Sverigemakten

Sverigedemokraterna skapar ett auktoritärt ”samhälle” där varje människa kämpar mot varje annan människa. Politiken skapar en hierarkisk maktkultur som är motsatsen till demokrati. Partiets namn är propaganda (en manipulativ inramning) som syftar till att skyla över partiets stora svaghet,  att deras politik försvagar demokratin!

Sverigemakten

Ett mer passande namn på partiet än Sverigedemokraterna är Sverigemakten. Partiet vill centralisera makt, etablera hierarkier och använda bestraffning som metod.

Partiledningen beskriver media som fiende och hänvisar till sin egen informationsapparat. Syftet med denna är att konsolidera makt över samhällets informationsflöden.

Partiets huvudspår, att stänga gränsen och stoppa invandringen till Sverige, beskriver ett mycket komplext fenomen som om det vore enkelt, som ett rör med vatten, antingen kommer fler invandrare eller färre, vilket öppnar för en maktfullkomlig hantering av människor.

Moralisk hierarki

Partiet beskriver även ett maktförhållande där vissa människor (svenskarna) ska ha makt över andra människor (invandrare och flyktingar). Ursprunget till denna idé är en strikt moral och en moralisk hierarki. Auktoritet rättfärdigas av den strikta moralen som säger att det ska finnas en hierarki där de som tidigare har dominerat ska fortsätta dominera.

  • Människa över natur
  • Disciplinerade över svaga (odisciplinerade)
  • Rika över fattiga
  • Arbetsgivare över arbetstagare
  • Vuxna över barn
  • Män över kvinnor
  • Heterosexuella över homosexuella
  • och så vidare

I stort följer Sverigemaktens politik denna hierarki och dess moraliska grund.

Vi kommer se partiet agera i linje med denna moral för en starkare och centralt styrd makt i Sverige.

Sverigemakten!

Vi bryr oss om varandra? Betyder det att vi även bryr oss om Sverigedemokrater?

2013 gick några vänner på en demonstration mot rasism i Kärrtorp. De hade med sig barn i barnvagnar och beskrev det i efterhand som en ganska lugn tillställning. Det vill säga, lugn fram tills att en grupp nazister attackerade demonstrationen. Ett tjugotal svartklädda män med dolda ansikten sprang emot barn och föräldrar men hindrades av ett par poliser och en grupp anti-rasister. Barnfamiljer tog sig därifrån så fort de kunde och försökte förklara vad som hade hänt för sina förvånade och skrämda barn. Situationen måste ha känts surrealistisk.

Reaktionerna på händelsen blev oerhört starka och svenskarna stod enade mot nazisternas attack. En vecka senare arrangerades en demonstration i Kärrtorp för att visa stöd för de attackerade och för att skicka en tydlig signal till omvärlden, att alla människor är välkomna i Kärrtorp, oavsett härkomst. Denna demonstration, den största antirasistiska demonstrationen i Sverige någonsin, var en märklig upplevelse, inte bara på grund av arrangemangets storlek.

Jag minns att ordföranden för Liberala ungdomsförbundet blev utbuad när han klev upp på scenen. Han uttryckte sitt stöd för de drabbade och upprepade det som många tog upp den dagen, att inte göra skillnad på människor och att alltid stå upp för demokratin och för människors rätt att uttrycka sina åsikter. Burop hördes även när han klev ner från scenen. Som tur var rapporterade inte TV detta utan framställde dagen som en kärlekens dag. Jag gick förbryllad hem och funderade över publikens beteende. Uppenbarligen sympatiserade många i publiken med den politiska vänstern och såg borgerliga partier som djävulens hantlangare. Men att bua ut någon som uttryckte sitt stöd på en dag som handlade om alla människors lika värde? Där och då upptäckte jag en orsak till att vi som kallar oss progressiva inte når politisk framgång.

