om rörelser i tänkande och samhälle
Idag, på Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag, flaggade vi för F!
vilket var dagens jämställdhetsinsats. Vi besökte även Kärrtorpsdagens loppis och fyndade en bok av Kerstin Thorvall samt flätning av ett riktigt flätningsproffs :)
Jag noterade även att många sa och skrev ”Glad nationaldag” vilket jag inte hört tidigare.
En av de enskilt värsta sedvänjorna är den med att män ska föra kvinnor till altaret o lämna över till annan man.
— Moa (@moabrglf) May 18, 2018
Vad är normalt? Detta att vi växer upp med idén om giftermål på det sätt Moa beskriver är ett praktexempel på hur framing fungerar.
Hur en idé är utformad avgör vad som känns normalt. Idén om vigsel inbegriper roller, rum och beteenden. När vi sett vigslar tusen gånger på TV, och i 999 fall leder en man en kvinna till altaret och lämnar över henne till en annan man, ja då är vi tämligen övertygade om att det är så en vigsel ska vara. Om någon ifrågasätter detta, till exempel genom att föreslå att en kvinna ska överlämna mannen, då rycker vi till och undrar vad det skulle vara bra för.
Ett grundläggande problem som leder till sexuella övergrepp och trakasserier är att ledare (män) i maktposition skyddar förövare på arbetsplatsen och undviker att ta ansvar för det som sker. #metoo vittnar om normer som genomsyrar hela det svenska samhället. Tills vi förändrar synen på kvinnor och män kommer övergreppen fortsätta.
Ett slående, smärtsamt och mycket aktuellt exempel som understryker detta är den nyhet som briserade bara dagen efter knytblusdemonstrationen. Då kunde TV4 berätta om att arbetsledare sextrakasserat tre anställda kvinnor på företaget ISS, det företag som ansvarar för biljettkontrollen i en annan viktig samhällsinstitution, Stockholms kollektivtrafik. De tre kvinnor som utsatts för arbetsledarna har vittnat om grova sexuella trakasserier, och om olika metoder för bestraffning som varit kopplat till arbetsledarnas maktbefogenheter.
Dagens Arena Debatt: Ett slag mot en syster är ett slag mot alla systrar
Debattörerna uppmanar människor att delta i demonstrationen som uppmärksammar internationella FN-dagen för arbetsmiljö
På lördag kl.14 på Norrmalmstorg anordnar flera av våra fackliga organisationer en demonstration i Stockholm för att uppmärksamma internationella FN-dagen för arbetsmiljö – Workers Memorial Day. Då uppmärksammar vi vikten av att ta strid för en arbetsmiljö fri från sexuella trakasserier och tystnadskultur.
Vi lever med Taylorismens arv där det mätbara är det som tas på allvar. Men #metoo handlar om komplexa fenomen som genomsyras av kvalitativa dimensioner, mätningar klarar inte av de sammansatta beteenden och särdrag som #metoo synliggjort.
Vi menar att metoo satt fingret på en könskultur som bland annat stjäl energi, snedvrider centrala nätverk och utmanar det intellektuella självförtroendet. Det är därför metoo är så viktig att ta på allvar. Vi har sett allt för många kvinnliga kollegor lämna universiteten. Andelen kvinnliga professorer är förfärande låg. Sexuella trakasserier är viktiga att bekämpa. Men hade sexuella trakasserier, så som de hittills mätts i olika enkäter, varit det enda inslaget hade kraften i metoo aldrig blivit så stark.
Frisörsalongen är inte alltid en jämställd miljö. Idag klippte jag håret och lyssnade till konversationerna bredvid. En äldre man fick sina hårtestar ansade medan frisören drog gubbiga vitsar (dåligt i sig) trots att en kvinnlig frisör stod alldeles bredvid och klippte en annan kund. Värdelöst! Det är en herrsalong så helt förvånande var det inte men jag blev ändå överraskad. På Södermalm 2018?
Hängde med på min sons skola under en dag. Lärarna samarbetar väldigt bra och jag får intrycket att det gör avtryck på jämställdheten för barnen. Inte mycket som är känsligt för dessa lärare. De är inte lika utsatta som när de står själva inför 25 elever. Följden blir att de ser varje människa, barnen och de vuxna, och könsstereotyper minskar i betydelse.
Idag visar många sitt stöd för Sara Danius och för alla kvinnorna i Svenska Akademien med en knytblus eller liknande.
Jag får variera mig i senare inlägg, idag går det inte att uppmärksamma något annat än Sara Danius avgång som Svenska Akademiens ständige sekreterare. Tydligt att vi har en bit kvar till jämställdhet i svenska samhället, även om vi i många delar gudskelov har kommit längre än de Aderton.
Sara Danius lämnar Sv Akademin. Hur är i hela världen landar man i slutsatsen att det är HON av alla som ska lämna? Men inte någon av de arroganta sunkgubbskvarlevorna fr 1700-talet?
— Hanne Kjöller (@hanne_kjoller) April 12, 2018
Sara Danius lämnar, den första kvinnan som valts till ständig sekreterare tvingas bort pågrund av övergrepp och en tystnadskultur som byggts upp av män som håller varandra om ryggen. Samma män som nu får sitta kvar medan Danius avgår. Patriakatjävel
— Anna Rantala Bonnier (@annarbonnier) April 12, 2018
En man är gift med en ledamot. Han driver en kulturklubb med högt anseende – som fått bidrag av akademin. Med hjälp av detta har han våldtagit och trakasserat. Akademin har vetat men blundat. Drygt halva ville inte rösta ut ledamoten. Falanger skapades. Danius fick skulden.
— Emanuel Karlsten (@emanuelkarlsten) April 12, 2018
En enkel kommentar som vänder uppochner på kakan. Plötsligt känns kritiken mot Frostenson inte lika meningsfylld. Lotta Lotass visar hur jämställdhet fungerar i praktiken
– Inget kan få mig att tro att Katarina Frostenson med uppsåt gjort något för att skada eller för egen vinning utnyttja Svenska Akademien. Hon är självfallet heller inte ansvarig för sin makes handlingar och jag vet inte vad hon har vetat eller inte vetat om de vidrigheter han ägnat sig åt.
DN: Lotta Lotass om krisen i Akademien: Att se det hela falla samman är minst sagt smärtsamt
För att få fart på bloggandet tänkte jag göra ett inlägg varje dag med iakttagelser om jämställdhet. Såg jag en man på ett typiskt kvinnojobb, läste jag om löneskillnader i tidningen eller hörde jag någon använda hen? Jag tänkte kalla det Jämställdhetsrapporten och använda hashtaggen #Jämställdhetsrapporten.
Häng på så kan vi ta del av varandras upplevelser och kanske jämföra.
