Ett progressivt synsätt


Sverige handlar om gemenskap och samhörighet
. Vi är en empatisk och ansvarstagande familj där människor bryr sig om varandra, inte bara sig själva, och där vi tar ansvar genom att agera starkt och effektivt för varandra.

Skydd, självförverkligande och rättvisa

Att bry sig om någon innebär att du vill skydda personen från skada, du vill att deras drömmar blir verklighet och att de behandlas rättvist.

Frihet, möjlighet, välfärd

Välfärd ger människor bättre möjligheter vilket är en förutsättning för frihet och självförverkligande.

Gemenskap, tjänstgöring och samarbete
Barn formas av sin omgivning. Ansvar förutsätter tjänstgöring och att man hjälper till att skapa samhället, vilket bygger på samarbete.

Tillit, ärlighet och öppen kommunikation

  • Inget samarbete utan tillit
  • Ingen tillit utan ärlighet
  • Inget samarbete utan öppen kommunikation

Relaterat

Gröna bloggar om gemenskap

Hans lilla gröna – Dagens EM-koll: Nationalism och en vilsen Rödknapp

Emma Grön – Kulturpolitik lika viktigt som klimatpolitik

Fyrtiotalisterna

Nu tänkte jag försöka förutspå samhällsutvecklingen, en spaning skulle man kunna säga.

Jag tror att fyrtiotalisterna, folkhemmets mest omtalade barnaskara, är på väg mot ett ganska jobbigt livsslut. Visst är det tråkigt att vi måste dö, alla människor dör, men vissa grupper har lättare att hantera det än andra. Fyrtiotalisterna gissar jag är sämre rustade än oss andra att klara av ålderdomen. Varför?

Det har gått bra för fyrtiotalisterna sen de föddes. De har växt upp i ett välfärdssamhälle som hela tiden utvecklats och växt. De har kunnat planera sina liv och förebygga problem.

Men på nittiotalet förändrades livet radikalt för oss alla. Globalisering, ekonomins ökade dominans och internet tog över nationernas roll som samhällets nav. Vi kan se hur nationer kämpar med att behålla kontrollen och därför sker politiska svängningar mot konservatism och stabilitet.

Människor förstår inte samhället som växer fram och är obekväma med känslan av att förlora sitt självbestämmande, möjligheten att styra över sitt eget liv. Trots att utvecklingen ger oss oöverträffade möjligheter till självbestämmande är känslan att vi blir mindre och världen större.

Mina föräldrar och deras vänner gillar nätet, de frågar ofta hur de kan göra olika saker och är glada över det som nätet erbjuder. Men de är ganska rädda. De har svårt för alla menyer, informationsöverflödet de exponeras för på varenda webbsida och att de inte har någon träning från TV, dataspel eller datorarbete. De är datorilliterata vilket påverkar hur de tänker, vad de bryr sig om och hur de röstar.

Det är i denna grupp, där många tidigare röstat vänster, som vi finner Nya Moderaternas väljare. Fyrtiotalisterna ser ingen annan utväg, trots att det är mycket smärtsamt att tvingas bevittna folkhemmets och välfärdssamhällets nedmontering.

Utvecklingen kommer dock vända och nätets roll kommer bli oändligt mycket viktigare än vad den är idag, och nej det är ingen gissning, nätets utveckling har rört sig tydligt i den riktningen sen starten och det finns inga tecken på att det kommer förändras.

Allt som fyrtiotalisterna är rädda för håller på att ta över samhället och det kommer ske det närmaste decenniet. Denna utveckling kommer de mäktiga fyrtiotalisterna inte ha något inflytande över och trots feta pensioner kommer man tvingas leva med en värld man inte förstår och som blir mer och mer obegriplig. Samtidigt kommer andra generationer anamma det nya samhället och integrera sina liv i det. Fyrtiotalisterna kommer för första gången i deras liv stå ensamma utan makt eller inflytande.

Felet vi gör när vi tänker på välfärd

Vi mår bra, vi andas frisk luft och leker med våra barn. Vi skrattar tillsammans med vänner. Vi lagar och äter mat. Vi fiskar i en sjö. Vi vandrar i fjällen. Vi lär oss och utvecklas. Se där några exempel på välfärd.

Upplevelsen att må bra, att känna sig modig, djärv, pigg, frisk eller glad. Det är välfärd.

Samhällsdiskursen om välfärd är emellertid helt inriktad på maskineriet som ska ge oss känslorna, vilka komponenter (substantiv) välfärden består av. Välfärdens kärna är ett av många exempel på hur man försöker ändra välfärdens inramning.

Som tumregel kan den progressiva politikern börja med att prata om välfärdens verb och adjektiv innan du kommer in på substantiv och sakfrågor.