Att vinna en politisk kampanj mot strikt högerpolitik

Bilden får återanvändas på villkoret att du hänvisar till originalet.

”Hur vinner vi ett val mot en stark och skicklig men autokratisk ledare som förstår hur människor tänker?”

Budskap

Människor bryr sig om varandra och tar ansvar för varandra! Det är budskapet.

Aktivera ert synsätt

  • Utgå alltid ifrån det demokratiska synsättet
  • Betona demokratisk moral och koppla den till era sakfrågor
  • Upprepa det demokratiska synsättet och demokratisk moral så mycket som möjligt
  • Bygg en rörelse som upprepar synsättet och moralen

Ett demokratiskt synsätt

Det demokratiska synsättet handlar om att människor bryr sig om varandra. Vi känner varandras känslor och tänker varandras tankar. Vi upplever världen genom varandra.
Vi tar ansvar för varandra, vi agerar utifrån empati och solidaritet och ställer upp för varandra.

Lyft exempel på hur människor bryr sig om varandra.

  • Prata om föräldraledighet och visa bilder på pappor och mammor som tar hand om sina barn.
  • Delta i kooperativ trädgårdsodling, ta hand om växterna och samarbeta för att få trädgården att växa.
  • Samla medborgare till medborgarmöten för att samtala, fråga och svara varandra och få folk att engagera sig och bidra till ett mer empatiskt samhälle.

Ta foton av människor som tar hand om varandra, som bryr sig om varandra och dela fotona med varandra.
Dela framgångsberättelser, exempel på när ni lyckas, som stärker och bidrar till momentum.
Be folk dela med sig av sina upplevelser, i text, bild eller video. Sprid dessa upplevelser till varandra.

Undvik

Undvik att upprepa motståndarens idéer och synsätt. Undvik att nämna något som de tar upp. Glöm dem och ägna er istället åt ert eget synsätt och frågor.

Alltså…

När människor bryr sig om varandra så vinner vi!

Demokratiska val handlar om tillit

Det handlar om tillit! Ett valförfarande som människor litar på är grunden för en fungerande demokrati.
I samma ögonblick som människor känner tveksamhet om ett val gått rätt till, funderar på om någon fuskat vid rösträkningen eller på annat sätt påverkat valutgången, då försvinner tilltron till demokratin och viljan att delta i den demokratiska processen. Människors deltagande i val är en central funktion i fungerande demokratier.

När rösträkningen är så enkel att alla medborgare kan förstå hur den går till och när alla har rätt att följa räkningen så är det väldigt svårt för någon att fuska i stor skala.

Problemet med pappersvalsedlar är viss ineffektivitet med omräkningar och dylikt. Styrkan är att alla kan förstå och granska röstförfarande och rösträkning vilket skapar tillit till det demokratiska systemet.

Problemet med e- röstning är att verktygen är så komplexa att de allra flesta varken kan eller har förmåga att förstå dem. Ja e-röstning kan göras med öppen mjukvara (Linux) och verktyg som alla har teknisk möjlighet att granska. Problemet kvarstår, för de allra flesta är möjligheten att granska inte verklig, man får lita till de som förstår datorprogrammen. Då försvinner tilliten till valprocessen.

Peter Santesson skriver i Svenska Dagbladet:

Att införa e-röstning är att ersätta en transparent procedur som lekmannen kan följa, med en avancerad lösning som är helt ogenomtränglig för alla utom en exklusiv expertis.

Anders R Olsson fångar också problemet:

Röstning via Internet innebär att staten avsäger sig ansvaret för valhemligheten och de röstandes integritet. Vallokalens bås garanterar en avskildhet som är långtifrån självklar vid PC:n i vardagsrummet. I hem där någon utövar auktoritärt inflytande riskeras dessa värden. Barn kan tvingas rösta efter föräldrars vilja, kvinnor efter mäns vilja, den ekonomiskt beroende efter försörjarens.
Detta är allvarligt nog, men att man avskaffar den kontroll över röstande och rösträkning som medborgarna har kunnat utöva sedan demokratiska val infördes är ännu viktigare. Valprocessens hela trovärdighet riskeras.

Piratpartiets Christian Engström försvarar valsedlarna i en genomgång av frågan men han har inte helt klart för sig att tilliten är den springande punkten.

