Kärlekstörstande individer

”Genom att ge skolan de resurser den behöver, för att kompensera för en frånvarande pappa och kunna fungera som ett andra hem, kan vi systematisera vårt arbete mot hat och slipper lita till turen”

I Dagens Nyheter skriver idag Emerich Roth och Petter Jenner om nazismens och rasismens grund

”Vill vi motverka nazism, rasism och antisemitism, som i själva verket är varianter av hat, måste vi ha kunskaper om nazisten, rasisten eller antisemiten och vad som grundlagt hans hat. Jag säger hans hat, ty när det gäller människor som lever ut sitt hat på gator och torg under dessa rubriker, handlar det nästan uteslutande om pojkar och unga män.

Mina erfarenheter vad gäller hatets innersta mekanismer talar främst om två olika sorters hat; hatet som skapats på grund av kärlekslös uppväxt…”

Rasism och nazism motverkas bäst med kärlek. Grunden till det rasistiska hatet är avsaknad av en kärleksfull och närvarande pappa. Skolan kan förebygga detta hat genom att förse alla unga män med tillförlitliga och medkännande män.

”Det handlar om att visa att man tycker om barnet för barnets egen skull, och vara där för barnet, så att det känner tillit.”

 

Ett progressivt synsätt


Sverige handlar om gemenskap och samhörighet
. Vi är en empatisk och ansvarstagande familj där människor bryr sig om varandra, inte bara sig själva, och där vi tar ansvar genom att agera starkt och effektivt för varandra.

Skydd, självförverkligande och rättvisa

Att bry sig om någon innebär att du vill skydda personen från skada, du vill att deras drömmar blir verklighet och att de behandlas rättvist.

Frihet, möjlighet, välfärd

Välfärd ger människor bättre möjligheter vilket är en förutsättning för frihet och självförverkligande.

Gemenskap, tjänstgöring och samarbete
Barn formas av sin omgivning. Ansvar förutsätter tjänstgöring och att man hjälper till att skapa samhället, vilket bygger på samarbete.

Tillit, ärlighet och öppen kommunikation

  • Inget samarbete utan tillit
  • Ingen tillit utan ärlighet
  • Inget samarbete utan öppen kommunikation

Relaterat

Gröna bloggar om gemenskap

Hans lilla gröna – Dagens EM-koll: Nationalism och en vilsen Rödknapp

Emma Grön – Kulturpolitik lika viktigt som klimatpolitik

Närmare varandra, åk buss!

Nu har vi kommit till del 3 av min serie om Stockholm, se det som en fortsättning på den förra som också handlade om bussar. Det här tänker jag skulle man använda för att marknadsföra investeringar i busstrafik eller som valaffischer. Inramningen är att vi ökar kontakten mellan människor, vänskap, att vi närmar oss varandra och det vilar på värderingar som gemenskap, tillit och empati.

Verklig effekt får detta när man kontrasterar med en kampanj som visar hur bilen isolerar oss från varandra, att motorvägar låser in oss i våra bilar, håller isär stadsdelar och forslar oss förbi varandra. Det är motsatsen till närhet och liv. Det är kyla, ensamhet och död.

Vår demokrati

Demokrati bygger på empati, för medborgarna som tar hand om varandra och som tar ansvar inte bara för sig själva utan för sina familjer, för samhället och för sin nation. Statens roll är att tillämpa denna princip på två sätt, genom att skydda och stärka.

Vi agerar tillsammans för att skapa och underhålla vägar och broar, offentliga byggnader och parker, ett utbildningssystem, ett starkt ekonomiskt system, ett effektivt rättsväsende, dammar, avlopp och ett elnät, väderbevakning, ren luft och rent vatten, och så vidare. Folkhemmet är vad vi, folket som bryr sig om varandra, ger till varandra.

