Hej vänner, jag kandiderar till partisekreterare för Miljöpartiet!

Vi lever i en rörlig värld där gränser suddas ut och där gemenskap har fått en ny innebörd. Vi ser konturerna av ett nytt samhälle. Människor som deltar aktivt i utformningen av ny infrastruktur, av nya tjänster och ett nytt arbetsliv.  Via sociala medier möter vi dagligen vänner från andra länder. Kol, olja och uran ersätts av rörlig förnybar energi. Jämställdheten ökar och könsgränser får minskad betydelse. Värderingar som friheten att bestämma över sitt eget liv, öppenhet och samarbete får ökad betydelse.

Sverige 2016 har lika lite gemensamt med industrisamhället som folkhemmet hade med sin föregångare.

Samtidigt har vi svårt att få samarbeten att fungera och människors självbestämmande begränsas allt oftare med hänvisning till en vagt definierad säkerhet. Och när vi inte klarar av att samarbeta överlåter vi makten över våra liv till någon annan. Det blir svårare att agera ansvarsfullt och vi låter denna utveckling fortsätta trots magkänslan som säger nej.
Och trots att snabbhet och flexiblilitet har mycket större betydelse i nätverkssamhället försöker partierna hantera dagens utmaningar med rå styrka.

Jag tror att lösningen är att vi är fler som deltar i samhällsarbetet. Jag tror att du kan bidra med något! Du har förmågor som vi andra kan bygga vidare på och det är så vi får demokratin att fungera, genom att samarbeta och ta många små steg tillsammans. Vi kan sänka trösklarna för deltagande, testa nya lösningar och omforma samhället så att det rör sig framåt istället för att vänta på att någon annan ska lösa problemen.

Så min ambition är att få dig som läser det här att ägna lite mer av din tid åt vår gemensamma framtid. Givetvis är du välkommen i den gröna rörelsen och jag ska göra vad jag kan för att sänka trösklarna dit. Men viktigare är att du utgår ifrån dina passioner och gör något där dina bästa sidor kommer till sin rätt. För inget rör sig så snabbt som människor med ett engagemang, människor som drivs av inre motivation, av empati för andra och en känsla av ansvar.

Sverige rör sig framåt

Människor samlar kläder till flyktingar, möter nyanlända och ställer upp för varandra. I hela landet går fler till jobbet, i förskolan får barn närmare kontakt med pedagogerna och rekordmånga bostäder byggs. Efter mer än 10 stela år rör vi på oss igen.

Människor samlar kläder till flyktingar, möter nyanlända och ställer upp för varandra. I hela landet går fler till jobbet, i förskolan får barn närmare kontakt med pedagogerna och rekordmånga bostäder byggs. Efter mer än 10 stela år rör vi på oss igen.

https://storify.com/rikardlinde/sverige-ror-sig-framat-56cb7b3e763ae89e596465cc

Kungälv – Bred politisk enighet kring flyktingarbetet

För att klara det ökade antalet flyktingar i Kungälv behövs ett nytt sätt att arbeta. Därför har förvaltningen tagit fram en ny strategi. Strategin lyftes upp i KS och en enad politik ställer sig bakom den.

Mer information på kungalv.se

Var går gränsen mellan politiska partier och folkrörelser som feminismen?

Feministiskt forum 2016Årets tema på Feministiskt forum är Gränser och Miljöpartiet borde delta och bidra till samtalen. Gränsen mellan politiska partier och folkrörelser får alldeles för lite uppmärksamhet och det hänger väl ihop med att partierna är försiktiga med all aktivism (ja bortsett från F!).

Så här beskrivs gränstemat:
”Vi vill prata om och undersöka vad gränser gör med oss. Vi tänker på de fysiska gränserna, och på de mer osynliga men ändå lika närvarande. På landgränser och villkor på arbetsmarknaden. På stämplar i pass och rätten till sin egen kropp. På gränser som borde sprängas och på gränser som överträds.”

Vi gör vad vi kanHär är några frågor jag skulle vilja att forumet diskuterar:

  • Hur kan partier samverka med folkrörelser och aktivister?
  • När medborgare samlas och gör insatser, som flyktingarbetet i höstas, vad borde partier göra? Vilket stöd borde partier ge?
  • Vad gör folkrörelser som partier kan bygga vidare på?
  • Hur kan ett politiskt parti som Miljöpartiet stärka människors engagemang?

