Lite om hur jag uppfattar Feministiskt initiativ

Feministiskt initiativ gör iaktaggelsen att kön styr utformningen av vårt samhälle, och har styrt väldigt länge. Problemet är alltså att kön styr samhället nu men inte på ett jämställt sätt utan på sätt som ger några människor fördelar och andra människor nackdelar. Partiet arbetar för att alla ska ha samma möjligheter och att kön inte längre ska vara en faktor som avgör hur ditt liv kommer se ut.

Jag har gjort en sajt som visar SCBs statistik om jämställdhet och du kan i statistiken tydligt se, på område efter område, hur vi som samhälle behandlar människor olika. Utifrån det konstaterandet kan vi fråga oss vilka åtgärder som borde prioriteras och F! svarar på detta mycket sakligt. Två exempel

”En politik som bygger på att hälften av befolkningen (män)  är ett ”problem” är extremt i mina ögon.”

Det är självklart inte männen som är problemet, det är beteenden som är problematiska och beteenden som beror på strukturer. Feministiskt initiativ kan till exempel säga så här: ”att fokus riktas mot kopplingen mellan maskulinitet och våld” vilket innebär att ett beteende ”maskulinitet” är kopplat till ett annat beteende ”våld”. Kopplingen är inte män+våld, det är det maskulina beteendet som är kopplat till våld.

Feministiskt initiativ kan tala om ”mannen som norm” vilket inte handlar om män utan om ett synsätt där mannen är den självklara utgångspunkten. De kan tala om normkritik, att synliggöra, kritisera och förändra sånt som ojämlika maktförhållanden.

Här kan du läsa mer-> Feministiskt initiativ är sakliga i sin argumentation.

”Fråga tillbaka. Vad är det i F!s realpolitik som är sådär kalasbra? Något vi kan samlas kring som inte traditionella partier har?”

Systemtänkandet. Feministiskt initiativ synliggör kopplingar mellan fenomen, till exempel våld mellan stater- våld i hemmet- folkhälsa- demokratins hälsa- kriminalitet. Partiets politik utgår ifrån idén att fenomen samverkar och att lösningar bör bygga på den insikten.

Motsatsen är SDs idé om att stänga gränsen vilket saknar all konsekvensanalys och beskriver något komplext som om det vore simpelt, som ett rör med vatten, antingen kommer mer vatten eller mindre.

Ser du den brittiska elefanten i rummet?

Labours problem med anti-semitism är en droppe i havet jämfört med Tories syn på människor.  Andreas Gustavsson jämför Labour och Tories i relation till anti-semitism och drar slutsatsen att båda har problem men att bara Labour erkänt sina problem offentligt.
I likhet med många andra progressiva debattörer utgår hans resonemang från tanken att båda partierna har samma målsättning med sina förslag, att behandla människor lika. Så är inte fallet.
I strikt moral (som Tories lever efter) är det naturligt med hierarkier. Vissa grupper klarar sig bättre och hamnar högt upp i hierarkierna. De som inte tar sig upp i hierarkierna har inte gjort det de borde, de har inte disciplinerat sig tillräckligt. Inbyggt i detta synsätt finns en rangordning av människor, vita över svarta, män över kvinnor, rika över fattiga, vuxna över barn och såklart kristna över judar. Synsättet följer en logik och när den ställs på sin spets blir resultatet sånt som anti-semitism, det är en logisk och naturlig följd.
I motsats till detta synsätt finns det demokratiska synsättet. Alla människor är lika, vi bryr oss om varandra, vi hjälper och ställer upp för varandra och alla ska behandlas lika. Med detta synsätt är anti-semitism ett problem och ett hot, det gör skillnad på människor och innebär att en grupp människor får det sämre än andra.
När Labour rannsakar sin verksamhet och söker efter anti-semitiskt beteende bland medlemmarna så gör de det för att de inte tror på att göra skillnad på människor. Tories däremot, kommer aldrig kunna göra en liknande insats därför att de tror på samma moral som den som är anti-semit. Obs! det innnebär alltså inte att Tories är anti-semiter men att de faktiskt delar samma moraliska synsätt som anti-semiter.
Att brittisk media och allmänhet fortfarande fokuserar på Labours problem med anti-semitism är ett bra exempel på när människor inte ser elefanten i rummet.

Att vinna en politisk kampanj mot strikt högerpolitik

Bilden får återanvändas på villkoret att du hänvisar till originalet.

”Hur vinner vi ett val mot en stark och skicklig men autokratisk ledare som förstår hur människor tänker?”

Budskap

Människor bryr sig om varandra och tar ansvar för varandra! Det är budskapet.

Aktivera ert synsätt

  • Utgå alltid ifrån det demokratiska synsättet
  • Betona demokratisk moral och koppla den till era sakfrågor
  • Upprepa det demokratiska synsättet och demokratisk moral så mycket som möjligt
  • Bygg en rörelse som upprepar synsättet och moralen

Ett demokratiskt synsätt

Det demokratiska synsättet handlar om att människor bryr sig om varandra. Vi känner varandras känslor och tänker varandras tankar. Vi upplever världen genom varandra.
Vi tar ansvar för varandra, vi agerar utifrån empati och solidaritet och ställer upp för varandra.

Lyft exempel på hur människor bryr sig om varandra.

  • Prata om föräldraledighet och visa bilder på pappor och mammor som tar hand om sina barn.
  • Delta i kooperativ trädgårdsodling, ta hand om växterna och samarbeta för att få trädgården att växa.
  • Samla medborgare till medborgarmöten för att samtala, fråga och svara varandra och få folk att engagera sig och bidra till ett mer empatiskt samhälle.

