Från tävlingskultur till samarbetskultur

Vi måste ändra människors synsätt så att den normala metoden för att lösa problem är samarbete. Istället för den amerikanska tävlingskulturen behöver vi ett konstruktivt synsätt som bygger på människors kärlek till varandra.

Tävlingskultur

Varje dag fylls du med nyheter och berättelser om konkurrens och konflikt. I idoltävlingar på TV, i politiken där  ”målet är lägst arbetslöshet i EU” och i alla tips på hur du bäst klarar dig i en farlig värld (gå ner i vikt). Tävlingskulturen gör avtryck överallt.

Västerländsk kultur genomsyras av konfliktperspektiv. Majoriteten av alla filmer och tv-serier som visas och nyheter som rapporteras utgår ifrån en motsättning, ett bråk eller parter som är oense.

Vi blir det vi tänker på och just nu tänker vi väldigt ofta på tillvaron som en tävling. Problemet är att det tränger ut andra idéer och värden, till exempel samverkan och gemenskap.

Så länge tävling och konflikt är samhällsnorm kommer vi ha svårt att få till konstruktiva samarbeten och vår strävan efter demokrati får kämpa i uppförsbacke.

Samarbetskultur

Vi har ett ansvar som medborgare att möta denna situation och vända tävlingskulturen till något som känns rätt innerst inne och som bättre uttrycker det vi tror på, en samarbetskultur med grund i kärleken mellan människor.

Precis som de konservativa i USA på sjuttiotalet startade ett långsiktigt arbete för att ändra människors attityder måste vi lägga grunden för framtidens demokrati.

Konservativa politiker, ekonomer och tänkare har ägnat sig åt att förändra människors synsätt på bred front. Englands premiärminister Margaret Thatcher uttryckte det så här 1981

”Economics are the method; the object is to change the heart and soul.”

Vi måste också sträva efter att ändra människor i själ och hjärta. Målet är att göra samarbete till norm, att människor ser på samarbetslösningar som det normala, som utgångspunkten i sin vardag.

Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pappaledighet.jpg

Det finns många medel för att nå detta mål, till exempel berättande i filmer, böcker, serietidningar och teaterpjäser. Även våra handlingar och beteenden skickar tydliga signaler och förändrar människor inombords. En föräldraledig pappa aktiverar empati hos alla han möter.

Samarbetskulturens logik är att koppla ihop istället för att dela upp och att synliggöra hur vår värld hänger ihop istället för att fokusera på uppdelningarna.

Leva som vi lär

Ett bra sätt att bidra till samarbetskulturen är att agera med kärlek, för gemenskap och samarbete, att leva som vi lär. Här är två exempel där vi är vana vid tävling och konflikt men som inte nödvändigtvis behöver vara så.

Hela havet stormar

Bildlicens: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:OCP_Musical_Chairs.jpg

Samarbete kan se ut på många sätt. På barnkalaset kan Hela havet stormar förvandlas till en samarbetsövning. Istället för att en person åker ut efter varje runda tas en stol bort men alla deltagare fortsätter leken och hjälper varandra att få plats på, under, bredvid, runt kvarvarande stolar.

Kishōtenketsu

Kishōtenketsu är en berättarmodell som bland annat används i japanska mangafilmer och som inte automatiskt inbegriper en konflikt. Här är ett exempel från The significance of plot without conflict

Alltså

Vi måste ändra människors synsätt så att den normala metoden för att lösa problem är samarbete.

Donald Trump agerar genomtänkt och förutsägbart

Den röda tråden i Donald Trumps beteende är konservativ moral. Precis som George W Bush är Donald Trump mer förutsägbar än han verkar. Både Bush och Trump ser på världen med ett konservativt synsätt som utgår ifrån konservativ moral.

The Conservative Agenda

Conservative philosophy has three fundamental tenets: individual initiative, that is, government’s positive role in people’s lives outside of the military and police should be minimized; the President is the moral authority; and free markets are enough to foster freedom and opportunity.

The conservative vision for government is to shrink it – to “starve the beast” in Conservative Grover Norquist’s words. The conservative tagline for this rationale is that “you can spend your money better than the government can.” Social programs are considered unnecessary or “discretionary” since the primary role of government is to defend the country’s border and police its interior. Stewardship of the commons, such as allocation of healthcare or energy policy, is left to people’s own initiative within the free market. Where profits cannot be made — conservation, healthcare for the poor — charity is meant to replace justice and the government should not be involved.

Genomtänkt och begripligt

Både Donald Trumps och George W Bushs agerande är begripligt och genomtänkt, inte kaotiskt och oförutsägbart. Och ja Donald Trumps presidentskap kommer försvaga den amerikanska demokratin. Men även om det driver samhället i en odemokratisk riktning så syftar det inte till att instifta diktatur.

