Etikett: rädsla

Vi bryr oss om varandra

Vi skapar ett samhälle! Vi beskriver livet med värderingar. Vi formar och kopplar samman idéer. Vi upprepar det vi tycker är viktigt. Vi är hoppfulla men inte naiva. När vi får kritik använder vi den för att utveckla vårt arbete. Vi uppmärksammar rädslor och problem. Vi samarbetar, skapar och bryr oss om varandra.

Vi bryr oss om varandra är en bloggrörelse. Vi bloggar för kärlek, glädje och gemenskap. Vi ger näring åt demokratin.

Det handlar om medborgare som pekar ut samhällets riktning. Utifrån värderingar som jämställdhet, rättvisa, frihet och ansvar beskriver vi livet och verkligheten som vi uppfattar den. När vi ser kvinnor och män arbeta på lika villkor uppmärksammar vi det. När vi upplever orättvisor så diskuterar vi hur vi når ett mer rättvist samhälle. När någon sopar problem under mattan visar vi hur det faktiskt ser ut att ta ansvar för sina handlingar.

Vi samarbetar och bygger på varandras insatser. Vi kopplar ihop idéer och visar hur något kan bli bättre. Vi utvecklar idéerna tillsammans.

Vi upprepar det vi tycker är viktigt och uppmärksammar varandras förslag med länkar och retweets, som ett sätt att säga ”det här, det här är viktigt”.

Vi är hoppfulla men inte naiva. Vi tar upp rädslor och problem men låter rädslan ge energi åt hoppet istället för att ta över våra sinnen.

När vi får kritik tar vi emot den och använder den som ett sätt att utveckla idéerna. Vi svarar med att måla upp den värld som vi vill leva i, som vi håller på att skapa.

Vi formulerar en bättre framtid, för oss själva och för varandra. Vi bryr oss om varandra!

Konkurrens är enkelt men samarbete fungerar

För att samarbete ska fungera krävs att parterna agerar öppet, med tillit och med avsikten att ta ansvar inte bara för sig själv utan för varandra.

Sverige har en 100- årig tradition av samarbeten, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi knyter samman små grupper, individer som delar intressen, organisationer som företräder många och länder som vill samarbeta trots att de inte alltid strävar åt samma håll som oss.

Skillnaden mellan den svenska samarbetskulturen och internationell politik år 2016 är att vårt fokus ligger på det öppna samarbetet medan större aktörer endast ser till det egna intresset. Nato är ett bra exempel, en grupp länder som agerar utifrån rädsla och som inte klarar av att samarbeta, som faller tillbaka på idén om konkurrens. Nej Nato är inget samarbete, det består av en ledare och en grupp följare som givit upp tanken på självbestämmande och friheten att själv skapa sitt samhälle.

Samarbete är svårt, mer komplext än att bara se till den egna viljan. Samarbete kräver tålamod, lugn och saklighet. Sverige har en utvecklad och sofistikerad samarbetskultur som gör oss starkare, snabbare och väl anpassade till det moderna samhället.

Vi kan, och borde, samarbeta mer. Genom att koppla lokalsamverkan på olika orter, nationella satsningar, bidrag till allmännyttan och medvetet företagande kan vi etablera en samarbetskultur för 2000- talet. Vi borde utveckla användningen av internet som samarbetsverktyg och betona gemensamma värden som stärker och skyddar oss alla.

Ett konservativt synsätt

Svenskarnas syn på människan och samhället har förändrats.

Vi söker oftare än förut individuella lösningar på våra problem. Vi har lättare att förstå skattelättnader än skatteinvesteringar. Vi misstar stelhet för stabilitet. Kort sagt, vi har fastnat i ett konservativt synsätt.

Under Fredrik Reinfeldts tid som partiledare för moderaterna har fler svenskar anammat partiets traditionella värderingar. Fler människor använder moderaternas språk och diskuterar deras frågor.

