Jag skrattar åt en video med SDs ordförande i Växjö. Han vill verkligen att vi andra ska se på livet på samma sätt som honom. Förstå kraften och skönheten i det svenska, det traditionella och naturliga. Jag har först svårt att bedöma om det är ett skämt eller inte, om några smarta TV-producenter har gjort ett humorprogram för den smarta medelklassen.

Det här är någon som vill så mycket, som vill att alla ska älska sina nationer. Och jag står i motsatta änden, tror på nätverkssamhälle, lådcyklar och föräldraledighet.

Men något klickade inombords häromveckan. Vi måste mötas om världen ska bli bättre (inte bara han och jag utan alla människor). Det är när vi lyssnar och hör någon berätta om sina drömmar och passioner som gemenskap och empati aktiveras.

En bloggrörelse handlar om varje människas uttryck. När vi kan vara oss själva får andra en chans att möta oss som människor, förstå och uppskatta oss för dem vi är. Vår värld består av varje människas uttryck och det är när vi hör varandra som vi växer, individuellt och som samhälle.