Endast ett fritt folk kan utföra de nödvändiga uppgifterna, och endast ett folk som litar på och tar hand om varandra klarar av den uppgiften. Folkhemmet bygger på ömsesidig omsorg och tillit.

Vi delar på uppgifter och verktyg. Vi förser våra barn med bra utbildningar. Vi skyddar varandras hälsa och säkerhet. Vi bygger ett starkt, öppet och ärligt finansiellt system. Vi skyddar de demokratiska institutionerna för att alla som delar detta ansvar ska få uttrycka sin röst om hur ansvaret ska skötas. Detta är vår demokrati.

Bloggar om empati

Livet, Politiken och Världen! – Unga män eller barn som flyktingar – vad är problemet?

Latteliberalen – Bara en liten lort

Parkstugan – Välfärden viktigare än stat och kapital

Varför är Carl Bildt så jobbig?

Många gillade inlägget om Jan Björklund. Carl Bildt är en annan maktprofil som behöver granskas och ramas in. Jag tänker inte gå igenom svensk utrikespolitik och Bildt på samma sätt som jag gjorde med skolpolitiken, det tror jag inte jag klarar av, men jag har några tankar om utrikesminstern.

Carl Bildt ger intrycket av att vara en jobbig person. Varför är han så jobbig?

  • Han verkar bara tänka på egennytta, sin egen, sina uppdragsgivares eller Sveriges, ingen politik för att hjälpa de svaga och behövande där inte.
  • Han förvirrar både den som intervjuar honom och de som lyssnar. Han kan svara på frågor men alltid på ett sätt som han kontrollerar, han verkar spela ett maktspel och är fenomenal på att använda härskartekniker.
  • Han ger ofta intrycket av att veta mer och att han därför inte kan kritiseras, han skyddar sig själv och sin gärning med slutenhet. Att han är utrikesminister innebär för honom att han ska veta mer, få reda på statshemligheter, och fatta upplysta beslut. Det är Carl Bildt som ska känna till hemligheterna, ingen annan.
  • Han är stel i sitt sätt, följer en traditionellt konservativ mall för hur kontakt mellan människor ska fungera, allt enligt protokoll. Om någon ska improvisera så är det han, alla andra ska följa ett system som han förstår och kan manipulera.

Hur ska oppositionen hantera Carl Bildts utrikespolitik? Vilka värderingar och ramar kan desarmera den moderate gubben? Genom att vara motsatsen till alla hans svagheter så får människor en bild av hur svensk utrikespolitik skulle kunna fungera.

  • Samarbete
  • Öppenhet
  • Tillit
  • Empati
  • Förutsägbarhet
  • Kontakt med varandra


Man bör aktivera ett synsätt där länder samarbetar, där utrikespolitiken i ökande omfattning bygger på öppenhet, där tilliten mellan länder är ett av huvudmålen, där vi ställer upp för varandra och arbetar för att öka kontakten med andra länder och mellan alla länder.

Svenska värderingar

Svenska värderingar är i hög utsträckning demokratiska värderingar. Vi fokuserar på olika värderingar vid olika tillfällen, just nu till exempel står det individuella ansvaret högt i kurs.

Dessa värderingar genomsyrar den svenska kulturen, politken och samhället i stort:

  • Empati (solidaritet)
  • Socialt ansvar
  • Individuellt ansvar
  • Tillit
  • Gemenskap
  • Samarbete
  • Frihet
  • Förverkligande
  • Möjlighet
  • Strävan
  • Styrka
  • Öppenhet
  • Ärlighet
  • Hederlighet
  • Rättvisa
  • Jämlikhet
  • Jämställdhet

5 sätt att sprida ett progressivt synsätt

För att ändra vårddebatten i progressiv riktning krävs en stor insats över tid. Varje steg vi tar förändrar dock samhället och debatten. Här är fem steg mot en mer progressiv samhällsdiskurs.

