Om forskningens betydelse (till min syster)

Idag disputerade min syster och jag tänkte säga några ord om forskningens betydelse på disputationsmiddagen ikväll. Hon är läkare och skriver om genuttryck i fettceller (eller något åt det hållet:)

Kristina, det är en sån här dag som vi är stolta över dig och känner tacksamhet för det du åstadkommit.

När jag funderade över vad jag skulle säga så började jag med att försöka läsa din avhandling och kunde snabbt konstatera att högstadiebiologin inte räckte speciellt långt. Det gjorde mig fundersam, hur kommer det sig att jag tycker det här är viktigt, för det gör jag, och varför bryr jag mig?

Till viss del beror det på att du är min syster och jag är stolt men det är något mer. Du är forskare och forskningen har betydelse. Men varför? Varför har vi forskning?

Forskningen är grunden för mycket i vårt samhälle. Den ger oss

  • friskare luft
  • renare vatten
  • ett rättsväsende som hjälper medborgarna att hålla demokratin på kurs
  • ett bankväsende som betalar ut löner
  • vägar att färdas på
  • internet för att distribuera information och 
  • sjukvård som skyddar och stärker oss

Utan forskningen har vi inte ett fungerande samhälle. Utan forskningen stannar utvecklingen upp.

På grund av forskningen

  • ser vi världen klarare
  • tänker vi snabbare
  • tänker vi bättre
  • lär vi oss mer, bättre och snabbare

och i skolan så ser forskningen till att alla får lära sig om samhället som vi förstår det idag, utöver tidigare insikter.

Grunden för forskning är att vi bryr oss om varandra och tar ansvar för det. Att vi stärker och skyddar oss själva och varandra.

Därför är det du skapat så betydelsefullt.

Därför är det ni gjort, alla som forskar, så betydelsefullt.

Därför är det ni kommer att göra så viktigt och därför ser vi fram emot det du har framför dig Tina.

När vi pratade om vad man kan säga en sån här kväll, din andra bror Fredrik och jag, så kände vi båda stolthet över att du är vår syster, glada för att du är en så fantastisk syster och tacksamma för det du ägnar dig åt.

10 steg som remixar politik till ett spel

Den politiska koden är alldeles för sluten. Deltagande sker ofta på elitens villkor.

När ska vi utveckla samhället och politiken med öppna processer som alla kan delta i och bidra till? När kan vi bidra till ett bättre samhälle utan att först lära oss systemet och väljas in? När ska politiken lära sig  öppna utvecklingsprocesser och börja använda dem?

Idag krävs det en hel del för att delta i politiskt arbete. Framförallt måste man visa ambition och intresse att göra politisk karriär.

När någon kommer utifrån till ett partimöte så har den ofta något som behöver ändras, en fråga eller ett problem som den vill ta upp. Oftast möts den av en timme med formalia och ibland kan den komma till tals men endast för att sänkas av de erfarna och kunniga. “Det har vi prövat, funkar inte” får man höra.

Men jag har prövat den också, och den funkar” tänker jag då.

Det är fascinerande att delta i öppna utvecklingsprocesser, till exempel utvecklingen av Linux, och se hur stora grupper människor som oftast inte känner varandra kan samarbeta så produktivt och nå så långt i sin strävan efter något bättre.

Det som inte funkar i dagens politik är att vara ointresserad av att bli vald och ointresserad av att göra politisk karriär. Det kan vara riktigt SVÅRT att delta i politiken bara genom att känna passionerat för en fråga och vilja hjälpa till.

Så här kan vi börja fånga en del samhällsengagemang som går till spillo idag:

  1. Bygg en webbtjänst som tar emot problem som behöver lösas, typ seeclickfix.com
  2. Fråga den som skickar in problemet om den vill bli chef för problemet
  3. Be folk delta och skicka in lösningsförslag, tips om resurser, telefonnummer etcetera. Samla allt på problemets egen webbsida så att alla kan se vad som finns, vad som behövs och att arbetet går framåt. 
  4. Skapa ett lag som ansvarar för att lösa problemet, bjud in människor att delta på samma sätt som att Gilla något på Fejan, ett klick. Laget kan planera arbetet öppet. Ge alla som deltar en titel och en roll med uppgifter.
  5. Publicera en lista med behov, resurser och kunskaper som behövs för att lösa problemet. Alla kan bidra till listan. Alla kan bistå med resurser.
  6. Hjälp laget kommunicera med rätt personer, myndigheter, företag och organisationer.
  7. När man samlat resurser och skrivit en arbetsplan som alla är med på sätter man igång och löser problemet.
  8. Presentera lösningen och intervjua de som löste det, lyft deras insats och belöna dem med seniorstatus och andra spelmekaniska metoder -> http://gamification.org/wiki/Game_Mechanics
  9. Utvärdera arbetet med laget, på vilka sätt kan det göras bättre nästa gång och sånt.
  10. Fråga laget om de vill berätta om sitt arbete för andra och rekrytera fler problemlösare.

Varför ska du gå i skolan?

Jag frågade min dotter, som går i ettan, varför hon går i skolan. Hon gillade frågan och klurade en stund. Hon nämnde att hon ska lära sig “matte och NO och att rita… och engelska” Och det stämmer ju.

Frågar man en vuxen samma fråga eller om man lyssnar på skoldebatten i TV och tidningar så är det en något mer krass variant på det hon tog upp, man går i skolan för att få ett jobb och tjäna pengar. Men de är faktiskt inne på samma sak, att skolan handlar om henne som individ.

Det intressanta med detta är att det är sant, men bara en del av sanningen. Svaret utelämnar viktigare anledningar till att någon ska gå i skolan.

Eftersom jag är så vis och smart så berättade jag för min dotter så här:

“Det är jätteviktigt för oss alla att du går i skolan. Samhället hänger på att du lär dig och växer, din utbildning är avgörande för att du kan hjälpa oss när vi är sjuka, att du ser till att vi får ut våra löner när vi jobbat, att du gör rent vårt dricksvatten, att du tänker och planerar för vår framtid. Allt som samhället behöver för att fungera. Om inte du går i skolan så har vi inget samhälle, då får var och en klara sig på egen hand och det blir  värdelöst.”

Och så är det, skolan handlar om samhällets utveckling och överlevnad, det är därför vi har skolor.


Andra bloggar om skolan

MP Österåkers gemensamma blogg – Bokslut 2011

Miss – Lärare – orsaken till allt ont

Huddingeperspektiv – Mitt i vardagen med välbehållna visioner?

Pesto Silvestri – Om skolan – i Upplands Väsby

Huddingeperspektiv – Tydlighet i skolpolitiken

Per Olsson – Alla elever ska vara välkomna i skolan

Solenergin kommer dominera inom 10 år

Det händer enormt mycket på solenergiområdet och utvecklingen går mycket snabbare än vad någon tidigare förutspått. Här är mina tweets senaste 6 månaderna.

Andra bloggar om solenergi