Mer information

 

Hur ser vi ut egentligen?

Så här såg Miljöpartiets bilder och affischer ut i valet 2014; problem, text och politiker:

Då är det sånt som människor associerar med Miljöpartiet. Och lösningen är lika enkel. Istället för problemen måste vi visualisera det samhälle vi vill skapa. Färre smältande isberg, mer frisk luft, frisk natur, människor, gemenskap, empati, förnybar energi

gronare-varld

Bloggosfären calling

Vi behöver bli fler som skriver på internet, som twittrar mer, kommenterar och gillar mer på Facebook och sprider allmänt positiva vibbar och sakliga och faktarika texter till så många som möjligt.

Problem
Förklaringen till att vi får flyktinghets och oändligt mycket rörighet i våra flöden är att några arbetar hårt på att åstadkomma just detta. När många bloggar om, twittrar och delar en specifik fråga så får det bättre genomslag.

Lösning
För tio år sedan fanns inte Facebook och Twitter utan bloggar dominerade debatten. Att FRA- frågan blev så stor berodde bland annat på att många engagerade sig, bloggade och kommenterade och länkade till varandra. Det kan vi göra nu också men det kräver en större arbetsinsats än att klicka på Gilla- knappen. Sociala medier är bra men de får mångdubbel kraft när de utgår ifrån sakliga blogginlägg fyllda av fakta och med en tydlig åsikt. Det är dags att även vi progressiva börjar jobba hårt med att skapa den verklighet vi vill leva i.
Lösningen är att etablera ett offentligt samtal som bygger på gröna, rosa, röda, lila och andra progressiva synsätt. Lösningen är att länka till varandra, länka till bra inlägg, att tweeta och retweeta bra grejer. Men framförallt, rekrytera vänner, släktingar, alla du kan få att delta i detta. Vi behöver bli många många fler som skriver på nätet, som bloggar och delar foton om vår verklighet, som länkar till varandra (och andra) och berättar om det vi ser och hör, om det vi tycker och känner och på det sättet bildar en grund för konstruktiv debatt och konstruktiv politik.

Hurdå?

  • Blogga – WordPress, Tumblr, Blogger
  • Twittra
  • Länka till blogginlägg på Facebook utåt (alltså till blogginlägg utanför Facebook)
  • Gilla, twittra, retweeta och e-posta bra inlägg och vettiga perspektiv.

Tänk på att agera:

  • Sakligt. Ett stort problem är osaklighet och inlägg som förvirrar. Låtsas att det du skriver används i skolan av en mellanstadielärare.
  • Konstruktivt. Hur kan du ta ett steg framåt, vad hjälper till att utveckla en idé och som ger konstruktiva idéer. Fastna inte i ditt svar på påhopp.
  • Lösningsorienterat. Vad är lösningen på problemet? Försök förmedla hur vi tar oss framåt, både du själv och alla som läser.
  • Praktiskt. Konkreta åtgärder och praktiska verktyg är bristvara, hjälp till genom att länka till bra grejer och skapa egna praktiska förslag.

Bygg på varandras insatser

starta din blogg, skriv ett första inlägg och skicka bloggens adress till alla oss andra i sociala medier. Tillsammans skapar vi vårt samhälle!

Relaterat

Konkurrens är enkelt men samarbete fungerar

För att samarbete ska fungera krävs att parterna agerar öppet, med tillit och med avsikten att ta ansvar inte bara för sig själv utan för varandra.

Sverige har en 100- årig tradition av samarbeten, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi knyter samman små grupper, individer som delar intressen, organisationer som företräder många och länder som vill samarbeta trots att de inte alltid strävar åt samma håll som oss.

Skillnaden mellan den svenska samarbetskulturen och internationell politik år 2016 är att vårt fokus ligger på det öppna samarbetet medan större aktörer endast ser till det egna intresset. Nato är ett bra exempel, en grupp länder som agerar utifrån rädsla och som inte klarar av att samarbeta, som faller tillbaka på idén om konkurrens. Nej Nato är inget samarbete, det består av en ledare och en grupp följare som givit upp tanken på självbestämmande och friheten att själv skapa sitt samhälle.

