Fredsarbete

Vad är egentligen skillnaden mellan den diplomati som media ofta rapporterar om och verkligt fredsarbete? Birger Schlaug skriver idag om fredsarbete och ger en inblick.

På många sätt lever vi i en ond tid, där begreppet ”gemensam säkerhet” omtolkats från att ha varit en fråga om att söka dialog och gemensam säkerhet med de som kan uppfattas som fiender till att istället söka säkerhet genom att närma sig ”sina vänner”. Effekten är given: det blir mer tal om krig än om fred, fler strategier för upprustning än för nedrustning, mer konfliktbyggande än konfliktlösande.

Alltså, fredsarbete präglas av

  • Sök dialog (med de som kan uppfattas som fiender)
  • Sök gemensam säkerhet (med de som kan uppfattas som fiender)
  • Strategier för nedrustning
  • Fokus på konfliktlösning

Precis som med all politik är det viktigt att ha klart för sig vart en strävar, att formulera klara mål eller klara processer. Vill vi ha fred krävs genomtänkt arbete och rätt målsättningar.

Varje jag blir en del av ett vi

När en människa får chansen att berätta om sina tankar, känslor och upplevelser så blir hen en del av ett vi.

Den gemensamma världen är ett myller av jag, av individers berättelser som visar hur världen ser ut, hur det står till med människor och samhälle.

Folkhemmet, välfärdssamhället, civilisationen är strukturen som vi varseblir när varje människas berättelse materialiseras.

Dagens ETC: Är fem snuvor fler än fyra cancertumörer?

Skriver idag ett debattinlägg om problemet med vårdköer.

Idén om vårdkö ignorerar det faktum att läkare gör bedömningar och ställer diagnoser, att de kan mer om vård än du och jag. Vi fattar hur kön till korvkiosken funkar men har ingen aning om vad neuroendokrinologi är för något. Idén om vårdköer placerar alla patienter i en lång linjär kö oavsett vad de har för sjukdom eller behov. Döende cancerpatienter bredvid förkylda och inbillade sjuka. Lika för alla.

Skriv varje dag och stärk den svenska demokratin

#metoo är exempel på fungerande demokrati, när medborgarna uttrycker sig och lyfter de frågor som är viktiga för dem. Vi medborgare kan och bör göra detsamma med allt som berör oss, allt som är viktigt för oss.

Du kan skriva, fota och filma varje dag och berätta hur ditt liv, ditt samhälle, din värld ser ut. Varje inlägg du lägger ut fungerar som smörjmedel för demokratin, det ger människor en bättre bild av verkligheten.

Elitstyre

Auktoritära samhällen är elitstyren som styrs av en liten grupp, inte av folket.

Elitstyre bygger på en strikt moral och följer en logik.

  • Vi lever i en farlig värld.
  • För att skydda oss behöver vi en stark auktoritet; någon (eller något) som står med båda fötterna på jorden.
  • För att bli en stark auktoritet krävs enligt detta synsätt disciplin; att man kan bemästra sina känslor och stå emot lockelser och påtryckningar.
  • Bestraffning, eller hot om bestraffning, är det viktigaste metoden för att utveckla människors disciplin.

Idén är att den starka ledningen vet bäst och därför bör fatta besluten.

Skillnader mellan elitstyre och demokrati

Skillnaden mellan ett folkstyre och ett elitstyre är, förutom moraliska olikheter, att folkstyret varseblir människor och samhälle på sätt som en elit aldrig kan klara av. Mängden deltagare i en demokrati avgör om medborgarna har en någorlunda klar bild av verkligheten.

Elitstyren är i hög utsträckning blinda samhällen eftersom de varken lyssnar på eller bryr sig om sina medborgare.

Varför växer inte Socialdemokraterna och vad ska de göra åt det?

Orsaken till Socialdemokraternas kräftgång i opinionen är att de försöker kombinera två moraliska kompasser som är varandras motsatser. Partiet borde istället anamma sin samtid, som handlar om rörelse och förändring, och göra den till sin.

Ulf Bjereld skriver om läget i svensk partipolitik och om Socialdemokraternas opinionssiffror som trots mycket goda resultat inte vill lyfta. Han ställer två frågor till läsaren och jag kan inte hålla mig :-)

Denna analys siktar längre fram än valet om ett år men jag tror partiet vinner även kortsiktigt på att följa dessa rekommendationer.