När vi kallar folk rasister lever vi inte som vi lär. Vi hävdar att vi bryr oss om varandra och är solidariska med varandra. Samtidigt kritiserar vi människor istället för deras åsikter. Vi grupperar och kallar dem rasister som om deras åsikter vore inbyggda i deras kroppar, som att deras biologi skiljer sig från vår på något grundläggande sätt. Det håller inte.

Hur ska vi då förhålla oss till alla dessa människor? Det handlar om flera hundratusen svenskar som råkar tycka annorlunda än oss. Kan vi verkligen bry oss om dem trots att de vill stänga gränser och skicka folk ut ur landet?

Ja det kan vi. Vi bryr oss om alla människor, även de som sympatiserar med Sverigedemokraterna! Vi skulle kunna hata, håna, förlöjliga och se ner på dem. Men vi kan inte göra skillnad på människa och människa och på samma gång hävda att vi bryr oss om varandra. Vi kan vara kritiska mot en åsikt eller ett beteende men inte mot en människa. När vi är kritiska mot människor så gör vi samma fel som den som uttrycker rasistiska åsikter, vi gör skillnad baserat på människors biologi.

Jag kan se världen genom Jimmie Åkessons ögon och känna hans känslor. Han och jag är människor. Vi kan  båda föreställa oss hur en annan människa tänker, det är en egenskap som i princip alla människor har. Vi kan båda se en film och gråta när en karaktär dör eller glädjas när huvudpersonen till slut får kontakt med sina föräldrar. Vi är empatiska varelser som varseblir världen både med vår egen kropp men även med andra människors kroppar och upplevelser.

Att förkasta människor med andra åsikter än våra är att förkasta oss själva. Att se ner på en människa för något den säger är förneka personens mänsklighet.

Däremot kan och bör vi kritisera rasistiska åsikter med full kraft. Våldsamma handlingar måste hindras och fördömas. Att göra skillnad på människa och människa är en åsikt som inte kan förenas med idén om ett demokratiskt samhälle. Namnet Sverigedemokraterna är motsägelsefullt eftersom partiet gör skillnad på folk och folk.

Vi bryr oss om alla de som sympatiserar med Sverigedemokraterna eftersom vi bryr oss om varandra.

”Öppna era hjärtan”

Fredrik Reinfeldts sommartal 2014Fredrik Reinfeldt vädjade för en månad sedan till svenska folket att öppna sina hjärtan för alla flyktingar som kommer från krigen i Mellanöstern. Hans tal fick mycket uppmärksamhet och efteråt har många människor diskuterat moderaternas syn på flyktingar och på invandring i stort.

Vad menade egentligen Fredrik med de där orden ”öppna era hjärtan”? Var det en vädjan om förståelse för omfattande samhällsreformer? Att han ville införa nya asyllagar som innebär att alla kommuner ska ta emot fler flyktingar? Nej jag tror mer han menade mer något i stil med ”dra ditt strå till stacken, spela schysst med de som faktiskt kommer till Sverige och skänk det du kan till ett välgörande ändamål”. Och varför tror jag det?

Fredrik Reinfeldts politiska gärning har följt en röd tråd, i frågor som arbetslinjen och ordning i de offentliga finanserna likväl som Sveriges vapenhandel och i privatiseringen av vården. Nya Moderaternas politik under Fredrik Reinfeldt har handlat om egennytta och individuellt ansvar.

Nya Moderaternas politik under Fredrik Reinfeldt har handlat om egennytta och individuellt ansvar.

När Moderaterna talar om stabilitet i de offentliga finanserna innebär det att vi ska hålla i vår egen plånbok och ta hand om oss själva, egennytta för Sverige.

I frågan om flyktingar förenas Moderaternas och Sverigedemokraternas synsätt. När Sverigedemokraterna talar om att begränsa invandringen så handlar det om egennytta för Sverige, att ordna jobb till svenskar och att prioritera tillvaron för oss som bor inom Sveriges gränser, att vi tar hand om oss själva. Och detta är faktiskt precis vad Fredrik Reinfeldt menar när han säger ”öppna era hjärtan”, det handlar inte om att vi tillsammans ska konstruera en asylpolitik utifrån flyktingarnas bästa utan att flyktinghanteringen primärt är en uppoffring som var och en av oss bör göra, varje människas individuella ansvar. Flyktingfrågan handlar ur detta perspektiv om oss själva, inte om de som flyr.