Samarbete är svårt, mer komplext än att bara se till den egna viljan. Samarbete kräver tålamod, lugn och saklighet. Sverige har en utvecklad och sofistikerad samarbetskultur som gör oss starkare, snabbare och väl anpassade till det moderna samhället.

Vi kan, och borde, samarbeta mer. Genom att koppla lokalsamverkan på olika orter, nationella satsningar, bidrag till allmännyttan och medvetet företagande kan vi etablera en samarbetskultur för 2000- talet. Vi borde utveckla användningen av internet som samarbetsverktyg och betona gemensamma värden som stärker och skyddar oss alla.

Att tala med bilar

Föreställ dig en miljömedveten militär. En stor och glad kille som gillar uteliv och natur. Han lever frånskild med tre barn i ett radhus i Nacka. Han är bekymrad för klimatkrisen och känner att han borde göra mer för naturen. Hans inre röst påminner ofta om att han borde ta bussen istället för sin bil. Varje dag kör han bilen i 45 minuter till jobbet på Försvarsstaben i Stockholm. I senaste riksdagsvalet röstade han på Moderaterna.

Det här är en person som, i likhet med många andra, vet att Miljöpartiet har klart bäst koll på miljöfrågor. Däremot tycker han, och andra, att Miljöpartiet är alldeles för teoretiska och naiva med trafikfrågor.

De förstår inte att jag behöver min bil, tänker han.

Vad krävs för att Miljöpartiet ska nå fram till honom och förmedla att partiets trafiklösningar är mer verklighetstillvända än betongpartiernas idéer? Ja börjar man prata om klimatet så slutar han lyssna direkt. Han vet redan att Miljöpartiet är bra på miljöfrågor, det han är tveksam till är trafikilösningarna. Så det är där man ska börja. I bilen!

Framhäv varför Miljöpartiets lösningar är bra för bilister. Hur ser det ut på vägarna när trängselavgifterna höjts, kollektivtrafiken byggts ut och fler tar cykeln till jobbet? Då är det mindre bilar på vägarna. Och vad betyder det för alla som kör bil? Att man kommer fram snabbare. Att det tar 9 minuter från Slussen till IKEA i Kungens kurva istället för 26 som det tar idag. Att det går 3 gånger så snabbt att åka från Bagarmossen i söder till Sollentuna i norr än i Moderaternas Stockholm. Gör offentliga mätningar av hur lång tid en sträcka tar idag, hur lång tid det tar innan Moderaternas motorvägsförslag kan användas och hur snabbt Miljöpartiets insatser får effekt. Skriv en bilvision för stan som tydligt förmedlar att bilister är Miljöpartiets vänner.

Då kan även ett befäl se poängen med klimatinsatserna, överväga kollektivtrafiken som en realistisk lösning, då kan han börja lyssna på lösningarna som hjälper både hans och andras familjer. Då kan han agera i enlighet med sin övertygelse och låta den inre rösten få ro.

Ett progressivt synsätt


Sverige handlar om gemenskap och samhörighet
. Vi är en empatisk och ansvarstagande familj där människor bryr sig om varandra, inte bara sig själva, och där vi tar ansvar genom att agera starkt och effektivt för varandra.

Skydd, självförverkligande och rättvisa

Att bry sig om någon innebär att du vill skydda personen från skada, du vill att deras drömmar blir verklighet och att de behandlas rättvist.

Frihet, möjlighet, välfärd

Välfärd ger människor bättre möjligheter vilket är en förutsättning för frihet och självförverkligande.

Gemenskap, tjänstgöring och samarbete
Barn formas av sin omgivning. Ansvar förutsätter tjänstgöring och att man hjälper till att skapa samhället, vilket bygger på samarbete.

Tillit, ärlighet och öppen kommunikation

  • Inget samarbete utan tillit
  • Ingen tillit utan ärlighet
  • Inget samarbete utan öppen kommunikation

Relaterat

Gröna bloggar om gemenskap

Hans lilla gröna – Dagens EM-koll: Nationalism och en vilsen Rödknapp

Emma Grön – Kulturpolitik lika viktigt som klimatpolitik

Informationsasymmetri

I helgen deltog jag i Miljöpartiets kongress, en givande men stundvis mycket frustrerande upplevelse. Ur ett medlemsperspektiv känns kongressen som en kamp mellan partiledning och medlemsrörelse, ett omtalat fenomen som verkar förekomma i alla politiska läger.
Något som verkligen är irriterande är när styrelsemedlemmar eller andra veteraner använder sin politiska erfarenhet till att trumfa bort medlemsförslag, att utnyttja sitt informationsövertag på olika sätt.

