du kan i statistiken tydligt se, på område efter område, hur vi som samhälle behandlar människor olika. Utifrån det konstaterandet kan vi fråga oss vilka åtgärder som borde prioriteras och F! svarar på detta mycket sakligt. Två exempel

”En politik som bygger på att hälften av befolkningen (män)  är ett ”problem” är extremt i mina ögon.”

Det är självklart inte männen som är problemet, det är beteenden som är problematiska och beteenden som beror på strukturer. Feministiskt initiativ kan till exempel säga så här: ”att fokus riktas mot kopplingen mellan maskulinitet och våld” vilket innebär att ett beteende ”maskulinitet” är kopplat till ett annat beteende ”våld”. Kopplingen är inte män+våld, det är det maskulina beteendet som är kopplat till våld.

Feministiskt initiativ kan tala om ”mannen som norm” vilket inte handlar om män utan om ett synsätt där mannen är den självklara utgångspunkten. De kan tala om normkritik, att synliggöra, kritisera och förändra sånt som ojämlika maktförhållanden.

Här kan du läsa mer-> Feministiskt initiativ är sakliga i sin argumentation.

”Fråga tillbaka. Vad är det i F!s realpolitik som är sådär kalasbra? Något vi kan samlas kring som inte traditionella partier har?”

Systemtänkandet. Feministiskt initiativ synliggör kopplingar mellan fenomen, till exempel våld mellan stater- våld i hemmet- folkhälsa- demokratins hälsa- kriminalitet. Partiets politik utgår ifrån idén att fenomen samverkar och att lösningar bör bygga på den insikten.

Motsatsen är SDs idé om att stänga gränsen vilket saknar all konsekvensanalys och beskriver något komplext som om det vore simpelt, som ett rör med vatten, antingen kommer mer vatten eller mindre.

Visioner i bild på Twitter – 17 april

Här fortsätter den mycket ovetenskapliga undersökningen av partiernas användning av bilder på Twitter. Se förra avsnittet här och förklaring vad det här går ut på.

Centerpartiet

Tåg, flygplan, lyftkranar, politiker

Feministiskt initiativ

Pensionärer som promenerar bort, politiker

Kristdemokraterna

Blomma, politiker

Moderaterna

Miljöpartiet

Jordklotet, vinternatur, solceller, rally, lagbok, väntar på tåg,, politiker

Vänsterpartiet

Buss, (amerikanska börsen), politiker

Liberalerna

Blomma, brev, polis, cyklar, politiker

Socialdemokraterna

Höghus, politiker

Visioner i bild på Twitter

Hur bra är partierna på att visa samhället de vill bygga? Jag tänkte göra en helt ovetenskaplig undersökning inför riksdagsvalet i höst. Min tes är att partier som visar samhället de vill bygga är de partier som gå framåt i opinionen. Orsaken till detta är att människor undermedvetet tar in bilder och associerar med partiet.

Glada bilder => glatt parti
Bilar på bilder => parti som gillar bilar
Politiker på bilder => parti som gillar politiker

Undersökningen genomförs på Twitter. Jag kollar regelbundet partiernas twitterflöden och ser hur många bilder de lägger upp som visar samhället de vill bygga. Om ett parti visar mycket bilder av samhället de vill bygga tror jag att de kommer gå framåt i opinionen.

Det här är inte en rättvis undersökning. Om det varit budgetdebatt för två timmar sen kommer det märkas i flödena men inte i folks huvuden. Om partierna inte lägger ut bilder på vad de vill så är det helt enkelt så, budgetdebatt eller inte.

Jag tog de första skärmdumparna 31 mars och andra omgången idag 17 april.

31 mars

Centerpartiet

Sopor (kanske återvinning men det registrerar nog inte hjärnan, det ser sopigt ut, alltså känns det som sopor), politiker

Feministiskt initiativ

Folkgrupp, hamburgare, flygplan, politiker

Kristdemokraterna

Blomma, tidning, barn i sandlåda, brandvarnare, politiker

Liberalerna

Blomma, klassrum, roulette, vakt, rullstol, blommor, knäckebröd, hönor, kycklingar, gammaldags tågbiljett, politiker

Moderaterna

Storstad (suddig), lagboken, politiker

Miljöpartiet

Jordklotet, vinternatur, åker med traktor, bondgård, bilar, stängsel, politiker

Sverigedemokraterna

Blommor, teckning av naken kvinna, landsbygd, politiker

Vänsterpartiet

Trasiga rör, kaviar, korv med bröd, demonstration, politiker

Det här blev så långt att jag delade upp i två inlägg. Kolla dagens twitterflöden här.

Vi bryr oss om varandra

Vi skapar ett samhälle! Vi beskriver livet med värderingar. Vi formar och kopplar samman idéer. Vi upprepar det vi tycker är viktigt. Vi är hoppfulla men inte naiva. När vi får kritik använder vi den för att utveckla vårt arbete. Vi uppmärksammar rädslor och problem. Vi samarbetar, skapar och bryr oss om varandra.

