Hur du bygger en hügelbädd och varför

Min familj har en stor tomt i Stockholms skärgård. De senaste åren har det fallit i snitt ett träd per år, något som sannolikt kommer fortsätta, och vi har svårt att göra oss av med alla trädstammar.

I sommar bestämde jag mig för att bygga en hügelbädd för att se om ett träd kan förmultna till jord på ett par år. Då har vi en långsiktig lösning som inte genererar koldioxid, kostar pengar eller kräver en stor arbetsinsats. Det blir som en jättekompost i flera lager av stubbar, kvistar, flis och jord.

Här följer en beskrivning av arbetsprocessen:

1. Borra hål i stubbarna

Borra hål i stubbarna så att maskar och andra kryp kan ta sig in och påskynda stubbarnas förmultningsprocess.

2. Gräv en fyrkant

Gräv en fyrkant som ramar in bädden och ger jord att täcka bädden med i slutfasen.

  • Djup: 1- 2 decimeter
  • Bredd: 1,5 meter
  • Längd: 3 meter

3. Placera stubbar

Lägg ut första lagret med stubbar.

4. Kvistar ovanpå och emellan

Lägg ett lager kvistar och grenar mellan och ovanpå det första stubblagret.

5. Strö flis, löv och gräs ovanpå

6. Andra lagret stubbar

Placera ett andra lager stubbar ovanpå löv, gräs och flis. Jag la två rader och från sidan började bädden likna en pyramid.

7. Grenar och kvistar

Ett lager med grenar, kvistar, sly, flis och löv ovanpå stubbarna.

8. Tredje lagret stubbar

Lägg en rad stubbar högst upp.

Sett från sidan har bädden en pyramidform .

9. Täck med jord

Avsluta bädden med jord som gärna får rinna ner och fylla på mellan kvistar och stubbar.

I tidningen Lands genomgång planterar de växter och blommor i bädden. Det är säkert en bra idé men jag hoppade över det för att se hur mycket trästubbarna förmultnar utan den extra arbetsinsatsen som odling innebär. Jag är mest intresserad av att bli av med trästammar, inte ta fram odlingsjord. Fast näringsrik jord vore såklart en glad bonus.

Vi (medborgare) behöver en helhetsplan för naturen

Bilden får återanvändas men ej modifieras

Jag har varit medlem i ett antal politiska partier och jobbat på en politisk tankesmedja och genom alla dessa grupper löper en röd tråd. De styckar upp problem i små delar och ta sig an delarna isolerade från varandra på bekostnad av helhetssyn.

Medborgare i Sverige och i andra länder behöver en plan för klimatet som klargör vad som behövs för att avsluta de skadliga utsläppen och sätta naturens kretslopp i rörelse. En plan visar riktningen för vårt arbete och hur det är avgränsat. Vi kan se till helheten oavsett vilka relationer som finns mellan länder. Med en plan kan medborgare påverka partier, organisationer och företag att samarbeta i nätverk över nationsgränser.

En plan visar riktningen för vårt arbete och hur det är avgränsat. Att byta glödlampor till LED eller att ta cykeln istället för bilen kan kännas lönlöst och futtigt när delarna inte är kopplade till större mål. Genom att klargöra alla delar som behövs för att få bukt på utsläppen stärks känslan av att varje steg räknas, ett steg närmare målet, en uppgift mindre att lösa. Med planen ser vi också tydligare vilka delar som är viktigast.

Den globala miljörörelsen har svårt att enas om åtgärder för varje land har sina utmaningar. Men när vi jobbar med idéer finns inga nationsgränser om vi väljer att fokusera på helheten. Oavsett vilka politiska relationer som styr överenskommelser mellan länder kan vi klargöra vad de gemensamma målen och planerna är. Då ser vi lättare hur ett land kan bidra till lösningen även om det gäller åtgärder utanför nationsgränserna. Vi kan se till helheten oavsett vilka relationer som finns mellan länder.
När vi ser helheten kan vi påverka partier och organisationer att samarbeta i nätverk över nationsgränser. Vi kan etablera medborgarsamverkan mellan alla möjliga nätverk, till exempel att agera som konsumenter med krav på ekologiska produktionsmetoder och nollutsläpp i industrin för att vi ska välja just deras produkter.

Vilka åtgärder krävs för att minska de globala kolidioxidutsläppen och få naturens kretslopp att fungera igen? Här är ett utkast (pdf) som en tidigare Greenpeace- chef skrivit med insatser som behövs för att vi ska lösa vår tids stora utmaning:

  • Minska skogsskövlingen globalt med 50%
  • Stäng 1000 kolkraftverk inom fem år
  • Ransonera elektricitet globalt och få igång arbetet med energieffektivisering
  • Bygg om 1000 kolkraftverk med CCS
  • Res ett vindkraftverk eller anlägg en solenergianläggning i varje stad
  • Bygg vind- och solfarmer i  öknar
  • Återvinn och återanvänd begagnade material
  • Ransonera användning av fossildrivna bilar med 50%
  • Förbered för bio-utvecklingen med CCS
  • Halvera flygtrafiken i världen
  • Fånga eller bränn metan
  • Sluta med klimatovänliga proteiner
  • Bind 1 gigaton koldioxid i jorden

Utifrån en sån här lista kan vi dela upp arbetet i mindre delar, synliggöra vilka delar som bör prioriteras och jämföra insatserna med helhetsplanen. Vi behöver en plan för klimatet som klargör hur vi avslutar de skadliga utsläppen och som får naturens kretslopp att fungera igen.