  1. Formulera egna ramar utifrån progressiva värderingar
  2. Välj en metafor som stödjer dessa värderingar
  3. Sprid de egna ramarna
  4. Agera och samarbeta öppet
  5. Aktivera befintliga progressiva ramar

Utgå ifrån progressiva värderingar

Utgå ifrån progressiva värderingar. Vilka värderingar är relevanta i vårdsammanhang?

  • Empati för oss själva och för varandra
  • Ansvar för oss själva och för varandra
  • Tillit
  • Närhet
  • Samarbete

Välj en metafor som stödjer dessa värderingar

Ofta diskuteras vården som en kapacitetsfråga, antalet vårdplatser, antalet besök, antalet läkare eller vårdcentraler och så vidare. Logiken är att fler vårdplatser och läkare ger bättre vård, en form av direktkausalitet, mer = bättre.
I ett progressivt synsätt resonerar vi dock ofta med systemkausalitet, som rymmer stor komplexitet och många parametrar, och det ska vi aktivera med våra ramar.

En tänkbar metafor som bygger på progressiva värderingar och systemkausalitet är kontakten mellan människor.

Vi tror att människor mår bättre när vi närmar oss varandra. Därför vill vi vill öka kontakten mellan vårdpersonal och patient.

Sprida de egna ramarna

Använd de egna ramarna så ofta och så mycket som möjligt.

  • skriv debattartiklar
  • anordna seminarier
  • annonsera
  • blogga
  • twittra
  • facebooka
  • boka personer till tv-soffor
  • radio

Det handlar om upprepning. Ju oftare våra ramar aktiveras desto fler kommer vara mottagliga för progressiva idéer och argument.

Agera och samarbeta öppet

Genom att leva som vi lär kan vi använda det som ett sätt att förmedla vårt synsätt. Om vi visar bilder från träffar där folk håller varandra i händerna, skrattar, kramas och diskuterar öppet så stärker det budskapet.

Mahatma Gandhi brukade skicka sin argumentation i förväg till  debattmotståndare. Då skapade han ett debattklimat där alla förväntades agera öppet. Det verkade efter ett tag konstigt att inte göra det vilket gjorde folk misstänksamma mot Gandhis motståndare.

Aktivera befintliga progressiva ramar

Det är avgörande för vårddiskussionen att så mycket som möjligt av all samhällsdebatt sker med progressiva värderingar som grund. Människor är mer öppna för idéer som använder samma värdegrund som den de är vana vid. Eftersom dagens samhällsdebatt nästan uteslutande bygger på konservativa perspektiv och sker genom konservativa ramar så är det just nu mycket lättare att argumentera för konservativa lösningar.
Att skoldebatten är 100% konservativ bidrar till att Alliansen kan argumentera för sina synsätt i andra sammanhang och på andra områden, vilket jag ser som Jan Björklunds viktigaste insats i politiken. Tragikomiskt att han är partiledare för ett liberalt parti.

Några exempel på progressiva ramar:

  • papperslösa
  • allemansrätten, att vi tar hand om och har ett gemensamt ansvar för naturen
  • föräldraledighet, pappor med barnvagnar, pappor med barn

Och här andra perspektiv på vård som jag skrivit:

Demokratiska val handlar om tillit

Det handlar om tillit! Ett valförfarande som människor litar på är grunden för en fungerande demokrati.
I samma ögonblick som människor känner tveksamhet om ett val gått rätt till, funderar på om någon fuskat vid rösträkningen eller på annat sätt påverkat valutgången, då försvinner tilltron till demokratin och viljan att delta i den demokratiska processen. Människors deltagande i val är en central funktion i fungerande demokratier.

När rösträkningen är så enkel att alla medborgare kan förstå hur den går till och när alla har rätt att följa räkningen så är det väldigt svårt för någon att fuska i stor skala.

Problemet med pappersvalsedlar är viss ineffektivitet med omräkningar och dylikt. Styrkan är att alla kan förstå och granska röstförfarande och rösträkning vilket skapar tillit till det demokratiska systemet.