Det finns fördelar med elektronisk röstning, till exempel att räkningen sker automatiskt och direkt, att en del människor skulle rösta som annars hade legat på sofflocket och att datorer kan säkerställa att en röst är giltig.

I vissa sammanhang, till exempel i mindre grupper där man känner varandra och där ingen tvivlar på de som räknar rösterna, kan elektronisk röstning vara en bra lösning. Riks, regional- och lokalpolitiken är dock inte sådana sammanhang.

I länder med lågt valdeltagande kan man tänka sig att elektronisk röstning skulle kunna bidra till demokratin, kunde göra valet mer tillgängligt för delar av en befolkning. Kanske.

Den borgerliga regeringen är positiv till elektronisk röstning.

Max Andersson leder Miljöpartiets översyn av valsystemet.

Skolan avgör om samhället består av kompetenta och omdömesgilla medborgare

I en diskussion om vårdval och skolval skrev jag följande:

“Men jag vill inte välja, det är ingen frihet för mig att välja skola till min dotter, det är en stor belastning i ett läge där jag knappt hinner sköta vardagssysslor innan jag går och lägger mig. Dessutom är skolan så komplex att det är omöjligt för en lekman att bedöma, en uppgift som gjord för en myndighet faktiskt (vilket givetvis även gäller vården). Vad hände med att alla går i en skola med en viss grundnivå, ett system som stärker alla?”

> Menar du allvar Rikard, du vill inte välja? Det argumentet har jag faktiskt aldrig hört förr. Förklara?

Visst menar jag allvar.

Skolan avgör om samhället består av kompetenta och omdömesgilla medborgare, om människor har god förmåga och möjlighet till samarbete och självbestämmande. Det krävs en enorm apparat för att få detta att fungera. Att bedöma det är helt omöjligt för en enskild, det krävs massor av olika expertis för att göra det.
Jag vill dessutom slippa risken att välja fel och att mina barn drabbas resten av livet. Oavsett var ett barn hamnar så ska skolan stärka och skydda dem, och det ska inte hänga på föräldrarna att barnen får uppleva och lära sig en massa i skolan.

Att det är ett stort och krävande arbete att bedöma en skola bidrar givetvis till min ovilja, varje skola marknadsför en aspekt (typ “vi är dramaskolan”) vilket gör att jag direkt vill veta hur de klarar av alla andra aspekter, och jag sover redan för få timmar varje natt.

Det är önskvärt att vi ska kunna påverka vilken skola barnen går i, det har man väl kunnat sen innan vi föddes, men det är långt ifrån den viktigaste delen av ett fungerande skolsystem.

Vem drar i Reinfeldts trådar?

Marionetten Fredrik

Det handlar om frihet; att i en demokrati ska medborgare vara fria att rösta på vem de vill.

Peter Eriksson tar idag upp frågan om hemliga partifinansiärer men nämner inte det moraliska argumentet att öppenhet är en förutsättning för frihet, för att folket ska kunna välja fritt. Det borde han göra.

Moderaterna har tagit emot 80 miljoner kronor i extern finansiering det senaste decenniet! Partiet redovisar inte för svenska folket vem som betalar, hur mycket de betalar eller vilka krav finansiärerna har på moderaternas politik. Det här är ett stort problem i en demokrati.

Partiet hänvisar till valhemligheten, att finansiärer ska ha rätt att vara anonyma. Det är ett falskt budskap och ett försök att förvilla allmänheten. Valhemlighet handlar om att väljare ska kunna rösta fritt utan rädsla för repressalier eller konsekvenser utöver valets utfall. Det har ingenting att göra med anonymiteten för en finansiär

Frihet

Är en röst på moderaterna en röst på Carl-Johan Bonnier? Christer Gardell? Jacob Wallenberg?

  • Hur vet vi att det är en person?
  • Vad eller vilka representerar personen?

När vi får svaret på frågan varifrån pengarna kommer så vet vi vilka som styr Sverige i en moderatledd regering? 

Eftersom folket inte vet vad de röstar på är de inte längre fria att rösta på den de vill, en röst på moderaterna är en röst på marionetter och på en hemlig agenda. 

Medborgarna har rätt att veta vad moderaterna prioriterar; fria val eller finansiärers anonymitet

Vem röstar du på?