Nya nyheter

Hur skiljer sig gamla nyheter, dagstidningar, TV-kanaler och radio, åt från nya nyheter, Twitter, Reddit, Twingly, Knuff och Google News?

Aaron Sorkins nya, något underhållande tv-serie The Newsroom handlar om… ja nyheter och det är ett försök att fånga den nya tidens anda. Will MacAvoy, seriens huvudperson, har hjärtat på rätta stället och uttrycker sitt synsätt, motarbetad av etablissemanget och mediemakten. Man kan säga att han uttrycker en folkmoral där den lilla människans liv och villkor ska vara utgångspunkten för samhällets utformning.

Aaron Sorkin har dock inte insett att många fler känner till hur en nyhetsredaktion fungerar än hur arbetet går till i Vita Huset. Det som fungerade i West Wing fungerar inte i The Newsroom eller Studio 60. Det som verkar spännande i en miljö, presidentrådgivarnas kunniga självsäkerhet, är patetiskt i den andra, nyhetsredaktörernas okunniga självsäkerhet. Till nästa satsning borde han välja en miljö som är okänd för de flesta.

Något i The Newsroom känns konstigt. När redaktionen diskuterar ett program och någon tar upp ett inlägg från en pakistansk bloggare så suckar hela redaktionen och det är först när det visar sig att bloggarens uppgifter bekräftats av en “riktig” auktoritet som informationen tas på allvar.

Om jag utformade en tv-serie om moderna nyheter är detta det första som skulle ändras. Reaktionen borde vara “hur trovärdig är källan” eller “hur kan vi bekräfta det”. Att inte se nätet som huvudkällan för nyheter 2012 är otänkbart.

Ni hör vart detta är på väg. The Newsroom utgår ifrån en föråldrad syn på nyheter

  • Vem uttalar att något är en nyhet? Nyhetsankaret.
  • Vem formulerar, väljer och filtrerar nyheterna? Redaktionen på tv-stationen.
  • Hur distribueras nyheterna? Från tv-kanalen till tittarna.

På nittonhundratalet var nyheterna centraliserade, från en till många, massmedia. På tjugohundratalet är nyheterna distribuerade

  • Vem uttalar att något är en nyhet? Vem som helst.
  • Vem formulerar, väljer och filtrerar nyheterna? Vem som helst.
  • Hur distribueras nyheterna? Från vem som helst till vem som helst.

Det mest intressanta med nyhetsmedia idag är hur man driver en verksamhet tillsammans med sociala medier och amatörnyheter. En nyhetstidning måste utgå ifrån att aldrig vara först med en nyhet, det kan verksamheten inte vila på. Alla nyheter rapporteras från många håll och på många olika sätt, det går inte att hävda objektivitet på samma sätt som förut. Att äga en nyhet eller idé går inte heller.

Så vad gör man, vad borde The Newsroom handla om? Ja det skulle kunna handla om hur framtidens nyhetsrapportering fungerar. En princip är att stärka nätverket, att förbättra det som redan finns där, jämför med framgångsrika webbtjänster som gör nätet bättre. En annan princip är att lyfta nya perspektiv på något som redan berättats. En tredje princip är att ta betalt för sånt som går att ta betalt för och som är svårt eller omöjligt att kopiera, personliga framträdanden, tidskritisk information, förkroppsligande med mera. Det skulle vara en tv-serie om en startup som kämpar med att förmedla verkligheten, som utforskar hur man överlever den moderna prissättningen och får ett företag att växa.

Reframing

En av de svåraste sidorna av framing är att få folk att se utanför en befintlig ram.

Denna kampanj är kanske det bästa jag sett, en omramning som fick folk att se bortom skatterna och fokusera på biblioteken.

Upprepa dina idéer

Det finns en biologisk anledning till att reklambudskap upprepas. Ett budskap representeras i människors hjärnor av en koppling mellan två saker, till exempel ett varumärke, Aeron, och en viss sorts vara, kontorsstolar. Varje gång det sker en nervimpuls i en hjärna desto starkare blir kopplingen mellan de två sakerna. När du ser en Aeronstol stärks kopplingen mellan varumärket Aeron och kontorsstolar.

Samtidigt försvagas andra kopplingar till kontorsstolar. Ju mer en koppling aktiveras till en sak desto mer försvagas andra kopplingar till samma sak. Alltså kan en viss koppling utesluta andra kopplingar, när du läser “kontorsstol” och ser en bild i ditt inre av en Aeronstol så får du inte samtidigt upp en bild av en annan kontorsstol.