Problemet med e- röstning är att verktygen är så komplexa att de allra flesta varken kan eller har förmåga att förstå dem. Ja e-röstning kan göras med öppen mjukvara (Linux) och verktyg som alla har teknisk möjlighet att granska. Problemet kvarstår, för de allra flesta är möjligheten att granska inte verklig, man får lita till de som förstår datorprogrammen. Då försvinner tilliten till valprocessen.

Peter Santesson skriver i Svenska Dagbladet:

Att införa e-röstning är att ersätta en transparent procedur som lekmannen kan följa, med en avancerad lösning som är helt ogenomtränglig för alla utom en exklusiv expertis.

Anders R Olsson fångar också problemet:

Röstning via Internet innebär att staten avsäger sig ansvaret för valhemligheten och de röstandes integritet. Vallokalens bås garanterar en avskildhet som är långtifrån självklar vid PC:n i vardagsrummet. I hem där någon utövar auktoritärt inflytande riskeras dessa värden. Barn kan tvingas rösta efter föräldrars vilja, kvinnor efter mäns vilja, den ekonomiskt beroende efter försörjarens.
Detta är allvarligt nog, men att man avskaffar den kontroll över röstande och rösträkning som medborgarna har kunnat utöva sedan demokratiska val infördes är ännu viktigare. Valprocessens hela trovärdighet riskeras.

Piratpartiets Christian Engström försvarar valsedlarna i en genomgång av frågan men han har inte helt klart för sig att tilliten är den springande punkten.

Det finns fördelar med elektronisk röstning, till exempel att räkningen sker automatiskt och direkt, att en del människor skulle rösta som annars hade legat på sofflocket och att datorer kan säkerställa att en röst är giltig.

I vissa sammanhang, till exempel i mindre grupper där man känner varandra och där ingen tvivlar på de som räknar rösterna, kan elektronisk röstning vara en bra lösning. Riks, regional- och lokalpolitiken är dock inte sådana sammanhang.

I länder med lågt valdeltagande kan man tänka sig att elektronisk röstning skulle kunna bidra till demokratin, kunde göra valet mer tillgängligt för delar av en befolkning. Kanske.

Den borgerliga regeringen är positiv till elektronisk röstning.

Max Andersson leder Miljöpartiets översyn av valsystemet.

Rum för empati och tillit

Man kan tänka på en ram som ett rum. Sedan Moderaternas omvandling 2005 har svensk politik utspelats i något som kan liknas vid en brittisk pub. Fast istället för mörkt trä, mässing och rökdoft har vi ordning och reda, kriser, ansvar och stabilitet

Gå in i en brittisk pub så känns det väldigt annorlunda än om du går till en fruktmarknad. Om du beställer två glas mörk lager till dig och din vän så begriper sannolikt både du, din vän och de andra i baren vad ni håller på med. På en del pubar kan du även köpa ett äpple men det känns lite konstigt, det är inte det pubar är till för.

Alliansens ramar gör att vissa saker känns naturliga att prata om, vårdformer, skolbetyg och skattefrågor. Andra saker känns däremot inte lika naturliga att prata om, till exempel energisamarbeten, arbetsmiljöfrågor och att ta ansvar för andra människor.

För att kunna diskutera annat än rent konservativa frågor så måste samtalet bygga på andra synsätt än de Alliansen etablerat.

Vi kan ta upp empati och ansvar, för oss själva och för andra. Vi kan tala om en värld där vi ställer upp för varandra, där människor samarbetar och litar på varandra. Vi kan lyfta alla de exempel på när vi tillsammans lyfter samhället och då vår strävan efter en bättre värld faktiskt blir verklighet. Det är en samtalsmiljö, lite som en fruktmarknad, där vi kan diskutera frågor som helt enkelt inte är möjliga på dagens rökiga och självsäkert berusade utskänkningsplats.