1.) Varför växer inte Socialdemokraterna, när den borgerliga oppositionen ju är så svag?

Socialdemokraternas opposition är inte de fyra borgerliga partierna, det är Sverigedemokraterna.

För väljarna handlar politiken om upplevelsen av idéer och hur vi ser på oss själva. Frågan en väljare undermedvetet ställer till sig är- vem är jag och vem vill jag vara?

Kampen, i väljarnas huvuden, står mellan två idéer och vilket parti som bäst representerar dessa.

De flesta människor har varianter av båda idéerna. En demokratisk, närande idé. Att människor är empatiska och ansvarstagande och ska vara fria att bestämma över sig själva. Den andra idén är en strikt, centraliserad auktoritet som utövar disciplin och kontroll.

En person kan till exempel se på arbetsmiljöfrågor ur ett närande perspektiv, tycka att det är rätt att den som arbetar är skyddad från skador, att relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare är i balans och att den som arbetar ska kunna leva på sin lön. Samtidigt kan hen ha en strikt idé om hur familjelivet ska fungera, att barnen ska lyda föräldrarna och att pappan alltid har sista ordet.

Om ett parti är otydligt med vad det representerar så är det svårt för människor att identifiera sig med partiet.

SD representerar det strikta, autokratiska synsättet fullt ut och blir därmed begripligt för väljarna. Om jag tror på centraliserade, storskaliga metoder så är SD det uppenbara valet.

Socialdemokraterna försöker kombinera de två moraliska kompasserna som är varandras motsatser.

När Stefan Löfvén ibland vill låta bestämd, när han pratar om att göra rätt för sig, då låter det som att människor får vara med i samhällsgemenskapen endast om vi presterar, till exempel om vi så snabbt som möjligt kommer tillbaka till arbetsplatsen efter en sjukdom. Då aktiverar han värden som auktoritetstro, kontroll och disciplin.

Men när Stefan pratar från sitt hjärta, när han berättar om sin uppväxt och hur styvföräldrarna tog hand om honom, att livet och samhället handlar om villkorslös kärlek, då aktiverar han den solidariska sidan i människor, den som ställer upp för andra utan förväntningar på motprestation.

De här idéerna står i motsats till varandra. När Socialdemokraterna försöker kombinera dem så är det svårare att förstå vad partiet står för.

Men var det inte precis så Socialdemokraterna gjorde på nittonhundratalet? De byggde folkhemmet med solidaritet och disciplin och det gick ju helt okej, eller?

Jo men problemet är att det var nittonhundratal och stora delar av Sverige fungerade centraliserat och hierarkiskt. Så är det inte längre.

Samhället har förändrats

Svenska samhället är inte längre hierarkiskt organiserat. Vi rör oss bort ifrån centraliserade strukturer mot distribuerade lösningar. Människor blir självbestämmande på allt fler områden. Vi kommunicerar och samarbetar direkt med varandra. Könsroller bestämmer vi själva över. Ekonomiska marknader följer det distribuerade nätverkets logik. Energiproduktionen går från att vara en servicemarknad till en produktmarknad och kontrollen över energin distribueras. Och så vidare.

Om jag ska beskriva samhällsutvecklingen med ett ord skulle jag säga att den är progressiv.

Politiken har inte förändrats

Vi har levt med denna utveckling i decennier men politiken har svårt att anpassa sig. Tydligast ser vi det i försöken att återskapa ett industrisamhälle och en arbetsmarknad i samklang med nationella behov. Nya Moderaterna lyckades formulera denna konservativa dröm som något modernt, nästan progressivt. Sverigedemokraterna gör samma sak men försöker inte dölja sin bakåtsträvande ambition utan stoltserar med den. Båda dessa partier tror på centraliserade lösningar och det gör även deras största motståndare Socialdemokraterna.

Socialdemokraternas framgång på nittonhundratalet berodde på att partiet förstod sin samtid och utvecklades med den. Industrisamhället fungerade bäst när det styrdes och organiserades från en stark central.

Samhällsförändringen som skett de senaste decennierna har partiet inte förstått. Därför ägnar man sig åt sånt man känner igen och har lösningar för, de storskaliga centraliserade systemen. Problemet är att SD och M också ägnar sig åt detta och deras politik passar bättre ihop med hierarkiska, centraliserade strukturer.

Partierna slåss om samma kaka.