Donald Trump är en del av den konservativa rörelsen som har stora mål och utförliga planer. Att presentera sig som outsider, som folkets kandidat gentemot etablissemanget är en taktik för att öka stödet för konservativ politik. Det handlar till exempel om att ta bort hinder för de stora företagen, sånt som miljöskydd eller arbetarrättigheter, att genomföra stora skattesänkningar och satsa på militär upprustning. De planerna borde allmänheten känna till och fokusera på, inte idioten Donald Trump, hans galna frisyr eller vansinniga utspel.

För de som minns reagerade vi alla på samma sätt med George W. Bush, han läste inte tidningar, kunde inte stava, George W Bush falls off a Segwaysnubblade med en Segway och garvade som ett fån. Blicken riktades mot personliga detaljer och galna händelser. Samtidigt lyckades George W Bush erövra stora konservativa landvinningar:

    • Centralizing power within the executive branch to an unprecedented degree
    • Starting two major wars, one started with questionable intelligence and in a manner with which the military disagreed
    • Placing on the Supreme Court two far-right justices, and stacking the lower federal courts with many more
    • Cutting taxes during wartime, an unprecedented event
    • Passing a number of controversial bills such as the PATRIOT Act, the No Child Left Behind Act, the Medicare Drug bill, the Bankruptcy bill and a number of massive tax cuts
    • Rolling back and refusing to enforce a host of basic regulatory protections
    • Appointing industry officials to oversee regulatory agencies
    • Establishing a greater role for religion through faith-based initiatives
    • Passing Orwellian-titled legislation assaulting the environment — “The Healthy Forests Act” and the “Clear Skies Initiative” — to deforest public lands, and put more pollution in our skies
    • Winning re-election and solidifying his party’s grip on Congress

från George Bush Is Not Incompetent.

Vi kan förvänta oss liknande förändringar med Donald Trump som president. Därför har vi all anledning att  läsa mellan raderna i hans agerande och bättre förstå administrationens ambitioner.

Vad borde media uppmärksamma

Som många politiker spelar både George W Bush och Donald Trump teater inför journalister och allmänhet.

Som ung politiker var George W Bush en rapp debattör men förlorade val tills han lärde sig att agera ”folkligt”. Hans folklighet var en medveten insats, en taktik för att folk skulle kunna identifiera sig med honom och för att rikta medias uppmärksamhet åt fel håll. Man kan säga att den här videon visar Bush före och efter träning i folklighet.

Donald Trump agerar också folkligt och lösryckt när det behövs men han har tänkt igenom helheten mer än vad han ger sken av. Att vara enkel och folklig är en fördel i politiken, inte ett problem som många liberala kommentatorer tror. Att framstå som korkad eller simpel men med en tydlig moralisk agenda är ett effektivt verktyg för att vinna väljarnas stöd men även för att vilseleda allmänheten och styra uppmärksamheten bort från frågor och perspektiv som inte har stöd hos folket. Om något borde Donald Trumps beteende fungera som varningsflagg att han vet vad han håller på med, han agerar på sätt som döljer sånt han inte vill att folk ska tänka på och att media uppmärksammar.

Ett exempel är muren mellan USA och Mexiko. Vad tänker vi inte på när Trump twittrar om muren? Vi tänker inte på att USAs agerande i handelsrelationen med Mexiko har försvagat den mexikanska ekonomin, sänkt lönerna för mexikanska arbetare och gjort det svårare att leva i Mexiko. Översatt till konservativ moral: egennytta och fri konkurrens!

Mobilisering

Trump har redan gjort utspel som bekräftar bilden av beräknade och genomtänkta åtgärder.

En av de första offentliga åtgärderna som Donald Trump gjorde efter valet var att presentera sin stabschef Reince Preibus, en person stöpt i det republikanska etablissemanget. Preibus presenterades tillsammans med högerextremisten Steve Bannon som utnämndes till chefsstrateg. Att presentera de två utnämningarna samtidigt dämpar anhängarnas kritik för att ta in någon från etablissemanget samtidigt som Donald Trump rekryterar en person som kan realisera politik, som kan kohandla och bearbeta kongressen. Notera mediereaktionen, 100% fokus på utnämningen av Bannon.

Långt innan hans presidentskap har börjat tar Donald Trump upp en sakfråga, han föreslår ett stopp för lobbyister i Vita huset. Varför? Framförallt handlar det om att hålla ryggen fri, att hans egna företag och samarbeten ska undgå omfattande granskning, men det är även ett budskap till väljarna att han kommer agera för folket, mot etablissemanget. Förslaget innehåller en mängd luckor för att kunna ta in de personer som Donald Trump är intresserad av.