I svensk politik kämpar Moderaterna med att skapa en koppling mellan arbete och sig själva. Kortsiktigt har det lyckats men för de allra flesta människor så har det inte skett en förändring i grunden, våra hjärnor har kopplat arbete till Socialdemokraterna så oerhört många gånger och under så lång tid att det inte förändras i en handvändning. Vi tror att Moderaterna inte primärt är ett arbetarparti och så fort det “verkliga” arbetarpartiet talar om frågan på ett vettigt sätt så svänger opinionen.

Att Socialdemokraterna nu talar om frihet är intressant, det är ju en klassisk Moderatvärdering men det finns många olika sorters frihet och kopplingen frihet-Socialdemokraterna känns inte onaturlig. Vi får se vart det leder. Som grön tänkare önskar jag att Miljöpartiet kunde aktivera frihetsperspektiv oftare och med större finess, det är ju Miljöpartiet som är det verkliga frihetspartiet:-)

Hur som helst, det finns anledning att upprepa ett budskap man vill föra ut. Dels förstår människor inte en idé första gången de hör den, oavsett hur väl den förklaras, dels tror de mer på den ju mer den aktiveras.

Relaterat

George Lakoff – The “New Centrism” and Its Discontents
George Lakoff – Untellable Truths

Stefan Löfvens tal i Almedalen 7 juli 2012

När Stefan Löfven talade igår i Almedalen handlade talet om frihet.

Socialdemokraternas partiledare introducerade ett nytt begrepp, hållbar frihet, som han beskriver som en överenskommelse mellan medborgarna och staten, ett handslag kallade han det. Hållbar frihet fångar den progressiva bilden av samhället, att var och en ska göra sitt bästa, bidra till det gemensamma och därmed bidra till sin egen frihet, att var och en tar ansvar både för sig själv och för andra. Ni som följt den här bloggen känner säkert igen formuleringarna. Resultatet blir att allas frihet kan växa och gå i arv till nästa generation.

För ett par år sedan föreslog jag lite skämtsamt att Socialdemokraterna borde lansera sig som det nya frihetspartiet, men konstaterade att det skulle kännas alldeles för beräknat, inte äkta. Men det jag hörde ikväll kändes äkta, beräknat javisst men ärligt och klassisk socialdemokrati. Han imponerar, Stefan Löfven.

Utöver den hållbara friheten fick vi höra ett antal progressiva ingångar. “Ingen kan stå för den här utvecklingen ensam” låter nästan som Elisabeth Warren när hon säger att ingen är self-made, att alla företag kör på vägar vi alla betalt för och så vidare

Samhällets roll är att stärka och skydda medborgarna vilket Stefan Löfven uttryckte närmast poetiskt:

Vi vill bygga ett samhälle både för förskolebarnet, företagaren och förvärvsarbetaren. Och vi gör det tillsammans, därför att vi vet att din svaghet, den blir vår svaghet – men din framgång blir vår gemensamma styrka.

och han slog flera slag för politikens roll

Det är vi som formar vår samtid, det är vi som formar vår framtid

Min favoritpassage var när Löfven synade Moderaternas giv om att börja valkampanjen 2014 redan nu.

Återigen skjuts reformer på framtiden, och det visar att moderaterna inte ser arbetslösheten som ett samhällsproblem – utan en valfråga.

Jag tror, tack och lov, att Moderaterna kommer få svårt att driva sin extralånga valkampanj, förutsatt att Socialdemokraterna fortsätter på detta sätt, samhället måste ju faktiskt fungera, både i valtider och dagarna däremellan:-)

Stefan Löfven framstår mer och mer som ledare för en folkrörelse och förhoppningsvis får vi se mer av denna närande inriktning på Socialdemokraternas politik istället för den strikta konservativa politik de fört under en längre tid.

Relaterat

Ulf Bjereld – Stefan Löfvens debut i Almedalen

Martin Mobergs betraktelser – Löfvens Almedalstal 2012 – hållbar frihet ett visionärt, grönt och socialdemokratiskt begrepp

Stefan Löfven i Svenska Dagbladet – Vi satsar på småföretagens export

Stefan Löfvens tal i Almedalen i text

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson tal i Almedalen 1 juli 2012

Sverigedemokraterna är ett konservativt parti. När Jimmie Åkesson talade i Almedalen (talet i text – pdf) idag och i partiets debattinlägg om skattesänkningar låter det stundvis som att de försöker sig på en omdaning av partiets image, Aftonbladet beskriver det “Jimmie Åkesson har gjort en helomvändning” och själv tar Åkesson upp att “alla ska med”.

