Biståndspolitik bygger på samarbete, inte egennytta

Varje gång man uttrycker sig offentligt som politiker, i TV, i tidningar, i sin blogg eller vad det nu kan vara så kan man använda det för att sprida sitt eget synsätt och sina egna frågor. Bodil Ceballos har tyvärr inte snappat det.

När man kritiserar någon annan, och i fallet Gunilla Carlsson verkar ju målet vara helt öppet, så är det primära syftet att få ut det egna budskapet, inte att kritisera motståndaren.

När det gäller den aktuella frågan om svensk biståndspolitik ska Miljöpartiet ta upp problem som kan och borde lösas med biståndspolitik, förklara varför det är viktigt (värderingar som samarbete och solidaritet) och kontrastera med hur sopiga Moderaterna är som inte löser dessa problem (gärna genom att kontrastera samarbete med att det är omöjligt att samarbeta om man bara förstår egennytta).

Att säga att man väntar på Gunilla Carlssons proposition är kontraproduktivt, då framstår det som att man inte gör något själv. Det man egentligen vill förmedla är att det finns massor att göra, att man har en omfattande lista med åtgärder, att Sverige rör sig i fel riktning (fel värderingar-från samarbete mot egennytta) och att när vi regerar så kommer människor få hjälp och världen förändras i riktining mot ökad solidaritet.