Från tävlingskultur till samarbetskultur

Vi måste ändra människors synsätt så att den normala metoden för att lösa problem är samarbete. Istället för den amerikanska tävlingskulturen behöver vi ett konstruktivt synsätt som bygger på människors kärlek till varandra.

Tävlingskultur

Varje dag fylls du med nyheter och berättelser om konkurrens och konflikt. I idoltävlingar på TV, i politiken där  ”målet är lägst arbetslöshet i EU” och i alla tips på hur du bäst klarar dig i en farlig värld (gå ner i vikt). Tävlingskulturen gör avtryck överallt.

Västerländsk kultur genomsyras av konfliktperspektiv. Majoriteten av alla filmer och tv-serier som visas och nyheter som rapporteras utgår ifrån en motsättning, ett bråk eller parter som är oense.

Vi blir det vi tänker på och just nu tänker vi väldigt ofta på tillvaron som en tävling. Problemet är att det tränger ut andra idéer och värden, till exempel samverkan och gemenskap.

Så länge tävling och konflikt är samhällsnorm kommer vi ha svårt att få till konstruktiva samarbeten och vår strävan efter demokrati får kämpa i uppförsbacke.

Samarbetskultur

Vi har ett ansvar som medborgare att möta denna situation och vända tävlingskulturen till något som känns rätt innerst inne och som bättre uttrycker det vi tror på, en samarbetskultur med grund i kärleken mellan människor.

Precis som de konservativa i USA på sjuttiotalet startade ett långsiktigt arbete för att ändra människors attityder måste vi lägga grunden för framtidens demokrati.

Konservativa politiker, ekonomer och tänkare har ägnat sig åt att förändra människors synsätt på bred front. Englands premiärminister Margaret Thatcher uttryckte det så här 1981

”Economics are the method; the object is to change the heart and soul.”

Vi måste också sträva efter att ändra människor i själ och hjärta. Målet är att göra samarbete till norm, att människor ser på samarbetslösningar som det normala, som utgångspunkten i sin vardag.

Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pappaledighet.jpg

Det finns många medel för att nå detta mål, till exempel berättande i filmer, böcker, serietidningar och teaterpjäser. Även våra handlingar och beteenden skickar tydliga signaler och förändrar människor inombords. En föräldraledig pappa aktiverar empati hos alla han möter.

Samarbetskulturens logik är att koppla ihop istället för att dela upp och att synliggöra hur vår värld hänger ihop istället för att fokusera på uppdelningarna.

Leva som vi lär

Ett bra sätt att bidra till samarbetskulturen är att agera med kärlek, för gemenskap och samarbete, att leva som vi lär. Här är två exempel där vi är vana vid tävling och konflikt men som inte nödvändigtvis behöver vara så.

Hela havet stormar

Bildlicens: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:OCP_Musical_Chairs.jpg

Samarbete kan se ut på många sätt. På barnkalaset kan Hela havet stormar förvandlas till en samarbetsövning. Istället för att en person åker ut efter varje runda tas en stol bort men alla deltagare fortsätter leken och hjälper varandra att få plats på, under, bredvid, runt kvarvarande stolar.

Kishōtenketsu

Kishōtenketsu är en berättarmodell som bland annat används i japanska mangafilmer och som inte automatiskt inbegriper en konflikt. Här är ett exempel från The significance of plot without conflict

Alltså

Vi måste ändra människors synsätt så att den normala metoden för att lösa problem är samarbete.