För den som levt på internet kanske detta känns bekant. Chocken som etablerade spelare får när de möter nätet och tvingas stå till svars för sina handlingar och inte längre vet mer än sina motparter.
I svensk politik har inte denna förändring skett ännu. Jag säger ännu för det är en tidsfråga innan det sker.

I Miljöpartiet är denna informationsasymmetri känd för de flesta som försökt engagera sig i partiets politik via nätet.
Det finns ett intranät som drivs av…och det här kommer datorveteraner inte tro är sant, First Class! Ja du läste rätt, First Class! Gruppverktyget som hade sin storhetstid första halvan av nittiotalet och som var sopigt redan då. Ribban för att kunna delta är, på grund av detta, väldigt hög.

Så medlemmarna har inget bra sätt att diskutera politiken, processerna och partiet. Det finns ingen miljö som samlar medlemmarna.

Mp.se, partiets webbplats, är klart bättre än intranätet men även det har många svagheter. Det är till exempel svårt att:

  • hitta rätt dokument
  • se var man har hamnat
  • se vad man har för alternativ
  • urskilja olika funktioner och element
  • hitta kontaktinformation till rätt person

Kort sagt, webbplatsen är ganska normal.
Jag vill betona att det här inte beror på tjänstemännens insatser, de verkar göra ett bra jobb tycker jag. Johan Schiff, som är webbredaktör för mp.se, lyssnar och reflekterar över medlemmarnas situation och arbetet med den nya webbplatsen sker på ett föredömligt öppet sätt med stor lyhördhet för medlemmarnas intressen. I helgen pratade vi en stund på kongressen om nya lösningar för medlemskommunikation, vilket var givande.

Nej problemet är strukturellt, inbyggt i relationen mellan medlemmar och förtroendevalda. Partiledningen har helt andra behov och mål än medlemmarna. De befinner sig i en situation som präglas av konkurrens, ett vansinnigt mediaklimat och krav på perfektion. Medlemmarna vill prata av sig om hjärtefrågor, kanske skriva en motion, träffa andra medlemmar, driva en fråga man tror på och få känna sig sedd.

Partiledningen har alltså litet intresse av en medlemskår som

  • kan mycket
  • ställer höga krav på delaktighet
  • kräver de förtroendevaldas energi och engagemang i utbyte

Medlemmarna har å sin sida inte så mycket till övers för slipade, men uttjatade budskap som man inte varit med om att formulera, hemlighetsmakeri eller makthierarkier.

Nuvarande situation där partiledningen har ett informationsövertag över medlemmarna tjänar alltså partiledningen väl men frustrerar medlemmarna. Varför delta om man bara är ett transportkompani?

Så vad är lösningen för medlemmarna?

Idag insåg jag att det faktiskt inte är ett nytt intranät eller en bättre kanal för medlemmarna till partiledningen.

Lösningen är en grön infosfär som kontrolleras av medlemmarna; öppna diskussionforum som vi driver och kontrollerar, mailinglistor som alla kan vara med på, webbsidor där alla medlemmar kan publicera och så vidare. När medlemmarna kontrollerar sin egen information och sina egna kanaler kan partiledningen arbeta utan den ständiga kampen med medlemmarna och medlemmarna kan uttrycka sig gemensamt.

Andra gröna bloggar om kongressen

green plastic watering can – Mer ideologi, mer vetenskap, mindre flum

Pesto Silvestri – Tåg vs. Flyg – något är galet!?

Helene Öberg – Sammanfattning av kongressen

Bloggen för ett hållbart samhälle – Cykelarbete

Stina Bergström – Det är politikens fel att tåg är dyrare än flyg

Fredriks gröna hörna – Vart är vi på väg?

SCHLAUG.SE – Dagens åsiktspaket…:-)

Pesto Silvestri – Grön Ungdom och Klimatterapi!

Miss – Kongressen