Vi bryr oss om varandra är en bloggrörelse. Vi bloggar för kärlek, glädje och gemenskap. Vi ger näring åt demokratin.

Det handlar om medborgare som pekar ut samhällets riktning. Utifrån värderingar som jämställdhet, rättvisa, frihet och ansvar beskriver vi livet och verkligheten som vi uppfattar den. När vi ser kvinnor och män arbeta på lika villkor uppmärksammar vi det. När vi upplever orättvisor så diskuterar vi hur vi når ett mer rättvist samhälle. När någon sopar problem under mattan visar vi hur det faktiskt ser ut att ta ansvar för sina handlingar.

Vi samarbetar och bygger på varandras insatser. Vi kopplar ihop idéer och visar hur något kan bli bättre. Vi utvecklar idéerna tillsammans.

Vi upprepar det vi tycker är viktigt och uppmärksammar varandras förslag med länkar och retweets, som ett sätt att säga ”det här, det här är viktigt”.

Vi är hoppfulla men inte naiva. Vi tar upp rädslor och problem men låter rädslan ge energi åt hoppet istället för att ta över våra sinnen.

När vi får kritik tar vi emot den och använder den som ett sätt att utveckla idéerna. Vi svarar med att måla upp den värld som vi vill leva i, som vi håller på att skapa.

Vi formulerar en bättre framtid, för oss själva och för varandra. Vi bryr oss om varandra!

Sverige rör sig framåt

Människor samlar kläder till flyktingar, möter nyanlända och ställer upp för varandra. I hela landet går fler till jobbet, i förskolan får barn närmare kontakt med pedagogerna och rekordmånga bostäder byggs. Efter mer än 10 stela år rör vi på oss igen.

Människor samlar kläder till flyktingar, möter nyanlända och ställer upp för varandra. I hela landet går fler till jobbet, i förskolan får barn närmare kontakt med pedagogerna och rekordmånga bostäder byggs. Efter mer än 10 stela år rör vi på oss igen.

https://storify.com/rikardlinde/sverige-ror-sig-framat-56cb7b3e763ae89e596465cc

Vård är en rättighet, både för människor och samhälle

Alla medborgare har rätt till vård. Vård ger medborgare liv och frihet. Men syftet med vården är även att stärka och skydda samhället.

När en människa skyddas av vården räddas liv vilket är vår gemensamma uppgift gentemot varandra. När en människa stärks av vården ökar friheten, man kan göra saker som är omöjliga som sjuk, och det är givetvis även bra för samhället, både funktionellt och socialt.

Vi måste visa, i debatten, vilken sorts vård som stärker och skyddar människor bäst. Ett exempel på när privatiseringen misslyckades var då svininfluensan snabbt blev ett samhällshot. Många människor besökte vårdinstititutioner och möttes av kaos och rädsla. Då borde oppositionen ha lyft problemet i debatten:

Vården ska se till att vaccination mot svininfluensa sker ordnat och efter behov. Då stärks och skyddas både människor och samhälle. Istället skräms nu människor av en vård som inte fungerar och samhället försvagas.”

Vi måste visa varför vården är avgörande för samhället, att den är en förutsättning för

  • det fria samhället
  • låg brottslighet
  • en dynamisk arbetsmarknad
  • en växande ekonomi
  • att kunna skydda varandra
  • med mera

När vi överlåter ansvaret för vården till individen ifrågasätter vi vårdens roll för det gemensamma, för samhället. Ansvaret ska inte vila på den enskilde, en implicit följd av att man gör ett val.

Vård är inte en kommersiell tjänst. Vård är inte något man tjänar ihop pengar till och handlar på affären. Vård som tjänst är en metafor. Metaforen antyder att ett företag kan utföra vården lika bra som staten. Metaforen signalerar även att vårdföretagets uppgift är avgränsad till ett antal handlingar och om någon går hem därifrån sjuk, då är det personens eget ansvar att välja en bättre leverantör eller köpa fler tjänster.
Företaget har inget moraliskt ansvar gentemot den sjuke. Det handlar endast om en transaktion.
Medborgare är en del av staten och har en roll i dess utformning. Ett företag är inget som medborgare är delaktiga i att utforma, tvärtom ska man akta sig för inblandning i företagets privata angelägenheter.

När man tar upp vård ur ett progressivt perspektiv får man direkt frågor om hur denna förändring ska gå till, “kommer vården återförstatligas” och andra konservativa frågeställningar. Genom att formulera ramarna och frågeställningar proaktivt kan man skapa en parallell debatt som stärker progressiv politik och försvagar det konservativa synsättet.

Undvik

  • ramar om vård som en marknad
  • ramar som ser på vård som en fråga för individen

Rekommenderas

  • tala om vårdens betydelse både för människor och samhälle

Hur kan du bidra till samhället?

Du kan

Varför har vi ett samhälle?

Varför har vi ett samhälle? Det är frågan man bör ställa när Moderaternas chefsstrateg argumenterar för en stark stat.