Men det är ingen helomvändning som SD gör, det är en omvändning i sak men partiets politik handlar fortfarande om vad som tjänar oss själva bäst, om den konservativa egennyttan, och som Jimmie Åkesson nämner handlar det om att experter nu anser att ett jobbskatteavdrag kunde vara bra för jobben och ekonomin.

Jimmie Åkessons tal bygger på det konservativa synsättets logik:

Vi lever i en farlig värld
Han nämner “oroligheter i vår omvärld”, “ett litet land, en liten nation”, “krisen i sydeuropa ger anledning till oro”, “Samhället trasas sönder”, “mer splittring och segregation”, “Vi ser hur det brinner i förorterna, ständiga massbråk, stenkastning och våld mot polis och brandkår. Vi ser hur grov, organiserad brottslighet breder ut sig – inte bara i Malmö. Vi ser hur gamla, arbetslösa och sjuka faller mellan samhällets stolar”, “Sverige slits isär

Vi behöver en stark auktoritet för att skydda oss
Någon (eller något) som står med båda fötterna på jorden. Jimmie Åkesson säger “en återgång till de fria, självständiga nationernas Europa – där varje folk är herrar i eget hus!” Det krävs alltså en herre i huset för att skydda familjen.

En stark auktoritet måste vara disciplinerad
Staten, i dess nuvarande tappning, klarar inte av att skydda oss, Sverige slits isär, och problemet är alltså bristande disciplin.

Bestraffning är metoden för att utveckla människors disciplin
För att utveckla landets disciplin krävs en starkare ordningsmakt.
Sverigedemokraterna ska vara partiet för lag och ordning!

Idag ägnar sig polisen åt byråkrati och krafs:
Polisen inspekterar istappar”, “hanterar hittegods

Det polisen borde ägna sig åt är att “bekämpa brott och skapa trygghet på gator och torg“ vilket är den oomtvistade delen av vad polisarbetet går ut på. Däremot skiljer sig synen på hur detta ska gå till, på vilka sätt polisen ska bidra till detta mål. I talet nämner Jimmie Åkesson detta på ett övergripande sätt “en effektivitetsreform, som tar ett helhetsgrepp om polisens samhällsuppdrag

Hur som helst, en förändring av polisens uppdrag är steg ett för att disciplinera Sverige.

Därefter kommer Jimmie Åkesson in på en till synes mer human sida av partiets politik.

Vår berättelse handlar om familjen. I en fungerande familj finns man till för varandra, stöttar varandra villkorslöst. Där finns vare sig kelgrisar eller styvbarn. Ingen lämnas utanför.

Familjen är en metafor för Sverige. I Sverige ställer vi upp för varandra villkorslöst, en hederskodex som närmast påminner om kustjägarnas credo men Jimmie Åkesson får det att låta varmt och inkluderande. Att “ingen lämnas utanför” handlar om just detta, att världen är farlig, att var och en riskerar att lämnas, att överges, att vi tar hand om våra egna, eller att vi borde ta hand om våra egna. Men det låter givetvis som att man syftar på alla människor överallt. Metaforiskt, och därmed i människors tankar och känslor, handlar det om egennytta. Man skulle lika gärna kunna säga “ingen svensk lämnas utanför”.

Senare i talet återgår Jimmie Åkesson till att ta upp samhällets sönderfall och vikten av ordning:
Därför är det så viktigt att politiken är ansvarsfull och vilar på idén om sans och balans. För att vi ska kunna hålla ihop samhället. För att vi ska kunna undvika att bygga in spänningar och motsättningar som leder till konflikter och splittring. För att ingen ska lämnas utanför.

och han kritiserar språkbruket i de politiskt korrekta kretsarna:

Häromdagen presenterade socialminister Göran Hägglund sin reform för vård till så kallade ”papperslösa”, som alltså är nyspråk för illegala invandrare.”, “människor som uppehåller sig illegalt i vårt land

vilket bekräftar den konservativa synsättet, att det är statens (och därmed svenskarnas) perspektiv som är betydelsefullt när vi talar om att hjälpa människor.

Sammanfattningsvis, Jimmie Åkesson överraskar nog några när han talar om solidaritet och gemenskap, när han tar upp det femte jobbskatteavdraget och när bandrollen bakom honom säger “Ingen lämnas utanför”. Det krävs dock ingen djup analys för att konstatera att Sverigedemokraterna fortfarande är konservativa, att deras politik fortfarande går ut på att tjäna svenskarna på andras bekostnad och att de i grunden gör skillnad på människa och människa.

Frågan är väl hur mycket deras politik skiljer sig från annan svensk politik.


Gröna bloggare om SD

Ringborgs blogg – SD fiskar i grumliga vatten!