Flyktingfrågan handlar ur detta perspektiv om oss själva, inte om de som flyr.

Sverigedemokraterna ser givetvis också på flyktingar som en börda för svenskar men det beror inte på hjärtlöshet utan på en annan idé om vad som är rätt, än den förhärskande- att människor bryr sig om och tar ansvar för varandra.

den förhärskande idén att människor bryr sig om och tar ansvar för varandra

Det handlar inte om människohat utan om att människor ska ta ansvar för sig själva och agera för sitt eget bästa. Individuellt ansvar och egennytta.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson tal i Almedalen 1 juli 2012

Sverigedemokraterna är ett konservativt parti. När Jimmie Åkesson talade i Almedalen (talet i text – pdf) idag och i partiets debattinlägg om skattesänkningar låter det stundvis som att de försöker sig på en omdaning av partiets image, Aftonbladet beskriver det “Jimmie Åkesson har gjort en helomvändning” och själv tar Åkesson upp att “alla ska med”.

Men det är ingen helomvändning som SD gör, det är en omvändning i sak men partiets politik handlar fortfarande om vad som tjänar oss själva bäst, om den konservativa egennyttan, och som Jimmie Åkesson nämner handlar det om att experter nu anser att ett jobbskatteavdrag kunde vara bra för jobben och ekonomin.

Jimmie Åkessons tal bygger på det konservativa synsättets logik:

Vi lever i en farlig värld
Han nämner “oroligheter i vår omvärld”, “ett litet land, en liten nation”, “krisen i sydeuropa ger anledning till oro”, “Samhället trasas sönder”, “mer splittring och segregation”, “Vi ser hur det brinner i förorterna, ständiga massbråk, stenkastning och våld mot polis och brandkår. Vi ser hur grov, organiserad brottslighet breder ut sig – inte bara i Malmö. Vi ser hur gamla, arbetslösa och sjuka faller mellan samhällets stolar”, “Sverige slits isär

Vi behöver en stark auktoritet för att skydda oss
Någon (eller något) som står med båda fötterna på jorden. Jimmie Åkesson säger “en återgång till de fria, självständiga nationernas Europa – där varje folk är herrar i eget hus!” Det krävs alltså en herre i huset för att skydda familjen.

En stark auktoritet måste vara disciplinerad
Staten, i dess nuvarande tappning, klarar inte av att skydda oss, Sverige slits isär, och problemet är alltså bristande disciplin.

Bestraffning är metoden för att utveckla människors disciplin
För att utveckla landets disciplin krävs en starkare ordningsmakt.
Sverigedemokraterna ska vara partiet för lag och ordning!

Idag ägnar sig polisen åt byråkrati och krafs:
Polisen inspekterar istappar”, “hanterar hittegods

Det polisen borde ägna sig åt är att “bekämpa brott och skapa trygghet på gator och torg“ vilket är den oomtvistade delen av vad polisarbetet går ut på. Däremot skiljer sig synen på hur detta ska gå till, på vilka sätt polisen ska bidra till detta mål. I talet nämner Jimmie Åkesson detta på ett övergripande sätt “en effektivitetsreform, som tar ett helhetsgrepp om polisens samhällsuppdrag

Hur som helst, en förändring av polisens uppdrag är steg ett för att disciplinera Sverige.

Därefter kommer Jimmie Åkesson in på en till synes mer human sida av partiets politik.

Vår berättelse handlar om familjen. I en fungerande familj finns man till för varandra, stöttar varandra villkorslöst. Där finns vare sig kelgrisar eller styvbarn. Ingen lämnas utanför.