Ta foton av människor som tar hand om varandra, som bryr sig om varandra och dela fotona med varandra.
Dela framgångsberättelser, exempel på när ni lyckas, som stärker och bidrar till momentum.
Be folk dela med sig av sina upplevelser, i text, bild eller video. Sprid dessa upplevelser till varandra.

Undvik

Undvik att upprepa motståndarens idéer och synsätt. Undvik att nämna något som de tar upp. Glöm dem och ägna er istället åt ert eget synsätt och frågor.

Alltså…

När människor bryr sig om varandra så vinner vi!

Kort guide till hur du skriver för att stärka demokratin

Betona värderingar och synsätt när du skriver en politisk text. Människor övertygas av värderingar, metaforer och känslor. Läsaren vill se riktningen som ditt förslag leder mot. Värderingar visar hur samhället ser ut när förslaget blivit verklighet, det ger läsaren en målbild.

  • Börja med värderingar, inte fakta eller statistik. Börja med varför, sen hur och avsluta med vad.
  • Fokusera på det du tror på, inte det du är emot
  • Upprepa aldrig felaktiga påståenden från motståndaren för att sen försöka motbevisa med fakta.

Exempel

Varför
Vi människor bryr oss om och tar ansvar för varandra.

Hur
Därför satsar vi på vården.

Vad
Vi vill höja lönerna för sjuksköterskor.

 

Varför
Vi människor bryr oss om och tar ansvar för varandra.

Hur
Därför vill vi att alla ska ha samma möjligheter i livet

Vad
Med en jämnt uppdelad föräldraförsäkring får alla barn en nära kontakt med båda sina föräldrar

I vilken riktning åker tågen?

Vad är skillnaden på en borgerlig satsning på tåg och Miljöpartiets satsning på tåg?

När Alliansen häromdagen gjorde sitt utspel om en satsning på tåg så hamnade Miljöpartiet i en bekant situation. Precis som med kollektivtrafiksatsningar i Stockholm har man salufört tåget som en sakfråga utan koppling till värderingar eller ideologisk riktning. Man har inte angett varför man vill satsa på tåg. Det enda Alliansen behövde göra, för att desarmera kritiken om dåligt fungerande tågtrafik, var ett utspel där man lägger en summa pengar på tåg. Fait accompli.

Hur undviker Miljöpartiet att hamna i denna återvändsgränd nästa gång? Jag har sagt det förut, de kopplar sakfrågan till värderingar

  • Tåg för människor närmare varandra och ökar gemenskapen.
  • Vi stärks genom att smidigt kunna färdas till landets olika delar.
  • Vi skyddar vår älskade natur och vi skyddar kommande generationer.
  • Vi skapar möjligheter genom att knyta orter till varandra.

Åt det hållet, exakt vilka värderingar man ska använda och hur det förmedlas är inte helt lätt men grundprincipen är enkel, koppla sakfrågan till dina värderingar och ditt synsätt. Visa vart satsningen på tåg leder någonstans. Hur ser det samhället ser ut?

Ett progressivt synsätt


Sverige handlar om gemenskap och samhörighet
. Vi är en empatisk och ansvarstagande familj där människor bryr sig om varandra, inte bara sig själva, och där vi tar ansvar genom att agera starkt och effektivt för varandra.

Skydd, självförverkligande och rättvisa

Att bry sig om någon innebär att du vill skydda personen från skada, du vill att deras drömmar blir verklighet och att de behandlas rättvist.

Frihet, möjlighet, välfärd

Välfärd ger människor bättre möjligheter vilket är en förutsättning för frihet och självförverkligande.

Gemenskap, tjänstgöring och samarbete
Barn formas av sin omgivning. Ansvar förutsätter tjänstgöring och att man hjälper till att skapa samhället, vilket bygger på samarbete.

Tillit, ärlighet och öppen kommunikation

  • Inget samarbete utan tillit
  • Ingen tillit utan ärlighet
  • Inget samarbete utan öppen kommunikation

Relaterat

Gröna bloggar om gemenskap

Hans lilla gröna – Dagens EM-koll: Nationalism och en vilsen Rödknapp

Emma Grön – Kulturpolitik lika viktigt som klimatpolitik

Mittens riket som inte finns

Det finns ingen politisk mitt, ingen center att gå mot.

Det finns en mängd moraliska blandningar som utgörs av två moraliska synsätt som inte är förenliga på ett och samma område.

En person kan dock använda olika moral på olika frågor och ämnen. Som jag exemplifierat tidigare – en person kan vara progressiv i synen på arbetsrätt och facklig verksamhet men konservativ i synen på familjen och uppfostran.

En person kan se strikt på terrorism och terrorister, de ska fångas, straffas och man ska slänga bort nyckeln. Många kan nog känna åt det hållet när det gäller Breivik:

Samtidigt kan man värna om fattiga och vilja höja arbetslöshetsskydden, öka samhällets hjälp till de som inte har råd:

Samma person, till exempel du, kan alltså vilja ha hårda tag mot vissa och mer empatisk stil mot andra. Det finns ingen motsättning i detta, det är så vi fungerar:

och när vi tittar på politik med hjälp av denna insikt så blir en del nästan obegripliga saker ganska självklara. Det finns gott om personer i politiken som kombinerar till synes oförenliga ståndpunkter.