Per Schlingmanns argumentation syftar till att etablera en debatt på konservativa villkor och jag önskar att Socialdemokraterna för en gångs skull kunde överlåta den debatten till någon annan, men sannolikheten att det ska hända är tyvärr väldigt liten.
Genom att diskutera huruvida Sverige borde ha en stark eller svag stat accepterar man dels ett kvantitativt synsätt, en linjär funktion, vilket utestänger annan diskussion. Dels accepterar man att statsperspektivet är huvudsak, att statens roll är det väsentliga. Medborgarnas roll är underordnad, den fungerar som en följd av statens roll, som en följd av auktoritetens roll. Medborgarna är barn till den vuxna staten. Följden blir att resonemang som utgår ifrån statens auktoritet känns mer begripliga och logiska medan medborgarnas inflytande över staten känns mindre viktigt, till och med lite konstigt.

Istället för att diskutera med Moderaternas inramning kan man ha medborgarna som utgångspunkt och se på frågorna ur ett folkstyreperspektiv. Då ställer man frågor som:

  • Varför har vi ett samhälle?
  • Hur organiserar och driver vi samhället effektivt?
  • På vilka sätt kan vi stärka och skydda varandra?
  • Hur kan vi se till att demokratin håller den kurs vi anger?

Medborgarna är utgångspunkten och staten underordnad, den är vårt verktyg för att samhället ska fungera, för att stärka och skydda både oss själva och varandra.

Per Schlingmann börjar alltså i fel ände när han diskuterar statens roll vilket inte är så konstigt, han ser på världen med konservativa ögon och värderingar vilket handlar just om den starka auktoriteten.

Om forskningens betydelse (till min syster)

Idag disputerade min syster och jag tänkte säga några ord om forskningens betydelse på disputationsmiddagen ikväll. Hon är läkare och skriver om genuttryck i fettceller (eller något åt det hållet:)

Kristina, det är en sån här dag som vi är stolta över dig och känner tacksamhet för det du åstadkommit.

När jag funderade över vad jag skulle säga så började jag med att försöka läsa din avhandling och kunde snabbt konstatera att högstadiebiologin inte räckte speciellt långt. Det gjorde mig fundersam, hur kommer det sig att jag tycker det här är viktigt, för det gör jag, och varför bryr jag mig?

Till viss del beror det på att du är min syster och jag är stolt men det är något mer. Du är forskare och forskningen har betydelse. Men varför? Varför har vi forskning?

Forskningen är grunden för mycket i vårt samhälle. Den ger oss

  • friskare luft
  • renare vatten
  • ett rättsväsende som hjälper medborgarna att hålla demokratin på kurs
  • ett bankväsende som betalar ut löner
  • vägar att färdas på
  • internet för att distribuera information och 
  • sjukvård som skyddar och stärker oss

Utan forskningen har vi inte ett fungerande samhälle. Utan forskningen stannar utvecklingen upp.

På grund av forskningen

  • ser vi världen klarare
  • tänker vi snabbare
  • tänker vi bättre
  • lär vi oss mer, bättre och snabbare

och i skolan så ser forskningen till att alla får lära sig om samhället som vi förstår det idag, utöver tidigare insikter.

Grunden för forskning är att vi bryr oss om varandra och tar ansvar för det. Att vi stärker och skyddar oss själva och varandra.

Därför är det du skapat så betydelsefullt.

Därför är det ni gjort, alla som forskar, så betydelsefullt.

Därför är det ni kommer att göra så viktigt och därför ser vi fram emot det du har framför dig Tina.

När vi pratade om vad man kan säga en sån här kväll, din andra bror Fredrik och jag, så kände vi båda stolthet över att du är vår syster, glada för att du är en så fantastisk syster och tacksamma för det du ägnar dig åt.

Privatisering styr uppmärksamheten mot individen

Debatten om skolan och privatisering styr uppmärksamheten mot individen och individperspektivet.

Vi talar om sånt som hur en skola fungerar, vilken kvalitet som en skola ska erbjuda och hur mycket pengar en skola ska återinvestera i verksamheten.

Frånvarande i debatten är skolans roll i samhället.

  • Varför har vi en skola?
  • Varför är skolan viktig för samhället?

Skolan är helt avgörande för samhällets överlevnad, för att stärka och skydda människor och för att vår civilisation ska utvecklas. Det är ingen liten grej.

Skolelever borde vara mer medvetna om det och förstå hur viktiga deras skolinsatser är, för oss alla. De har inte själva valt att gå i skolan, det har vi gjort, och de får inte höra varför de måste gå i skolan, för de måste gå, att lägga ner skolan är inte ett alternativ, det vet alla vuxna.

Men ändå är det enda de får höra att skolan är viktig för att få ett bra jobb och en bra lön, för att ha valmöjligheter sen och annat som bara har att göra med deras individuella utveckling.

Visst är det jätteviktigt att varje människa utvecklas och växer men lika viktigt för samhället är vår infrastruktur, näringslivet, offentliga sektorn och alla andra komponenter som utgör våra liv. Det borde barnen får höra oftare.

/skrivet på MPs kongresståg till Umeå