De främsta orsakerna till förändringen är att moderaterna lyckats så bra med sin politiska kommunikation och att man lyckats aktivera folkpartiets, centerns och kristdemokraternas konservativa sidor. Alliansens politik i allmänhet, och moderaternas politik i synnerhet, är inramad utifrån konservativa värderingar. Några exempel:

  • Utanförskap handlar om individens disciplin och att man hamnar utanför samhället och välfärden om man inte disciplinerar sig. Individen har ansvaret.
  • Ordning och reda i skolan handlar om auktoritet; om skolans och samhällets makt över eleverna.
  • Betygsfrågor handlar om vuxenvärldens kontroll av elevernas beteende.
  • Att värna de offentliga finanserna betyder att statliga utlägg är ett problem och att det behövs någon som skyddar pengarna.
  • Konservativ rättvisa innebär inte att alla som väntar på sin tur får del av kakan, utan att alla startar på samma plats i tävlingen.
  • Att rösta på regeringsalternativ istället för partier handlar om att makten ska finnas hos en stark auktoritet.
  • Att utge sig för att vara det statsbärande partiet kommunicerar den starka auktoritetens betydelse.

Inramningen av allianspolitiken utgår ifrån berättelser om individuellt ansvar, om en farlig värld som bör skötas av ordningsmän och om straffets avgörande roll för människors beteende.

Det konservativa synsättet följer en logik.

  • Vi lever i en farlig värld.
  • För att skydda oss behöver vi en stark auktoritet; någon (eller något) som står med båda fötterna på jorden.
  • För att bli en stark auktoritet krävs enligt detta synsätt disciplin; att man kan bemästra sina känslor och stå emot lockelser och påtryckningar.
  • Bestraffning, eller hot om bestraffning, är det viktigaste metoden för att utveckla människors disciplin.

Moderatpolitik, ny och gammal, följer den konservativa logiken och man har lyckats få med de andra allianspartierna på sitt synsätt. Alliansens profilfrågor utgår ifrån att en stark ledning avgör vad som är bra för folket och förser dem med detta. Kontrollen över systemet finns alltså hos en auktoritet, inte hos medborgarna. Exempel:

  • Sjukförsäkringen
  • FRA-lagen
  • Ordning och reda i skolan
  • Energifrågor

Frågorna symboliserar de värderingar man vill representera, framförallt tron på en stark ledning.

Fredrik Reinfeldts offentliga profil är utformad för att skicka rätt signaler. Hans person och beteende symboliserar stark svensk auktoritet. Han är intelligent och lyssnande, han verkar ganska vanlig, han tänker på Sverige först, han vet att han har rätt och han tappar inte fattningen. Om partimedlemmar ifrågasätter eller protesterar mot ledningens beslut så kanske Fredrik Reinfeldt lyssnar och tar del av kritiken. Men besluten är hans och det är han som avgör hur frågan hanteras.

Inom Alliansen är det partiledningarna som bestämmer hur politiken ska drivas, det sker inte på gräsrotsnivå eller genom medlemsomröstningar. (I Folkpartiet och Centern har partiledningens attitydförändring lett till en hel del frustration. Till exempel fick Maud Olofsson mycket kritik när hon fattade beslut över medlemmarnas huvuden i kärnkraftsfrågan och i FRA-frågan, medlemmar som såg Centern som ett folkrörelseparti.) Medlemsaktivitet handlar, ur ett konservativt perspektiv, om att genomföra ledningens direktiv, det handlar inte om medlemmarnas egna åsikter eller synsätt.

Individen är ny huvudperson i den svenska samhällsdiskursen. Vi hör ofta ord som rättvisa och utanförskap men orden har fått en ny innebörd. Moderaternas politik handlar om auktoritet, lydnad, disciplin och konkurrens. Under Fredrik Reinfeldts ledning har partiet fått stort genomslag med sin kommunikation och det svenska folket använder allt oftare det konservativa ramen när vi resonerar om världen och samhället.

Relaterat