Familjen är en metafor för Sverige. I Sverige ställer vi upp för varandra villkorslöst, en hederskodex som närmast påminner om kustjägarnas credo men Jimmie Åkesson får det att låta varmt och inkluderande. Att “ingen lämnas utanför” handlar om just detta, att världen är farlig, att var och en riskerar att lämnas, att överges, att vi tar hand om våra egna, eller att vi borde ta hand om våra egna. Men det låter givetvis som att man syftar på alla människor överallt. Metaforiskt, och därmed i människors tankar och känslor, handlar det om egennytta. Man skulle lika gärna kunna säga “ingen svensk lämnas utanför”.

Senare i talet återgår Jimmie Åkesson till att ta upp samhällets sönderfall och vikten av ordning:
Därför är det så viktigt att politiken är ansvarsfull och vilar på idén om sans och balans. För att vi ska kunna hålla ihop samhället. För att vi ska kunna undvika att bygga in spänningar och motsättningar som leder till konflikter och splittring. För att ingen ska lämnas utanför.

och han kritiserar språkbruket i de politiskt korrekta kretsarna:

Häromdagen presenterade socialminister Göran Hägglund sin reform för vård till så kallade ”papperslösa”, som alltså är nyspråk för illegala invandrare.”, “människor som uppehåller sig illegalt i vårt land

vilket bekräftar den konservativa synsättet, att det är statens (och därmed svenskarnas) perspektiv som är betydelsefullt när vi talar om att hjälpa människor.

Sammanfattningsvis, Jimmie Åkesson överraskar nog några när han talar om solidaritet och gemenskap, när han tar upp det femte jobbskatteavdraget och när bandrollen bakom honom säger “Ingen lämnas utanför”. Det krävs dock ingen djup analys för att konstatera att Sverigedemokraterna fortfarande är konservativa, att deras politik fortfarande går ut på att tjäna svenskarna på andras bekostnad och att de i grunden gör skillnad på människa och människa.

Frågan är väl hur mycket deras politik skiljer sig från annan svensk politik.


Gröna bloggare om SD

Ringborgs blogg – SD fiskar i grumliga vatten!

Människor tänker visuellt

I morgon kväll anordnar Sveriges Television partiledardebatt. Formen för TV-debatter har diskuterats en del sedan Håkan Juholt och Lars Ohly tackade nej på grund av deras placering i TV-studion. De ville inte förknippas med Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Många har kritiserat och skrattat åt deras handlande. En vanlig kommentar har varit att om de inte vill associeras med Jimmie Åkesson så kan de väl visa det i debatten och förklara den stora skillnaden mellan den egna politiken och Sverigedemokraternas.

Den som säger så förstår inte hur människor fungerar. Vi tar mycket starkare intryck, undermedvetet, av bilder och visuella grupperingar än logisk argumentation för något. Att tydligt förmedla sin position för att övertyga bygger på en idé som formulerades under renässansen och som vetenskapen förkastat. Det är fel

  • att vi tänker abstrakt
  • att tankar och känslor är separata
  • att vi är medvetna om det vi tänker

Men hur tänker människor då?

Människor som saknar känslor vet till exempel inte vad de vill eller hur en annan människa känner, de förstår inte människors beteende och kan därför inte fungera speciellt väl i samhället. Känslor är en avgörande del av vårt tänkande.

Av dessa anledningar är det viktigt för oppositionen att i morgondagens debatt visa varför man tycker på ett visst sätt. Gustav Fridolin borde förmedla att klimatet ska räddas för att vi bryr oss om varandra, inte bara för att rädda vårt eget skinn. Stefan Löfvén borde visa att en skola som stärker alla är att ta ansvar, för oss själva och för varandra. Jonas Sjöstedt borde fråga Jimmie Åkesson och Fredrik Reinfeldt om de tror mer på folkstyret eller på en stark auktoritet som leder landet.

Andra bloggar om debattformat

Björn Sundin – Tacka nej till debatt är rimligt men inte smart