Update 2016-12-06: Trump’s Taiwan phone call was long planned, say people who were involved

Den röda tråden här är att Donald Trump vet att han behöver folkets mandat i framtiden, till exempel för att rättfärdiga tveksamt agerande gentemot press och rättssystem och givetvis för att bli omvald om fyra år.

Utrikespolitik

USAs utrikespolitik har fungerat på i stort sett samma sätt de senaste femtio åren och det har handlat om USAs egennytta, att kontrollera det som krävs för att skydda det amerikanska maktinnehavet och friheten att agera som man vill. Ur ett konservativt perspektiv är det moraliskt rätt.

Utan att bli för konspiratorisk, vapenindustrin verkar ha ett grepp om amerikansk utrikespolitik och det vore förvånande om Trump skulle agera annorlunda än tidigare presidenter.

2017-05-21: Trump agerar som sina föregångare med vapenhandeln, säljer vapen till Saudiarabien för 960 miljarder kronor

Sammanfattningsvis

Donald Trump agerar enligt en tydlig konservativ moral. Agerandet är genomtänkt men viktiga händelser sker ofta under radarn. Offentligt agerar Donald Trump utifrån USAs egennytta vilket kommer prägla hans presidentskap. Donald Trump vet vad han gör.

Referenser

George Lakoff: Understanding Trump

”Öppna era hjärtan”

Fredrik Reinfeldts sommartal 2014Fredrik Reinfeldt vädjade för en månad sedan till svenska folket att öppna sina hjärtan för alla flyktingar som kommer från krigen i Mellanöstern. Hans tal fick mycket uppmärksamhet och efteråt har många människor diskuterat moderaternas syn på flyktingar och på invandring i stort.

Vad menade egentligen Fredrik med de där orden ”öppna era hjärtan”? Var det en vädjan om förståelse för omfattande samhällsreformer? Att han ville införa nya asyllagar som innebär att alla kommuner ska ta emot fler flyktingar? Nej jag tror mer han menade mer något i stil med ”dra ditt strå till stacken, spela schysst med de som faktiskt kommer till Sverige och skänk det du kan till ett välgörande ändamål”. Och varför tror jag det?

Fredrik Reinfeldts politiska gärning har följt en röd tråd, i frågor som arbetslinjen och ordning i de offentliga finanserna likväl som Sveriges vapenhandel och i privatiseringen av vården. Nya Moderaternas politik under Fredrik Reinfeldt har handlat om egennytta och individuellt ansvar.

Nya Moderaternas politik under Fredrik Reinfeldt har handlat om egennytta och individuellt ansvar.

När Moderaterna talar om stabilitet i de offentliga finanserna innebär det att vi ska hålla i vår egen plånbok och ta hand om oss själva, egennytta för Sverige.

I frågan om flyktingar förenas Moderaternas och Sverigedemokraternas synsätt. När Sverigedemokraterna talar om att begränsa invandringen så handlar det om egennytta för Sverige, att ordna jobb till svenskar och att prioritera tillvaron för oss som bor inom Sveriges gränser, att vi tar hand om oss själva. Och detta är faktiskt precis vad Fredrik Reinfeldt menar när han säger ”öppna era hjärtan”, det handlar inte om att vi tillsammans ska konstruera en asylpolitik utifrån flyktingarnas bästa utan att flyktinghanteringen primärt är en uppoffring som var och en av oss bör göra, varje människas individuella ansvar. Flyktingfrågan handlar ur detta perspektiv om oss själva, inte om de som flyr.

Flyktingfrågan handlar ur detta perspektiv om oss själva, inte om de som flyr.

Sverigedemokraterna ser givetvis också på flyktingar som en börda för svenskar men det beror inte på hjärtlöshet utan på en annan idé om vad som är rätt, än den förhärskande- att människor bryr sig om och tar ansvar för varandra.

den förhärskande idén att människor bryr sig om och tar ansvar för varandra

Det handlar inte om människohat utan om att människor ska ta ansvar för sig själva och agera för sitt eget bästa. Individuellt ansvar och egennytta.

Per Schlingmann och den svenska egennyttan

Vad är den röda tråden när Per Schlingmann skriver om Sverige och landets nationaldag? Jo han beskriver oss och vad som är bra för oss, det handlar om egennytta. Här följer en ivrig och något hafsig analys av texten.

Rubriken är “Vår tillit till varandra är en stor tillgång”. Han skriver alltså om oss svenskar. Metaforiskt handlar det om egennytta, om vad som är bra för oss själva.

I ingressen skriver han “Den svenska modellen har tjänat oss väl” för att understryka att det är vår egennytta som är viktig, inget annat.

