Socialt ansvar innebär att man bryr sig om andra och ställer upp för dem.
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin skriver i Aftonbladet apropå Sten Tolgfors avgång
“I grunden finns här ett moraliskt problem som alltmer pockar på en lösning. De senaste decennierna har mycket hänt globalt. Vi har sett järnridåns fall och demokratiseringen av Östeuropa, vi har sett diktaturer falla i Sydamerika, vi har sett apartheidregimen försvinna i Sydafrika och nu nyligen har vi sett den arabiska vår som fortfarande är i rörelse.
Sverige måste i denna utveckling mot demokrati och öppenhet ställa sig på rätt sida. Vi ska inte beväpna diktaturer, vi ska stödja demokratirörelser – då tjänas också Sveriges långsiktiga intressen. Vår viktigaste tillgång i alla internationella sammanhang, också i handelssamarbeten, är vårt rykte. Saudiaffären har redan skadat vårt rykte som en humanistisk nation mer någon tvivelaktig vapenaffär skulle kunna inbringa.”
Gustav har rätt i att problemet är moraliskt men missar hur. Det här handlar inte primärt om vårt rykte eller våra intressen. Anledningen till att vi ska sluta sälja vapen till diktaturer är inte egennytta eller det egna ryktet utan empati och solidaritet med andra människor, att vi bryr oss om varandra.
Att hävda att Sverige tjänar på att stödja demokratirörelser aktiverar ansvaret för det egna och visst är det sannolikt så att vi tjänar långsiktigt på att inte sälja vapen till diktaturer. Men det är inte det som får oss att reagera och vilja stoppa vapenkommersen utan orsaken är att vi känner empati med andra. Vi vill inte skada andra människor!
Miljöpartiet har nu ett politiskt guldläge där man kan syna regeringens giv om ansvar. Man kan formulera det ungefär så här:
I Sverige tror vi inte på att sko oss själva på andras bekostnad, att till exempel vår vård och omsorg ska bygga på att andra människor skadas.
Den borgerliga regeringen talar ofta om ansvar, om att ta ansvar för Sverige, och det är givetvis bra. Men ansvar betyder flera saker och när vi säljer vapen till diktaturen i Saudiarabien för att vår egen ekonomi ska växa, ja då blir kontrasten tydlig mellan det egna ansvaret och ett större ansvar.
Vi svenskar bryr oss om och tar ansvar för varandra, inte bara för oss själva. Vi kan inte fortsätta att sälja vapen till diktaturer och samtidigt hävda att vi tar ansvar. Vi skadar ju andra människor.
Om Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna vill begränsa frågan om ansvar till att bara handla om det egna, om att vi inte ska tänka på någon annan än oss själva, ja då är valet tydligt. Det Gröna synsättet innebär att vi bryr oss om och tar ansvar för varandra, inte bara oss själva.
Vi kräver att Sverige avslutar vapenförsäljningen till diktaturer!
Det kan man sen återkomma till varje gång regeringen talar om ansvar, att man precis som i fallet med vapenförsäljningen till Saudi inte tar ansvar för något annat än det man själv tjänar på.
Relaterat
Sveriges Radio: Sten Tolgfors avgår som försvarsminister
Henrik Alexandersson har klart för sig vad som är problemet och hur regeringen resonerar:
“Eftersom regeringen uppenbarligen inte har vett att skämmas för vapensamarbete med den saudiska diktaturen – så är ett bondeoffer i form av en avsatt minister det minsta man kan kräva.
För Reinfeldt kommer aldrig att rädda Tolgfors genom att gå ut och säga att allt var en dålig idé från början och att regeringen ber om ursäkt.”
Tokmoderaten Fredrik Antonsson kritiserar regeringens försvarpolitik och nämner vad försvaret faktiskt är till för- “en verksamhet som handlar om att ge alla svenskar skydd”, “landets livförsäkring mot yttre hot och olyckor“
Martin Moberg – Tolgfors har så avgått, men… (en funktionell beskrivning av problemet)
Sveriges Radio – Reinfeldt: Vårt välstånd bygger på handel
Alliansfritt Sverige – Reinfeldt offrar Tolgfors
Sveriges Radio – Detta har hänt: Vapenfabriken i Saudiarabien