Etikettarkiv: val2010

Vad gjorde de rödgröna fel i valet 2010?

I valet 2010 gick Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet samman i ett valsamarbete, de rödgröna, för att möta den borgerliga Alliansen.
De borgerliga partierna vann valet, de fick inte majoritet i riksdagen men bildade på talmannens uppdrag en minoritetsregering.

Varför förlorade de rödgröna?

Alliansen hade en fantastisk inramning av sin politik och genomförde en mycket skicklig kampanj.

Men de rödgröna gjorde många misstag. I stort handlade det om två saker, man:

  1. använde motståndarens inramning
  2. talade sakfrågor istället för värderingar

Alliansens inramning handlar om auktoritet och kontroll, om en farlig värld som behöver starka män för att skydda människorna. Att tala om regeringsalternativ handlar just om detta, att Sverige inte kan ledas av små partier utan endast av en stor, stabil allians. Hela frågan om regeringsalternativ är alltså konservativ politik! Att bilda de rödgröna var det största misstaget.

Vad skulle man ha gjort istället? Man skulle ha synat den borgerliga bluffen:

  • Vi tror att svenska folkets röst är viktigare än din makt Fredrik.
  • I Sverige har vi folkstyre, inte elitstyre!
  • Är det väljarna eller politikerna som ska rösta?
  • Ska politikerna ta medborgarnas röst ifrån dem?
  • Varför tar ni medborgarnas frihet ifrån dem?
  • Varför ska du bestämma vem människor röstar på Fredrik?
  • Vi värnar den svenska demokratin och medborgarnas rätt att rösta i fria val.

De rödgröna borde ha framställt sig som en folkrörelse, där partiledare och språkrör är vanligt folk, som rör sig bland vanliga människor och lyfter en rörelse genom solidaritet och samarbete.

Det var alldeles för mycket sånt här

och på tok för lite sånt här

Med en folkrörelse som tema hade man kunnat trycka på kontrasten mellan folkstyre och elitstyre och betona att svenska folket värnar om varandra.

Att ta upp skattesänkningar, som pensionsskatten, bygger på ett konservativt perspektiv att alla sorters statliga regleringar och styrningar av företag är ett problem. Det är inte en av de fem viktigaste frågorna för en vänsterpolitik.

Att investera i tågen är en bra sak men idén måste förmedlas med värderingar, inte antalet personer som får möjlighet att ta tåget. Modern och väl fungerande tågtrafik

  • stärker människor
  • skyddar oss mot klimatutsläpp
  • ger oss frihet att göra annat när vi reser
  • ökar kontakten mellan människor

Vilken typ av frågor skulle man ha tagit upp?
Frågor som aktiverar empati och solidaritet, till exempel sjukförsäkringen (vilket man gjorde) och en frisk natur för våra barn och barnbarn.

Andra bloggar om de rödgröna

Ringborgs blogg – Det kan bli komplicerat 2014!

Huddingeperspektiv – Grönare vänster manar till eftertanke

Benjamin Juhlin – Rödgrön reda

Från oss alla, till oss alla

Politik handlar om samhället, om naturen och om oss människor, men ibland får jag intrycket att det handlar om partier och politiker. Ett typiskt politikersvar handlar om det egna partiet eller en motståndare. Istället för att tala om miljöpartiet, våra motioner och våra språkrör ska vi ta upp människors levnadsvillkor och samhällets förnyelse.

Miljöpartiet är en folkrörelse, vilket förkroppsligar värderingar som empati, ansvar, frihet och samarbete. Att vi människor bryr oss om varandra och att vi tar ansvar för varandra är en självklar utgångspunkt.

I Alliansens Sverige är det inte så. Efter fyra år och två valkampanjer med Moderaterna har konservativa värderingar tagit över det offentliga samtalet. I en tid då Sverige mer och mer liknar ett elitstyre är behovet av folkets deltagande i politiken stort och tydligt.

När de rödgröna partiledarna i valkampanjen 2010 tog plats i medierna på bekostnad av folkrörelsen gick vi miste om en unik möjlighet. Trots Maria Wetterstrands briljanta politiska förmågor, eller kanske på grund av dessa förmågor, så kämpade vi helt plötsligt på Alliansens planhalva, i fel match. Frågan om regeringsalternativ och inriktningen på det starka ledarskapet handlar om auktoritet och kontroll, klassiska konservativa värderingar. En politisk organisation med folkrörelsens rika undervegetation ser både insidan och utsidan av människor bättre än elitstyret. Vi har det och dessa styrkor ska vi markera.

Progressiv politik har bäst förutsättning att lyckas när vi kommunicerar utifrån progressiva värderingar. Därför uppmanar jag alla som deltar i partiets arbete, inte minst språkrören, att framhäva folkrörelsen.

När journalister vill framhäva starka ledaren visar vi folkrörelsen. När lobbyister återger industrins diktat tar vi upp folkets vilja. När Fredrik Reinfeldt hotar med ännu en kris visar vi hur ett bättre samhälle möjliggörs av människors deltagande och vi ger dem energi att bidra. Från oss alla, till oss alla.