Bilden av Sverige är viktig för oss” – vad andra tycker om oss är viktigt, vår yta signalerar vårt värde för andra (pdf). Vi är alltså en produkt, något att marknadsföra och sälja. Återigen handlar det om vår egennytta, vad som är bra för oss.

Han tar upp “där vi kombinerar stabila statsfinanser, sysselsättning, ekonomisk tillväxt med ambitioner inom välfärd och klimat”, ambitioner alltså, inte resultat.

När man jämför Sverige med andra länder så kan vi konstatera att vi har en mycket hög tillit till varandra, men också till staten och institutioner. Vi har låg korruption och stor öppenhet och insyn. Detta gör samhället effektivt och bidrar till tillväxt och utveckling.

En jämförelse döljer försämringar, Per Schlingmann hänvisar till att vi är bättre än andra (konkurrens och egennytta). Han tar upp att vi har stor öppenhet och insyn, inte att öppenheten och insynen i Sverige minskat radikalt sedan 2006. Att ta upp att öppenheten och insynen bidrar till tillväxt och utveckling är intressant då Moderaterna jobbat hårt på att försämra just detta som förbättrar. Men han är inte sämre än att erkänna förtjänsterna, jag börjar få svårt att hålla mig för skratt.

Sen tar han upp att det är tack vare tryggheten i samhället som vi är kreativa –

Trygghet tillsammans med incitament och det faktum att vi i hög grad är ett icke-hierarkiskt land är viktiga förklaringar

Observera att han inte tar upp hur tryggheten skapats, att den är resultatet av ett helt annat sorts välfärdssamhälle än det han målar upp. Sen marknadsför han trygghet och “incitament” som receptet för ett bättre samhälle, här är vi inne på konservativt territorium igen. Avslutningen om det icke-hierarkiska landet döljer att Alliansen byggt hierarkier så fort och mycket man orkat sedan 2006. Samma retoriska trick som med öppenheten.

Han tar givetvis upp samhällets stabilitet, talar om fundament och att få människor att våga mer, realiteter i en konservativ värld där det blåser och man måste skydda sig.

Det nya Sverige är ett land i rörelse, även detta ett knep för att kompensera de konservativa svagheterna.

Per Schlingmann avslutar “Det här är vi, det här är Sverige. Och det är något att vara oerhört stolt över en dag som denna. Vi har stora utmaningar framför oss och vi ska ta tillvara våra styrkor för att möta dessa

Kanske ingen överraskning men ur ett moderat synsätt handlar Sverige alltså om vår egennytta, om att tjäna oss själva.

2012-06-10: Svenska jantelagens makt är bara en myt

Varför är Carl Bildt så jobbig?

Många gillade inlägget om Jan Björklund. Carl Bildt är en annan maktprofil som behöver granskas och ramas in. Jag tänker inte gå igenom svensk utrikespolitik och Bildt på samma sätt som jag gjorde med skolpolitiken, det tror jag inte jag klarar av, men jag har några tankar om utrikesminstern.

Carl Bildt ger intrycket av att vara en jobbig person. Varför är han så jobbig?

  • Han verkar bara tänka på egennytta, sin egen, sina uppdragsgivares eller Sveriges, ingen politik för att hjälpa de svaga och behövande där inte.
  • Han förvirrar både den som intervjuar honom och de som lyssnar. Han kan svara på frågor men alltid på ett sätt som han kontrollerar, han verkar spela ett maktspel och är fenomenal på att använda härskartekniker.
  • Han ger ofta intrycket av att veta mer och att han därför inte kan kritiseras, han skyddar sig själv och sin gärning med slutenhet. Att han är utrikesminister innebär för honom att han ska veta mer, få reda på statshemligheter, och fatta upplysta beslut. Det är Carl Bildt som ska känna till hemligheterna, ingen annan.
  • Han är stel i sitt sätt, följer en traditionellt konservativ mall för hur kontakt mellan människor ska fungera, allt enligt protokoll. Om någon ska improvisera så är det han, alla andra ska följa ett system som han förstår och kan manipulera.

Hur ska oppositionen hantera Carl Bildts utrikespolitik? Vilka värderingar och ramar kan desarmera den moderate gubben? Genom att vara motsatsen till alla hans svagheter så får människor en bild av hur svensk utrikespolitik skulle kunna fungera.

  • Samarbete
  • Öppenhet
  • Tillit
  • Empati
  • Förutsägbarhet
  • Kontakt med varandra


Man bör aktivera ett synsätt där länder samarbetar, där utrikespolitiken i ökande omfattning bygger på öppenhet, där tilliten mellan länder är ett av huvudmålen, där vi ställer upp för varandra och arbetar för att öka kontakten med andra länder och mellan alla länder.