2. Vad ska Socialdemokraterna göra för att växa åtminstone upp till 35 procent inför valrörelsen 2018?

Vår tid handlar om rörelse och förändring, inte stabilitet eller ordning och reda.

Här finns ett mentalt utrymme i svenskarnas hjärtan och huvuden som inte fylls av något parti och bara ligger och väntar på att någon ska ta sig an det. Socialdemokraterna verkar intresserade men samtidigt rädda för förändringen som krävs om de ska ta sig an det.

Socialdemokraterna kan anamma sin samtid och göra den till sin. De kan ta tydlig ställning för solidaritet och humanism. Utgångspunkten är den enskilda människan. Internet är en nyckelkomponent. Feministiskt initiativ och Miljöpartiet uttrycker delar av idén. Socialdemokraterna borde agera folkrörelse fullt ut.

9 steg bort från den ömkliga alkoholisten till strukturerna som styr honom

Fokus på individer hindrar människor från att se orsaker på systemnivå. Genomtänkt inramning kan styra samtalet mot samhällsproblemens underliggande orsaker och strukturella lösningar.

Individen är huvudperson i många samhällsdebatter. Problem, orsaker och lösningar är inriktade på den enskilda människan. När vi diskuterar en fråga, till exempel hemlöshet, är det vanligt med berättelser om den hemlöse, om individens vedermödor och utmaningar. På grund av detta är lösningsförslag ofta inriktade på den enskildes handlingar.

Fokus på individer hindrar människor från att se fenomen på systemnivå. När blicken är riktad mot en enskild människas karaktär har vi svårt att se strukturer som orsak till problemen. Att brister i bostadssystem utgör en grogrund för hemlöshet överskuggas lätt av en alkoholiserad mans vandring mot kaos och otrygghet.

Brittiska tankesmedjan Frameworks Institute har gett ut en rapport med flera insikter om samhällsdebattens individfokus (pdf). Forskarna som skrivit rapporten ger flera rekommendationer om hur vi kan styra samtalet mot hemlöshetens underliggande orsaker och hur vi kan hantera problemen med hjälp av systemförändringar.

…individualism prevents people from seeing the systemic causes of homelessness. When people narrowly focus on individual – level factors, including personal character and circumstance, they cannot see how broader systems structure and perpetuate this social issue.

Individualism ultimately undermines calls for coherent social policy to address homelessness, and obscures the importance of the contextual factors that cause and exacerbate homelessness.

Systemtänkande behövs överallt

Rapportens rekommendationer gäller inte bara frågor om hemlöshet. Idéerna som presenteras kan tillämpas i många sammanhang. Processen är ett perspektivskifte, från individ till system.

  1. Definiera frågan ur ett systemperspektiv
  2. Undvik att tala om individuella val och motivationer
  3. Undvik bilder som förstärker stereotyper med individfokus
  4. Berätta om sammanhang och villkor som utsätter människor för risker
  5. Betona samhällseffekter
  6. Förklara förebyggande åtgärder
  7. Formulera en berättelse som människor utanför branschen kan berätta
  8. Motverka fatalism genom att ta upp kollektiva lösningar
  9. Prata om hur systemen är utformade och kan omformas
Läs rapporten och de exempel som tas upp, se hur du kan applicera insikterna i dina sammanhang.

Demokrati utgår ifrån empati och ansvar

Empati och ansvar är demokratins moraliska grund. De grundläggande värderingarna är enkla men genomsyrar alla demokratiska idéer och koncept​. Andra värderingar som frihet, jämlikhet och rättvisa har sitt ursprung i empati och ansvar.

Det demokratiska synsättet följer en logik.

  • Vi bryr oss om varandra. Vi känner varandras känslor och tänker varandras tankar. Vi upplever världen genom varandra.
  • Vi tar ansvar för varandra, vi agerar utifrån empati och solidaritet och ställer upp för varandra.

Välfärden, folkhemmet och folkrörelserna vilar på denna värdegrund. Vård, omsorg och skola är uttryck för detta​ synsätt.

  • Tillsammans utbildar och tränar vi människor, för att stärka och skydda alla och för att kunna utveckla och driva ett samhälle för alla.
  • Tillsammans vårdar vi den som är sjuk, för att vi bryr oss om varandra och agerar för att skydda och stärka varandra.

Empati och ansvar är det demokratiska samhällets moraliska grund.